HISTORIA

Högdalens AIS (HAIS) bildades 1966. Föreningens ursprung och utveckling är starkt kopplad till förorten Högdalens utbyggnad i början på 60-talet.
Redan 1961 fanns i Högdalen en förening, som spelade ishockey. Högdalens IC, grundat av ”Mr Högdalen” Stig Löfving. Stig startade verksamheten för att ungdomarna i Högdalen skulle få möjlighet att spela ishockey i S:t Erikscupen.
Under 60-talets början fanns det ett antal fotbollsspelande kvartersgäng i området. Juventus från Harpsundsvägen, Tre Stjärnor från Björksundsslingan, Rondo från villaområdet vid Högdalens Sjukhus samt IF Barkätarna från Sjösavägen.
Andra lag att nämna är Lejonen, Tegelstapeln, Röda Stjärnan och Zingo.
3 oktober 1966 slogs alla dessa kvartersgäng samman med Högdalens IC och antog namnet Högdalens AIS med Berglund som första ordförande. Stig Löfving fortsatte vara starkt engagerad i föreningen fram till sin pensionering 1991.
HAIS har under årens lopp varit verksam i ett flertal lagidrotter. Föreningen bedrev Bandy under åren 1967-92. Under säsongen 1989 var laget uppe i div 2. Ungdomarna i området prioriterade ishockey och fotboll varför bandyverksamheten försvann.
HAIS hade också en sektion för basket. I huvudsak var det elever från Åsö Gymnasium, som ansvarade för detta. Laget gick i början på 80-talet över till Hammarby IF.
Ishockeysektionen var verksamt ända fram till 1982. Det året var man uppe i kval till div 2. En oavgjord match mot Finspång fällde HAIS och därmed också föreningens A-lag.
Under Göte Petterssons ledning bedrevs bordtennis och föreningen spelade seriespel i bordtennis ända upp i div. 3.

Fotbollen blev under många år den sammanhållande verksamheten. Av alla kvartersgängen bildades en mycket livskraftig sektion, som fortsatt har en stark ställning i föreningen. Jonny Näsholm och Gunnar Eklund var tränare, respektive lagledare i fotboll. Jonny och Gunnar hade hand om både junior- och seniorlaget under många år och förde seniorlaget från div.8 upp till div.4. (idag div. 3) på bara 5 år.
Högdalens A-lag var bäst under mitten på 70-talet. Träningsläger genomfördes utomlands. Länder som Rumänien, Jugoslavien, Holland och Italien besöktes av HAIS fotbollslag.
I hällande regn såg över 3000 åskådare HAIS spela 1/8-delsfinal i Svenska Cupen mot Elfsborg på Hagsätra IP 24/7 1977. Matchen slutade 0-5 men HAIS hängde med hela första halvlek som slutade 0-1.
Fotbollssektionen slogs 1977 samman med Stureby SK. På så sätt räddades Stureby kvar i div. 4. Säsongen 1977 spelade laget under namnet Högdalen/Stureby. Tre år i rad från 1976-1978 var laget nära att avancera till div.3 (motsvarar div.2 idag). Vi kom nämligen på andra plats tre år i rad, men hade oturen att ha samma poäng som seriesegrarna, men sämre målskillnad. Året därpå hade vi bättre målskillnad, men 1 poäng mindre.
Efter all turbulens och problem med att få sammanslagningen att fungera på alla plan, avslutade Högdalens AIS samarbetet med Stureby SK 1979 och började om från div.8 igen. Men redan 1982 var HAIS uppe i div. 4 igen.
Senaste säsong spelade HAIS A-lag på en betydligt blygsammare nivå. Laget har under åren tappat många talanger till omgivande storklubbar och spelar i div. 7.
Men sektionen har fortfarande ett 10-tal lag i seriespel varje år, samt arrangerar sedan 1986 en stor inomhusturnering, HAIS Cupen. Det som började, som en intern turnering mellan Örby, Stureby och Högdalen, samlar idag mer än 100 lag varje år.

Föreningen hade i många år samarbete med Stockholms Stad och bedrev en fritidsverksamhet i klubbstugan vid Högdalens Centrum. Det är en fritidsgård i en parkanläggning, som HAIS arrenderar och administrerar. Här hade ungdomarna en möjlighet att tillbringa eftermiddagarna efter skolans slut, innan föräldrarna kom hem från arbetet. Samarbetet upphörde, i besparingarnas tecken, i slutet på 90-talet. I parken i anslutning till klubbhuset finns fortfarande lekanläggningar och fotbollsplan.

