Vanneberga IF:s historia 1934-2019
I början av mars 1934 satt Bertil Nilsson och Gottfrid Lindskog på Nannas Café (30-talets samlingsplats för Vannebergas ungdomar) och diskuterade om det inte var dags att bilda en idrottsförening i Vanneberga. Med hjälp av några äldre Vannebergabor lyckades man få till stånd ett offentligt möte i Folkets Hus, den 16 mars 1934 skulle man samlas och diskutera möjligheten att starta en idrottsförening. Den kvällen bildades Vanneberga IF, eller Trolle-Ljungby/Vanneberga IF som den hette de första åren.
Samma kväll valdes den första styrelsen, som såg ut så här: ordförande: Wilhelm Persson, sekreterare: Bertil Hansson, kassör: Harry Persson, vice ordförande: Axel Juhlin, vice sekreterare: Oskar Möllerstedt. På mötet bestämdes att fotboll, brottning, gymnastik och friidrott skulle stå på föreningens program. Medlemsavgiften sattes till två kronor för aktiva och en krona för passiva medlemmar. Redan efter första kvällen var man 27 medlemmar och vid årets slut var man 88 st. Man fick ihop ett fotbollslag som första året spelade i en reservlagserie (man slutade näst sist), detta år införskaffades också klubbens första matchställ som bestod av gula tröjor, svart shorts och gula strumpor. I några år efter det spelade man i Lilla Pokalserien innan man tog steget upp i division 6.
1936 uppstod en schism mellan Trolle-Ljungby och Vannebergaborna, Trolle-Ljungby beslöt sig för att dra sig ur föreningen och starta en egen förening, Östra-Ljungby IF. Fyra år senare beslutade man på årsmötet att föreningen i fortsättningen skulle heta Vanneberga IF.
Fotboll var långt i från det enda som anordnades i föreningens regi. Man brottades i Folkets Hus, Vanneberga hade ett bra lag och det var mycket folk och tittade. Friidrott höll man också på med, mest känt var Vannebergaloppet, ett sju kilometer långt terränglopp. På mitten av 40-talet anordnade man galopptävlingar för att utse Vannebergas snabbaste häst. Dessutom satte man 1948 upp en revy "Rosor från skyn" som 1950 följdes av "Vårflugan". Den senare åkte också på turné, i bl a Bromölla, Åhus och Sölvesborg spelade man upp. Bertil Juhlin var manusförfattaren och eldsjälen bakom revyerna som gav välbehövliga pengar till föreningen som under sin ungdom inte alls hade samma goda ekonomi som vi har idag.
1951 var det dags för Vannebergas första internationella matcher. Man åkte till Danmark för att möta Södra Broby och Horne. Matchen mot Horne slutade 4-4 (trots VIF-ledning med 4-0 i paus), den första matchen i en lång rad mellan föreningarna som mer än 50 år senare fortsätter sitt utbyte.
Den 12/7 1953 invigdes den nya idrottsplatsen, den gamla planen låg utanför byn på väg mot Rinkaby. Invigningen var ett ståtligt arrangemang med besök från vår danska nyvunna vänklubb Horne, riksidrottsförbundets representant Arvid Andersson fick äran att inviga och samtidigt döpa idrottsplatsen till Blekevallen, prosten Sven Pernerup förrättade korum. Invigningsmatcherna gick mellan Vanneberga och Horne samt Vanneberga B och Trolle-Ljungby, 800 personer var på plats och efteråt var det stor fest i Folkets Hus.
Fotbollen i Vanneberga firade inga stora triumfer utan tvärtom så var vi väl ansedda till att tillhöra de sämsta lagen, något år ansågs det tom. att Vanneberga var bland de sämsta i landet. I början och i mitten av sextiotalet så togs det lite mer initiativ för att få igång en bättre fotbollsverksamhet, träningsfliten blev bättre och 1967 kom så äntligen första seriesegern med Karl-Anders Olsson från Ö-Ljungby som tränare.
