Gästbok

Har graderna börjat stiga i tunnan än?

Det verkar vara många som gör misstaget att ta med sig sin fru/sambo detta året till årsfesten. Den senaste som verkar försöka hitta en tjej till imorgon är Moberg. Han sågs i Växjögalleri hand i hand på en 5 minuters dejt.

3. Båstad comes to Lagan. Efter sista matchen har ordföranden köpt några flaskor fin skumpa för att fira seriesegern, Joel rycker åt sig en flaska för att snabbt hälla ut ca 2 liter, ingen fattar vad som hände men Joel förklarar senare att han vaskade.

2. Sir Alex came to Lagan.
Innan valfri match med Lagan FC drar Benny upp stämman till ungefär 130 db, därefter låter han den så kallade hårfönen svepa genom omklädningsrummet, aggresiviteten går ej ta miste på, främst juniorerna får sig en rejäl blåsning och en lång utläggning om hur exempelvis en frispark ska läggas.

1. The lost boy came to Lagan.
Inför matchen mot Strömsnäs hade det kommit några droppar regn, helt plötsligt dyker en gammal planskötare upp från ingenstans, en del undrade vem det var för han hade inte synts till på väldigt länge, han vill under inga omständigheter spela matchen. Trots tränarens uppmaning att vi har världens chans att ta ett stort steg mot seriesegern vid vinst och att domarna säger att det skall spelas. Som tur var vann förnuftet, matchen spelades och till slut slutade ju allting gott.......

Den avslutande delen av årsberättelsen följer nedan...

2-3 mot Guddarp. Tycker det var en schysst gest mot lillebror att ge bort en seger när vi ändå hade seriesegern i handen. Det tyckte Guddarparn också och skanderade ”Dä ä ju bawa ätt laug påw plaunen!” (fritt översatt: ”Det är ju bara ett lag på planen!”). Men inte fan var det han som kunde gå in på smalandsfotbollen.se, klicka sig vidare in på Division 5 Västra, och tänka ”dyrk”.

Lite smågrus i maskineriet, och en del tvivlare började tro att det lutade mot kval. ”Helt fel” tänkte alla i laget. Och när det gällde var det inget snack. Almin och Jerry bestämde att alla skulle ta de extra stegen, och resultaten går inte att blunda för. Vinst mot Burseryd. Och när Almin sedan tog rejäl ton och förtydligade att det inte räckte att ställa ut fötterna blev det även vinst mot Strömsnäs. Sedan vinst mot Agunnaryd. Och vinst mot Dannäs. Vi kan verkligen gå med huvudet högt på stan i höst.

Nu laddar vi om för en grym årsfest, för det är ingen som kommer göra det åt oss. Det är vi, här, som ska göra det. Lyckas vi med det så kan vi på måndag återigen vakna med en skön känsla i kroppen. Och med ett leende på läpparna slå upp tidningen. Det pratas på byn om att det kommer bli den bästa årsfesten på länge…

Del 5, fortsättning från föregående avsnitt...

Eftersom höstens omgång finns färskare i minnet behövs ingen lika lång utläggning.

Alla vet att i samband med returmötet mot Forsheda ringde Daniel återbud 55 minuter innan avspark. Hans låtsaskompis hade fått en sten i skon. Ingen blev förvånad eftersom alla vet hur lätt Daniels låtsaskompis får stenar i skon. Not.

Det blev återigen seger mot Hamneda, 3-1, och Liljan, nu med 2-1. Säsongens målfest kom mot Torpa. 12-2. Jerry släppte antagligen första målet för att han trodde bollen var en ballong. För så sakta kan fan inte en boll gå. Nisse var inte sen att hugga och hans sågning finns för alltid bevarad på film.

1-4 mot Smålandsstenar, men det var för att vi åkte buss. Så därefter skulle vi fan inte ändra något längre.

0-0 mot Skeppshult. Tyvärr hade Stefan missat att vi inte skulle ändra något och började helt plötsligt kasta sig. Alla har nog det fantastiska svanhoppet färskt i minnet. Tycker det ofta är ganska mycket snack om att andra filmar men såvitt jag vet har ingen annan LAIK:are de senaste åren tagit ett rött kort för filmning.

AVSLUTANDE DELEN KOMMER UNDER DAGEN..!

Dannes frikort (med Kissie) sen segerfesten löstes ju aldrig ut som alla vet, han säger att frikortet gäller fortfarande och att han tänker plocka ut det på festen, förmodligen med Axel, bra för sammanhållningen så ja... Positivt

Moberg hotade att sluta ev. bara spela b-lag endast tre ggr detta år, en klar minskning sen föregående år. Positivt.

Enligt Roffe (som har statistiken) sa Nisse "CP" endast vid 18 träningstillfällen detta år. Också detta en klar minskning. Positivt.

Olof hade åtta rejäla psykbryt, alla under favoriten fotbollstennis, sedan valde Robban bort denna träningsform, han hade sedan så många mindre bryt att Roffe inte orkade bokföra alla. En klar ökning då Olof var ny för året. Ej positivt.

Joel gjorde sitt för att piska upp stämnigen i truppen med att förklara att han faktiskt lämnat Torpa av ngn anledning, detta efter att ha hamnat i samma lag som Jamshid, Armin och Tasse en sen höstträning. Lite järvt uttalande av en nykommling så.... Ej positivt.

