Året var 2009. Vinden slog hårt mot rutan där jag satt och blickade ut över den ödsliga vägen mot norr som drog fram utanför i snöyret. Plötsligt ringde det i telefonen. ”Tjena mannen vad gör du?” frågade en röst på andra sidan. Det var Ayo, min vän från Dubai. Ayos största intresse vid den här tiden var att grilla, dricka bärs och spela fotboll. Antingen i verkliga livet eller på Playstation. ”Ska du med ut till Rydaholm?” frågade han vidare. ”Jag har hyrt ishallen. Vilken fråga, tänkte jag. Is, vinter, Dubai… Han måste driva med mig. Men när han fortsatte räkna upp några andra namn, väcktes mitt intresse. ”Dan och Wibbe är på också!” sa Ayo. ”Klart jag följer med”, svarade jag honom. Några dagar senare fick jag en film skickad till mig. Det på Ayo, Wibbe och Dan när de stod på isen vid Ekbacken och spelade ishockey. ”Gör dig redo!” var rubriken. Herregud, tänkte jag, är de ute och tjuvtränar redan nu. Vi skulle ju inte ut till Rydaholm förrän till helgen… Helgen kom och det var dags för nedsläpp. Det som inte var riktigt planerat var hur många som skulle vara med. Av erfarenhet från både basket och fotboll, vet jag att det kan bli jobbigt att inte vara tillräckligt mycket folk när man spelar lagsporter. Så när vi ställde upp 2 mot 2 i Talavidshallen var det bäddat för trötta ben och träningsvärk. Vi hade riktigt kul, men det var enda och sista gången jag såg Ayo och Dan på skridskor. De hade insett att det inte var något för dem och att det fanns säkert tusentals andra saker de var bättre på. Men jag och Wibbe hade fått upp suget och här började FAIKs resa. 2010 hade vi börjat få ihop det med fler spelare. De flesta var ganska nya i det också, men likt oss sugna på att lira. Vi bokade Talavidshallen i Rydaholm och betalade per tillfälle. Det skedde ganska sporadiskt i början, men allt eftersom fler folk dök upp kände vi att det var dags att börja lägga in detta veckovis. Vi fick till oss att som förening hyr man för halva hallhyran. Sagt och gjort. Det var dags att göra vårt lilla grabbgäng till en riktig förening. Ozzy, en vän och senare även ordföranden, fick i uppdrag att designa ett emblem till vad som skulle bli FAIKs egna märke. 2011 registrerade vi klubben, valde fram en styrelse och lade in träningar varje fredag ute i Rydaholm. Finnsvedens Allmänna IdrottsKlubb hade fötts. Många stora namn har passerat genom dessa korridorer. Ozzy, Wibbe, Nilsson, Gunnarsson, Tuffe-Uffe, Fors, Åhlander m.fl. Idag är det bara jag kvar från originalstyrelsen. De andra har sedan en tid tillbaka hängt upp både skridskor och handskar. Glädjen finns dock kvar i de 45 aktiva spelare som idag kan titulera sig som FAIKare, vare sig man tränar varje vecka, eller bara någon gång i månaden. Nygamla spelare återföds på skridskorna och nya talanger växer fram. Men en sak består. Det är att vi är där för att vi alla älskar hockey, oavsett vilken nivå vi ligger på. Med dagens styrelse vid rodret, bestående av Per Malm (ordförande), Kenneth Söderberg (kassör) och mig själv som sekreterare, blickar vi framåt mot ett spännande 2025. Det är dags för FAIK in i en ny era. Vi slår ihop oss med VGIK och skapar Värnamo Oldboys. Således finner ni information om oss både på den vanliga hemsidan, men även på VGIKs hemsida. Väl mött / Jeff Thulin, sekreterare FAIK/Old Boys