Glädjen blev tyvärr kortvarig då vi året efter förlorade Blekevallen till markägaren efter en mångårig strid om kontraktet. Den 16/7 1968 sattes plogen i Blekevallens fina gräsmatta. Våra olika lag fick hyra in sig hos andra klubbar under de efterföljande åren. Än var inte sista ordet sagt angående Blekevallen och efter fyra år kunde vi återvända till en gräsbeväxt plan. Detta var möjligt eftersom kommunen hade exproprierat marken av markägaren och sedan hyrt ut den till föreningen. Återinvigningen skedde året efter nämligen den 22/7 1973, danskarna från Horne var åter på plats och spelade invigningsmatchen mot Vanneberga. Alla u-lag, damlag och seniorlag marscherade under pompa och ståt med hjälp av blåsorkester genom byn. Som brukligt blev det därefter stor fest i Folkets Hus.
Direkt efter invigningen satte man igång med att planera för ett riktigt klubbhus, efter ett antal olika förslag så klubbades det för ett hus i två plan på totalt 600 kvm, resultatet av detta har alla i föreningen idag en oerhörd nytta och glädje av. Första spadtaget togs 1975 av legendariske ordföranden Harry Nilsson, förutom Harry så var även Leif-Tore Lindskog, Karl-Axel Nilsson och Albin Nilsson ansvariga för bygget. Klubbhuset var klart för användning i januari 1978, 1000-tals frivilliga arbetstimmar, välvilliga sponsorer och 400 000:- gjorde detta möjligt.
Fotbollen under denna turbulenta tid fungerade på ett bra sätt, A-laget spelade i femman åren 1968-1970 och efter seriesegern i sexan 1975 ( tränare var Kent Nilsson) blev det några mycket bra år i femman, bäst var det 1978 då vi blev tvåa i serien, knappt slagna av Tollarp, som året efter även vann fyran. Flertalet av spelarna på den tiden kom från Bromölla. Vårt damlag startade under slutet av sextiotalet, vi var en av de första klubbarna i trakten som hade damlag. Även flickverksamheten kom igång och där har vi nått föreningens största framgång genom tiderna. Åren 1974-1975 blev tjejerna födda 1962-1966 4-e bästa lag i hela Sverige i det som på den tiden hette 70:aden. Tränare för det framgångsrika flicklaget och sedermera också damlaget var Rolf-Eve Nilsson.
Även pojkfotbollen hade goda år med Sten Jönsson som entusiastisk ledare. Många av pojkarna på 70-talet bildade stommen i A och B lagen på 80-talet. Likaså bildade de duktiga tjejerna från 70: aden snart stommen i vårt framgångsrika damlag.
Den stora inkomst källan var bingospel som påbörjades redan på 60-talet i Folkets Hus, bingot blev med tiden så populärt att det flyttades till Åhus Parken. Utan bingoverksamheten hade det inte blivit ett så stort klubbhus som det nu blev. Bingot lever kvar än idag och numera spelar vi endast bilbingo på sommaren, vi kan nog påstå att få bingo är så välbesökta som vårt, vår fina Blekevallen med klubbhuset och våra duktiga och mångåriga bingomedarbetare skapar en trivsel som får spelarna att trivas. Ella Nilsson, Greta Jönsson och Bertil Hansson har tillsammans nästan 100 års erfarenhet av bingohjälp inom Vanneberga bingosektion. Numera ingår även Vanja Johansen och flera andra hjälper bingosektionen.
Vanneberga loppmarknad startade 1973, det var damsektionen som tog initiativet. Loppisen sker alltid på kristi himmelsfärds dag, den har varit oerhört välbesökt genom åren och är nu mer populär än någonsin. Det är sedan flera år stödsektionen som har ansvaret, men de som gör det fantastiska grovjobbet är nästan samma personer som var i damsektionen 1973. Anna-Viola Olsson, Karin Welin och Barbro Welin har tillsammans med sina respektive män, Arne, Elis och Kenneth 35 års erfarenhet av slitsamt loppisarbete.
År 1979 inleddes nästa inkomstkälla nämligen träningsläger, vår stora sal uthyrdes till olika klubbar som fick tillgång till våra gräsplaner och de blev bespisade av våra duktiga damer i köket. 1984 byggdes den lilla salen, därefter kunde vi ta emot två klubbar samtidigt. Även denna verksamhet lever i högsta grad kvar. Minst 150 olika klubbar har någon gång besökt Vanneberga för träningsläger. Flera klubbar har varit hos oss många gånger och det är många tränare som återvänder med sina nya klubbar. Under det mycket aktiva 70-talet startades även medlemslotteriet VIF 100, initiativtagare var Gert (Sillen) Andersson, några år senare tog Vanja Johansen över som huvudansvarig, en post hon fortfarande har kvar. Lotteriet har dragit in många sköna slantar under dessa år.
