Gästbok

Tråkigt att man inte kommer se dig på mossen längre Johan. Hoppas verkligen att studierna går grymt,

Så välklätt har Mossen aldrig varit som under din tid!!

kommer sakna dig på träningarna! lycka till med studierna o bridge el va du nu ska göra på fritiden :) hoppas vi kan ta några "kalla" framöver! / östgöten

Tråkigt att höra Johan. Lycka till med juristutbildningen o.s.v.

My son!

Johan H for president!

Tråkigt att höra Johan men förstår dig om du känner på det viset. Tack själv för det gångna året som trots uteblivna sportsliga framgångar varit sjukt roligt!

Vi ses i korridorerna!

Att skriva något hjärtgripande svar till dig Johan H har aldrig varit min stil. Därför skriver jag i sann "utanför Valand" och "break up"-anda....

"Det är inte ditt fel, det är oss det är fel på!"

)

Jag ber om ursäkt om det kommer som en chock men i likhet med att dumpa någon, så känner jag att det inte finns något bra sätt att göra det här på. "Alla sätt är bra utom de dåliga".

Tack för att ni har gett mig en underbar tid och förgyllt min tillvaro under något år.

Avslutningsvis vill jag erinra om att detta är ett slutligt beslut som inte går att överklaga och om någon mot förmodan skulle söka resning är det ett oerhört restriktivt förfarande, och tillämpas endast i ett fåtal undantagsfall.

Till sist vill jag även påminna er alla om att detta är den inofficiella versionen av hur jag slutade spela fotboll. Den officiella är att jag drabbades av en knäskada, vilket var synd. Jag kunde blivit bra, jääääääävligt bra!

Kör hårt boys!

Er trogne,

Johan

Ärade Mossen-lirare,

Efter många tankar och funderingar har jag kommit till insikt att de naiva pojkdrömmarna om att en dag bli fotbollsproffs inte kommer att realiseras, och ungdomens hybris har på senare tid lämnat mig. Fotbollen har varit en stor del av mitt liv, men nuförtiden skapar den mest ångest, irritation och ilska. Glädjen har glidit mig ur händerna och när inte längre glädjen finns kvar, har jag insett att jag faktiskt har nått botten på min fotbollskarriär. Vilket i sig faktiskt är aningen motivationsdämpande. Likt en giraff känner när det är dags att lämna jordelivet har jag länge burit på känslan att det är dags att lägga skorna på hyllan. Det här må vara en dåres försvarstal, och jag väljer att göra det innan jag har "deepthroatat" hela min stolthet som fotbollsspelare.

Anledningen till varför jag känner så här är först och främst att all glädje, inspiration och motivation har försvunnit. Fotboll har blivit en börda som inte ens ni fantastiska människor i laget har kunnat lyfta från mina axlar. Ytterligare en anledning är att jag är en upptagen man, inte bara av mig själv, utan jag har faktiskt väldigt mycket att göra. Det må låta promiskuöst och översittaraktigt men jag söker inte bekräftelse, blott förståelse för min uppriktighet. Att endast kunna träna när man har tid, leder till en del träningsfrånvaro, vilket i sin tur leder till bänknötande. Det med ens tar bort alla incitament för mig att överhuvudtaget spela fotboll. Man vill ju spela match.
Den tid som läggs på fotboll kan jag istället förvalta på något som jag verkligen känner för, istället för att vara en bitter man i omklädningsrummet. Jag skulle inte heller ljuga om jag sa att jag inte tänkte betala medlemsavgiften.

Det är med en klump i halsen jag skriver detta inlägg då jag med all säkerhet kommer att sakna varenda en utav er och jag hoppas att den lagkänsla ni besitter kommer att förflytta er från fotbollens baksida. Ni har varit fantastiska och för det är jag er djupt tack

Nästa vecka är jag borta tisdag,onsdag och eventuellt måndag pga utbildning i Nyköping.