Vad kostar fotbollen Bromölla kommun?
Vi i fotbollsfamiljen får ibland höra att fotbollen får alldeles för mycket bidrag från Bromölla kommun.
Det är då kanske intressant att göra en enkel kalkyl på hur det förhåller sig. Naturligtvis beror det på hur man ser på saken men följande kalkyl utgår från hur det idag förhåller sig i de olika fotbollsklubbarna i Bromölla och vad det skulle kosta om kommunanställda fritidsledare skulle sköta verksamheten.
Kommunen äger Strandängens idrottsplats, Näsumshallen och Branthallen. För övrigt äger föreningarna själva sina idrottsplatser. Strandängen sköts av Ifö Bromölla IF mot ersättning från kommunen. Hallarna sköts av kommunen och för övrigt sköts anläggningarna av föreningarna själva. Så gör Edenryds IF, Gualövs GoIF, IK Kamp och Näsums IF.
I BFU, Bromölla fotbollsunion, dvs alla fotbollföreningarna tillsammans, finns ungefär 500 unga fotbollspelare under 20 år och ungefär 150 seniorspelare.
Ifö BIF får ersättning enligt avtal för att sköta Strandängen och NIF får en mindre ersättning för att sköta kommunens anläggning i Näsum, sammanlagt c:a 1,8 milj kr per år. NIF, EIF GGoIF och IK Kamp får dessutom anläggningsbidrag för att sköta sina egna anläggningar, sammanlagt c:a 300 000 kr.
Dessutom får föreningarna aktivitetsbidrag som baserar sig på hur många aktiviteter man har med ungdomarna under 20 år. Detta bidrag till föreningarna är totalt c:a 400 000 kr. Låt oss säga att fotbollen får 2,5 miljoner kr per år från Bromölla kommun för att det ska finnas en gemensam stor idrottsplats, Strandängen, och för att föreningarna ska kunna sköta sina anläggningar och få stöd till sina aktiviteter. Föreningarna betalar därutöver tillbaka över 50 000 kr som hyra av hallarna under vintertid för sin fotbollsträning där.
Låt oss anta att den verksamhet som bedrivs inom BFU skulle bedrivas av ett företag, en privat ungdomsskola eller som en kommunal verksamhet. Och låt oss göra en beräkning av vad denna verksamhet skulle kosta företaget i form av lön.
Verksamheten för de c:a 650 ungdomarna i BFU leds idag av ganska precis 100 ledare. Och dessa ledare är välutbildade. De är snickare, sjuksköterskor, lärare, arbetsledare, egna företagare, etc etc. Dessutom har de allra flesta en grundläggande fotbollstränarutbildning. En utbildning som inte bara talar om hur man slår en bredsida eller hur man spelar efter 4-4-2 systemet. De vet också hur man tar hand om och utvecklar barnens sociala kunskaper.
Dessa ledare arbetar med fotbollen i medeltal 12 timmar i veckan under april-okt och ungefär en tredjedel så mycketunder resten av året.
Under sommaren blir det 30 000 timmar, 25 veckor x 100 ledare x 12 timmar.
Under vintern blir det 8 000 timmar, 20 veckor x 100 ledare x 4 timmar.
Ledarinsatserna i BFU kan således beräknas till 38 000 timmar per år.
Om vi antar att det vore kommunalverksamhet under ledning av en fritidsledare under obekväm arbetstid som då har c:a 150 kr i timmen skulle kommunens lönekostnad inklusive sociala avgifter bli ungefär 38 000 x 150 +33%, dvs runt 7,5 miljoner kr.
Idag, 2011, ”sponsrar” fotbollen Bromölla kommun med 7,5 – 2,5 = 5,0 miljoner kronor!
Om vi då tänker tanken att vi får vår efterlängtade konstgräsplan för seniorerna och träningshall för de yngsta på Ivöstrandområdet med möjligheter att träna fotboll i under vintern, kommer vinteraktiviteterna att mer än fördubblas dvs ledarna kommer att arbeta säkert 10 000 timmar ytterligare. Det skulle innebära en lönekostnad på ytterligare 2 miljoner kr. 5 miljoner idag och 7 miljoner när Sparbankshallen och konstgräsplanen står färdiga! (Observera att vi i denna kalkyl inte tagit med de kostnader som ledare och föräldrar har för alla transporter, telefonsamtal, bredband, mm)
Är inte fotbollen en bra affär för Bromölla?
Jonny Åkesson IFÖ Bromölla