Gymnastik har varit en del av verksamheten under många av föreningens år, från början bedrevs den i gymnastiksalen på Vanneberga f.d skola, senare var det Nymö gymnastiksal som tjänstgjorde som lokal. När klubbhuset blev klart 1978 så flyttades damgympan dit och främst Monika Brandt har varit gympaledare under många år, numera är det Annika Håkansson som leder damernas övningar.
80-talet inleddes med att A-laget trillade ur div 5, många spelare hade lagt av året innan och Stens unga pågar fick ta över vilket kanske var något år för tidigt. Sten hade lämnat över pojklagen till nya ledare och han blev istället A-lagsledare med en stomme från sina gamla pojklag. Seriesegrarna uteblev tyvärr under hela 80-talet men alla åren så blev placeringen bland de främsta med kvalspel 1989 (Djurröd) Damlaget marscherade upp i div 3 och blev där nummer två 1983. Allsvenska Vä hade upptäckt några av våra talanger och Christina Björk, Marie-Louise Nilsson samt Anneli Westesson, fick alla tre chansen att spela i allsvenskan. När de försvann så föll damlaget ner och spelade i fyran och i femman åren därefter. I slutet av årtiondet blev det allt bättre med damfotbollen igen och då mycket tackvare tränaren Tommy Andersson från Viby som hade nya tjejer med sig och han fick åter bra stil på damerna. 1988 blev det åter avancemang till fyran.
Under hela 80-talet så fungerade u-fotbollen på ett mycket bra sätt, den fostrade många killar och tjejer till seniorlagen.
En trevlig tradition påbörjades 1980 då föreningen åkte på fotbollsresa till Hamburg i Tyskland, denna resa blev mycket lyckad, med få undantag har det varit en resa varje höst därefter. Vi har besökt Hamburg, Berlin och Köpenhamn många gånger men även varit och solat på Rhodos (två gånger) och Cypern. Vi har även besökt London, Glasgow, Dublin, Dortmund, Rostock, Bremen och Amsterdam. Många är de berättelser om vad som hänt på dessa resor, de allra mest spännande verkar ibland var berättade av dem som inte har varit med!
Under de första åren på 80-talet så kom det allt oftare allsvenska lag på besök för att spela träningsmatcher på våren. Det var Karlskrona AIF som då spelade i div 2 (nuvarande superallsvenskan) som förlade sina tidiga matcher hos oss. De spelade ofta mot allsvenskt motstånd men även Svenska A, U23, pojk och dam landslagen har tränat hos oss.
År 1990 kom då äntligen en ny serieseger för A-laget, under Peter Colbrandts träning vanns sexan före Gualöv. Tyvärr blev det respass direkt året därpå i samband med serieomläggningen. Flera spelare föll för ålderstrecket och stommen i laget blev alltmer spelare från Åhus, det fanns allt färre ungdomar i trakten och därmed färre egna produkter så dessa Åhuskillar var mycket välkomna.de flesta åren blev det placeringar på den övre halvan av serien, kval 1994 (Tågarp), men seriesegern lät vänta på sig till 1997 då vi bytte bort div 7 mot div 6. Christian Pettersson var tränare det året och de två följande. Den direkt avgörande matchen spelades i Vinnö och matchen vanns med 2-0, efteråt blev det firande i klubbhuset. Damlaget spelade mestadels i femman men höll i regel till på den övre halvan av serien.. Ungdomssektionen var aktiv under hela perioden med 2-3 olika lag, barngympa, sommarläger på Ivö, disco och julfest i Folkets Hus var andra aktiviteter inom sektionen.. Särskilt mot slutet av 90-talet så blev det allt fler lag i seriespel..
Eftersom loppisen växte och behövde alltmer plats så byggdes det 1996 ett stort loppisförråd, kombinerat med garage för gräsklippare och traktor. Bingot i Åhusparken upphörde och vi har därefter endast bilbingo hemma på Blekevallen under sommarmånaderna.
