Rapport från Pinne fyra utdelningen 25/1

Vid dagens inledande fotografering av alla 48 ivriga löpare hade vi minsann redan jobbat upp lite go värme. Jag vet faktiskt inte hur många trappsteg det är upp till vattentornet men det kändes i alla fall som ett par 100. Vi knödde ihop oss på de små ojämna trappstegen och vår kära dirigent förevigade ögonblicket.

Benke gjorde en snabb förklaring av dagens runda. Jag insåg att jag nog inte lyssnat ordentligt, visst sa han något om pizzeria? Hmm, iväg kom vi i alla fall och det blev ganska fort lerigt. Stackars Abbe slant i leran efter att vi sprungit ett par 100 m av rundan. Lyckligtvis gick det bra och han var snabbt uppe på sina starka ben.

Rundan skulle visa sig vara en halkig sådan. Den glattaste jag har varit med om tror jag. Men wow, vilken fin runda. Så coolt med så mycket skog och traillöpning så nära centrala Kungsbacka. Tack Benke, tänk vad många fina områden du har koll på.
Och hur var det nu? Var vi i Tölöskogen, i Voxlöv eller Asslöv? Jonte upplyste om att vi sprungit genom Klippebergen… Jösses Amalia, vilket coolt gäng man springer med på lördagar. Heja oss alla!

Annelie och jag såg minsann finfina vårtecken i skogen. Det är en av fördelarna med krångligt underlag att springa på. När hastigheten går ner har man tid att se sig omkring och upptäcka små skatter i närheten. Annelie utbrast ”Visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle våren annars tveka?” .

Jag har inte så bra koll på om vi var duktiga med vändningarna den här lördagen. Jag gjorde tyvärr inga, men alldeles säkert fungerade de bra, snitt-tempot blev ju inte så högt på dagens leriga stigar så kanske var gänget hyfsat samlat största delen av rundan.

Tyvärr var det en en jobbig kvist som stack ut när Fredrika kom springandes i spåret på slutet av rundan. Olyckligtvis träffade den hennes öga. Vi alla håller tummarna för att det inte blev allvarligt och att den eventuella skadan läker fint.

Väl i mål vid ”sjukstugeparkeringen”, tog Bengt sig imponerande nog upp för alla femtioelva trappsteg igen. Galet starkt! Och vilken avslutning! Tack Peter för smarrig smörgåstårta och övriga som hade med hemmabakt kanelbullekaka och kaffe. Stort grattis till sista jobb-dagen, Peter! Vilken skön känsla att helt få äga sin tid. 😊
Kram på er alla och fortsatt trevlig helg!

Toppenbilden

Jan Erik (Jonte) Lind