Efter Brandts mirakellagning av Almins knä borde han kunnat spela, men efter att ha bommat några matcher insåg Almin att skytteligavinsten var som bortblåst och skyllde då på Said (sjukgymnasten) att han inte fick spela, trots att dr. Brandt sa det var ok. Ej positivt

Den ende av målvakterna som inte deppade ihop var Fredrik. Positivt. Värre var det med de andra tre, orkar knappt men det var fingerproblem, konfirmationer spruckna revben å fan å hans moster, tur den yngste pallade trycket, när de "rutinerade" darrade. Ej positivt

Vem är dörrvakt mer än Almins farsa eller är det bara han och batongen?

Del 4, fortsättning från föregående avsnitt...

Tillbaka till seriespelet. Åttonde raka kom mot Burseryd, 3-2. Matte säger att han satte sista målet men alla vet vem som var sist på bollen. Mest uppseendeväckande annars var att den tredje målvakten på åtta matcher användes. Starkt att vinna åtta raka trots att det byttes målvakt tätare än Nisse byter kalsonger. Vid det här laget ville Sölve, som redan hade gett LAIK sex dagens ros på en dryg månad, sätta ”Lagans AIK mot världsherravälde” som ensam rubrik på förstasidan i Smålänningen. Vår alltid lika ödmjuka coach Robban avböjde bestämt.

Men allting har ett slut, så också LAIK:s segersvit. Strömsnäs vann på sin hemmaplan med 2-1. Ingen förstod riktigt hur det kunde gå till, men enligt legenden står Ismar än idag på Strömsborg och viftar med sin flagga…

Därefter väntade två veckors uppehåll eftersom Robban skulle på Sweden Rock……..

Omgång 10, Agunnaryd kom till Lagan. Seger 4-1 trots 0-1 i paus. Olof hade tröttnat på ölen och gjorde comeback, så nu fick ”Kryckan” sin bänk för sig själv.

Sist ut att stöta på segertåget var Dannäs. LAIK använde målvakt nummer fyra på elva matcher. Nisse kom på att han måste byta kalsonger. Det gjorde ingen skillnad utan det blev ny seger, 3-0. Almin delade efter matchen av sig med sina visheter i referatet: ” Viktigt att vi tar en match i taget nu och kämpar som vi gjort hittills. Vi kommer inte få nåt gratis så det gäller fortsätta kämpa varje träning och varje match!” En reflektion från min sida är att efter en säsong i samma lag som Almin kan väl inte en jävel någonsin tro att det går att få något gratis.

FORTSÄTTNING FÖLJER...

OBS! OBS! Ej spelbart! Endast rykten!

Säkra källor har informerat ledarstaben på BET365

William sågs utanför Systembolaget, I sällskap med 2 okända män, alkoholister? Pundare? Eller rent av bara Liverpool fans? Ut fick han med sig ett bra förråd av blandade drycker. Mest Elephant öl och rent uppger källan.
Vad vi förutspår är att William verkar redo för lördagens bravader!

Det sägs att Joel har redan nu förberett
med en handduk under Jerrys stol, då han lyckades spilla så att parketten lyfte.

Lukas sågs även han utanför en liknande affär, Bergaballen. Han stod utanför och väntade på sin far som kom ut med 6st 2.8%

Nisse planerar visst inte att gå fullt så långt denna lördagen då han har bokat rum på Terazza.

Mirco Drakulic har avbokat en plats då det nu har blivit en regel mer än en smärre chock att någon inte lyckas härda ut till klockan 19.00

Så slutligen uppger källan att Robban har tatuerat in "dyrk" på sin ädlaste genital.

Mer uppgifter lovas att lämnas ut så fort som källan har planerat klart en del lekar..

Del 3, fortsättning från föregående avsnitt...

Kämpevallen i Guddarp. Ljungby Kommuns ”el clásico” stod för dörren. I referatet från matchen finns två saker man fastnar lite extra för. Upprinnelsen till 0-1 var att Axel ”drog till för kung och fosterland”. De flesta får nog här ett förstående leende på läpparna och nickar instämmande för sig själva. Vem som slog in returen behöver jag inte säga. (Men, Matte, skillnaden från andra gånger var att Axel inte fick domaren att skriva in sig själv som målskytt.) Det andra man får ögonen på var att 0-2 kom när Stefan hittade en ”övergiven” William Svensson på bortre stolpen. Stackar’n. Kanske fick han åtminstone en värmande kram efter målet.

Därefter gör vi en liten avstickare från matcherna och hittar en intervju med allas vår Robert ”Robban” Krafth. Han som ”stand alone together”, ni vet. På tal om skadeläget kommer det fram lite intressanta saker. Daniel Andersson skulle vara spelklar om någon vecka. Haha. Almin Mujakovic hade problem med ett knä, och när han skulle vara tillbaka visste man inte. Det vet vi fortfarande inte. Oskar Andersson hade problem med sina ljumskar. No shit, Sherlock. Vår vise allvetare Robban avslutade med att ”det är 15 matcher kvar, det ska vi inte glömma”. Och med facit i hand var det nog inte många fler än Daniel och Hallqvist som glömde det.

FORTSÄTTNING FÖLJER...