I början av 2000-talet var det fler ungdomar än någonsin i träning, under flera år var det över 100 aktiva ungdomar, de flesta kom från byarna runt omkring och de är och var mycket välkomna. Placeringarna varierade från första till sista plats men engagemanget var ändå det samma. Herrlagen hade många bra år i toppen av sexan, det blev kvalspel både 2002 (Harlösa), 2004 (Wormo) och 2006 (Skivarp), alla gångerna med resultatet att det blev ännu en säsong i sexan..
Damlaget hade allt färre spelare och damlaget lades ner efter säsongen 2000, damerna spelade istället några oldgirlsmatcher om året. Under jubileumsfesten 2004 kläcktes ideèn att återskapa damlaget med hjälp av flicklaget som vi hade och med tillskott av våra oldgirls och våra ännu äldre oldgirls som hade spelat med oss på 70-talet. Marie-Louise Knutssson (fd Nilsson) tog på sig tränaransvaret och kom åter till den klubb som hon lämnat för Vä 21 år tidigare. Under åren 2005-2013 hade vi åter damfotbollslag men under sista säsongen så var det för få tjejer som ville spela för att hålla igång ett lag.
Vårt fina klubbhus fick under 2001 en överbyggd och inglasad altan som har gett ökade möjlighet för grillfester mm samt som skydd för åskådarna vid dåligt väder. Under hösten 2007 togs beslutet att bygga en kombibana eller näridrottsplats som det också heter. Det innebär en plan med konstgräs med måtten 16*35m omgärdad av ett plank. Denna bana har blivit mycket uppskattad och används flitigt både organiserat av våra tränare och spontant för fotboll, lek eller tennis.
Herrfotbollen nådde fina placeringar under åren 2007-2011 och en stor del av det tillskrivs tränaren Jens Larsson. Varje år under sex års tid blev det en bättre placering än året innan förutom säsongen 2011. Redan 2007 blev det avancemang till div 5 genom kvalvinst mot Gislöv. 2010 var det t.om kvalspel till div 4 där det blev förlust mot Furulund. En stor del av truppen under de åren bestod av killar som spelat tillsammans i många år och de kompletterades med några erfarna killar i samma ålder. Tyvärr så slutade nästan alla med ålderns rätt efter åren 2011 och 2012. inför säsongen 2013 stod vi utan tränare och med få spelare. Valet på tränare föll på Fredrik ”fille” Svensson som tidigare varit Fjälkinges pojktränare i ett samarbete som vi hade med dem för killar födda omkring 1995. Fille fick igång flera av dem till att åter börja spela fotboll och de och kompisar till dem lade grunden för den trupp som vi även har idag. 2013 var de unga och erfarna och vi föll ur div fem med en endast 9 inspelade poäng. Men både 2014 och 2015 var det kvalspel för avancemang till div 5 men inget av åren lyckades det. Fille var en mycket lyckad värvning som tränare och när han tackade för sig efter säsongen 2016 så hade vi åter en bra och bred trupp och en mycket bra sammanhållning vilket i regel varit ett signum för oss genom åren. Fille blev kvar i klubben som styrelseledamot. Inför 2017 blev Jens Larsson åter tränare och med honom kom några nya duktiga spelare. Det slutade med en serievinst efter sista omgångens seriefinal mot Yngsjö i Yngsjö. Matchen svängde fram och tillbaka och vid full tid så var Yngsjö seriesegrare men när domaren blåste av matchen så hade vi avgjort till vår fördel. Med all rätt kan vi kalla det ”miraklet i Yngsjö”. Under 2017 blev vi dessutom historiska i Skåne då vårt b-lag blev ett a-lag i div 7 under namnet VFF. Vi hade så många killar så vi hade inga problem att ha två a-lag och detta väckte uppmärksamhet långt utanför vårt område. 2018 blev inte mindre framgångsrikt och än mer medialt uppmärksammat. Vi slutade som nummer 2 i div 5 och vann både mot Husie och Billesholm i kvalspelet vilket normalt leder till div. 4. Men detta år behövdes en extra kvalmatch och den förlorades mot Serbia i Malmö. Efter en stor besvikelse och missnöjde så skipades till slut rättvisa när vi ändå tilldelades en plats i div 4 då två andra lag högre upp i seriesystemen slogs ihop. Vi var för första gången någonsin i div 4 och 2019 blev en säsong att minnas. Vi hade många åskådare på våra matcher både hemma och borta och buss med spelare och supporters till många bortamatcher. Media skrev stort om varje match och vi var kommunens fjärde bästa klubb när säsongen var slut. VFF hade mitten placeringar i div 7 under åren 2017-2018 och 2019 vardet nära kvalspel uppåt. Under 2020 så blir det div. 6 med många lokala derby då sjuan numera är sammanslagen med div. 6.
Ungdomsfotbollen under 2010-talet varierade men vi hade alltid flera ungdomar igång och under alla de åren ett flicklag ihop med Kiaby bestående av tjejer född kring 2002. De avslutade 2019 sina år som flickspelare och bildar nu ihop med många nya och nygamla tjejer ett damlag inför säsongen 2020. Äntligen har vi ett damlag igen. Under de senaste åren så har vi flera riktigt unga killar och tjejer igång och tränat och vi hoppas dessa skall bilda stommen i framtidens seniorlag.
Under åren på 2010-talet så fungerade våra stora inkomstkällor fortfarande bra. Bilbingot var fortfarande ett av traktens största, loppisen likaså och flera klubbar kom på träningsläger till oss varje år. VIF 100 lotteriet förändrades men finns kvar i ny tappning. Antalet sponsorer har ökat mycket då varumärket Vanneberga IF och allt runt omkring gör att många vill stödja oss och förknippas med oss. Gällande våra festligheter så försvann våra traditionella Påskfest sedan många ”Äggasexan” och även Julbordet ihop med Folkets Hus blev nedlagt. Nu är det en sommarfest och en avslutningsfest på hösten som står på programmet och festerna har en god uppslutning. Resorna varje höst har fortsatt med både Mallorca, London, Berlin Hamburg och Köpenhamn har besökts en eller flera gånger under de senaste åren.
På många sätt så går vi in 2020-talet med en stor optimism. Vi har två a-lag varav det ena är i topp i kommunen och återigen ett damlag. Fler ungdomar och fler yngre ledare och engagerade än på många år känns bra för framtiden. Dessutom en ekonomi som ger trygghet inför sämre tider och en anläggning i bättre skick än någonsin.
Vanneberga i framtiden:
Föreningens roll i Vanneberga och dess omnejder är större än någonsin. Det finns allt färre föreningar så vi har ett tungt ansvar att bära för att kunna göra bygden attraktiv att bo och verka i. Det viktigaste av allt är att vi behåller den ”Vannebergaanda” som alltid har rått i föreningen, den främsta orsaken till den är att det nästan aldrig är oenigheter mellan de olika sektionerna. Denna anda gör att eldsjälar ofta inte slutar förrän kroppen sätter stopp, vi har många som har verkat i föreningen under hela sitt liv. Det viktigaste i framtiden är att finna bra ungdomsledare, ungdomarna är föreningens allra viktigaste del, de blir framtiden seniorspelare och sedan framtidens ledare, ungdomarnas föräldrar blir ofta engagerade under barnens aktiva år, trivs föräldrarna så fortsätter de även efter det att barnen blivit vuxna.
Vanneberga är idag inte bara en förening för dem som bor i själva byn, vi är en förening för många byar runt omkring och vi är en samlingsplats för både barn och vuxna som gillar gemenskap och ideellt arbete. Vi gör förhoppningsvis Vannebergatrakten bättre att leva i.
Låt oss alla tillsammans hjälpas åt att göra framtidens Vanneberga IF lyckosamt på alla plan så vi kan fyll på vår historia med många år till.
Vår vänklubb Horne: Sedan första träffen 1951 på den danska ön Fyn har föreningarna träffats åtskilliga gånger, vid alla jubileum och invigningar så har alltid Horne varit hedersgäster, likaså har vi alltid varit inbjudan till deras olika evenemang och festligheter. På 2000-talet blev mötena allt oftare och även ungdomarna besökte varandra för träningsläger. Under 2010 talet har tyvärr träffarna åter blivet färre och men vi får hoppas att vi åter kommer att träffas oftare igen.
Några starka personligheter i förenings historia
Flest år som ordförande: Harry Nilsson.
Bästa herrspelare: Bengt-Arne Nilsson.
Bästa damspelare: Christina Björk.
Största trotjänare som spelare: Klas Olsson och Ann-Charlott Sundholm.
Mest meriterande spelare: Peter Malm (Vilan och IFK Hässleholm) och Gert-Eve Andersson (Mjällby och IFK Kristianstad), samt Christina Björk, Marie-Louise Nilsson och Anneli Westesson (Vä IF).
De allra flesta namnen i föreningen är dock inte nämnda här men de finns mellan raderna i vår stolta historia.
Ordföranden genom åren:
Vilhelm Persson 1934-1936,
Axel Jönsson 1937-1940,
Harry Nilsson 1941, 1968-1984,
Axel Juhlin 1942-1944, 1947-1949,
Arvid Svensson 1945-1946,
Bertil Juhlin 1950-1963, 1965-1966,
Edvin Persson 1964,
Tage Olsson 1967,
Tord Nilsson 1985-1988,
Bengt-Arne Nilsson 1989-1995,
Vanja Johansen 1996-1999,
Hans-Inge Hansson 2000-
Kassörer genom åren.
40 Nils Juhlin
44-45 Ivar Welin
46 Arne W Andersson
47 Karl Juhlin
48 Karl-Erik Olsson
49-64 Harry Nilsson
65-67 Karl-Erik Olsson
68 Gert Andersson
69-74 Albin Nilsson
75-79 Vanja Johansen
80-89 Erik Hansson
90-09 Bertil Hansson
10-12 Annette Styrenberg
13- Marie-Louise Knutsson
Sekreterare genom åren
34-38 Bertil Hansson
39 Edvin Björkman
40 Sven H Svensson
42-44 Axel Jönsson
45 Axel Juhlin
46-47 Oskar Möllerstedt
48 Harry Welin
49 Axel Olsson
52-55 Arvid Svensson
56-58 Karl-Erik Olsson
59-60 Edvin Persson
61-62 Nils Nilsson
63-64 Karl-Erik olsson
65 Harry Nilsson
66 Helge Persson
67 Jan-Erik Nilsson
68-80 Bertil Juhlin
81-93 Sten Jönsson
94-97 Rune Olsson
98-00 Peter Malm
01-05 Håkan Welin
06-11 Carl Palmehag
12- Janet Svensson
Herrtränarna genom åren:
Vi saknar en del namn de första åren så vi anger de namn vi vet. De allra första åren i föreningen saknades det riktig tränare.
början på 50-talet Axel Nilsson
?-1958 Hans Håkansson
1959-1962 Lennart Karström
1963 Raid Persson
1964 Olle Nilsson, Hans-Inge Hansson Nymö
1965-1966 Knut Olsson
1967-1968 Karl-Anders Olsson,
1969 Bengt-Arne Nilsson,
1970-1972 Sven Hansson,
1973-1975, 1977 Kent Nilsson,
1976 Ove Olsson
1978-1979 Stig Wikström,
1980 Jan Ljunglöf,
1981 Bengt-Arne Nilsson,
1982-1983 Jarl Hermansson,
1984-1986 Peter Malm,
1987-1988 Bengt-Arne Nilsson,
1989 Tomas Jönsson o Bengt-Arne Nilsson,
1990-1991 Peter Colbrandt,
1992-1993 Hans Skog,
1994-1996 Göran Sundholm,
1997-1999 Christian Pettersson,
2000-2001 Rikard Ohlsson,
2002-2003 Jonas Kindstedt,
2004-2005, Henrik Fröjd,
2006-2011 Jens Larsson
2012 Martin Michalski
2013-2016 Fredrik "Fille"Svensson
2017- Jens Larsson
2017- Linus Thullgren VFF
Damtränare:
Damerna började i slutet av 60-talet, vi är inte säkra på alla årtal så vi nämner i början mest namn. Vårt nybildade damlag ihop med Kiaby har Fredrik Andersson som tränare 2020.
Leif-Tore Lindskog, Christer Åkesson, Ingemar Jönsson, Rolf-Eve Nilsson, Helge Ringström, Leif Sahlin, Lennart Jönsson, Tommy Andersson, Niklas Möllerstedt, Gert-Ove Hafström, Siv Colbrandt, Per-Erik Persson, Tommy Sunesson, Marie-Louise Knutsson, Peter Nilsson, Ann-Charlotte Sundholm, Göran Sundholm, Johan Nilsson, Justina Nordgren, 2020 Fredrik Andersson