Idag har HAIS sektioner för fotboll och innebandy.
Seniorlaget i innebandy deltog i seriespel första säsongen 1988/89. Ledare för herrlaget var bland andra Pelle Wallin. Laget spelade som bäst i division 3 1994/95.
Ungdomssektionen började som ett komplement till fotbollen under vinterhalvåret. De första lagen att spela innebandy i seriesammanhang var P76 och P78. P78 började säsongen 89/90 och P76 säsongen därpå. P78 vann serien första säsongen och är därmed HAIS första seriesegrare i innebandy. Troligen har dom också målrekordet, 41-2. P78 leddes av bl. a Gunnar Iveslätt. P76 laget startades av Stig Löfving och Allan Jonsson. Båda lagen var bland de allra bästa i landet. Flera spelare uttogs till Stockholms stadslag. Några spelade till och med i JM-landslaget.
Som A-juniorer vann P76 DM i Stockholm 1996 och gick till regionfinal i SM mot Grimsta samma år. Grimsta AIK vann i sudden death med 3-2. Grimsta AIK blev också Svenska Mästare det året.
P78 var i SM final 1998 som B-juniorer. Där förlorade laget mot Hovsta IBK med 5-4.
________________________
Våren 1995 genomfördes en sammanslagning av Hagsätra IBK och Högdalens AIS. Genom denna sammanslagning fick HAIS seniorlag i SM-serierna.
Hagsätra IBK startades av Peter Kokocha. Herrlaget hade sedan 1989 tillhört svensktoppen i innebandy.
Hagsätras svit i division 1 Östra: 1989/90 sexa, 1990/91 trea, 1991/92 trea, 1992/93 trea, 1993/94 trea, 1994/95 fyra.
Därefter bildades Elitserien och laget fick spela i Elit Norra.
Hagsätra IBKs damer hade, säsongen innan sammanslagningen, varit i sin första SM-final.

Första säsongen i Elit Norra, 95/96, fick seniorlagen spela under namnet Hagsätra IBK/Högdalens AIS. Herrlaget coachades av Peter Kokocha. med Jan Gustavsson som tränare. Damlaget leddes av Patrik Schavon (coach) och Stefan Fridén (tränare). Materialare var Kenneth Sandberg.
Den säsongen tog damlaget sitt första SM-guld och herrlaget fick kvala för att få spela kvar i högsta serien.
Efter 14 säsonger blev detta Peter Kokochas sista år med gänget. Till hösten det året blev han utsedd till biträdande förbundskapten.
Damlaget vann sin serie Div. 1 Östra och tog sig därmed till sitt andra SM-slutspel. Den moraliska finalen kom i semifinalen. Det krävdes det 3 matcher mot Skellefteå IBK innan damerna var klara för final.
I finalen mot Växjö Östra vann Hagsätra/Högdalen ganska enkelt, borta med 1 – 7 och hemma med 7 – 4.
________________________
Säsongen 96/97 spelade herrlaget i Elit Norra med A-laget.
Ansvariga för herrlaget under säsongen var Jan Gustavsson och Kenneth Carlsson.
Damerna genomförde seriespel med A-laget i Division 1 Östra.
Ansvariga för damlaget under säsongen var Stefan Fridén (tränare) och Kristina Landgren (coach).
________________________
Säsongen för herrarnas A-lag var mycket motigt. Laget fick inget flyt i spelet och ingen harmoni truppen. Resultaten svängde kraftigt. Med facit i handen kan man konstatera att vi förlorade Elitserieplatsen under en period före och efter jul, då vi tappade poäng mot lag vi skulle hålla bakom oss. Högdalens herrlag fick därmed börja söka revansch genom att vinna Division 1 kommande säsong.
Sammanlagt lämnade 23 spelare A-lagstruppen.
Herrlaget deltog i tre turneringar. Vi lyckades bäst i Intersport Cup, Järfälla, där laget nådde finalen.

Vårt eminenta Damlag, regerande Svenska Mästare, vann Europa Cupen för mästarlag och tog sitt andra raka SM-guld.
I SM-slutspelets 1/8-delsfinal besegrades KFUM Örebro IB i två raka matcher. I 1/4-finalen mötte vi Falun som vann den första matchen i Skärholmshallen. Damerna samlade dock ihop sig och vann de två återstående matcherna i Falun. Den tredje och avgörande matchen gick till sudden death. Avgörandet kom i 6:te perioden, efter 43 min förlängning. Det avgörande 2-3 målet slogs in av Carina Rosell.
Semifinalen mot Uppsala City gick till 3 matcher. Ett Högdalen med dålig skärpa förlorade första matchen borta med 6 –5. Dom två följande hemmamatcherna vann laget lätt med 6 – 1 och 4 – 1. Finalen blev en rysare i 3 matcher mot Skellefteå IBK. Sista och avgörande matchen spelades i Skellefteå. Den vann Högdalen övertygande med 3 – 6.

I Europa Cupen gick laget obesegrat genom turneringen. 16-0 mot Tatran Strecovice (Tjeckien), 5-1 mot Rychenberg (Schweiz), 12-3 mot Oker Joker (Tyskland) och 4-0 mot finska mästarinnorna Tapanilan Erä i semifinal. I den helsvenska finalen besegrades Sjöstad med klara 5-0.
______________________
Säsongen 97/98 spelade herrarna i Division 1 Östra Svealand med A-laget.
Ansvariga för herrlaget under säsongen var Björn Nordström, coach, och Rikard Lindhe, tränare, med Zakarias Andersson som lagledare.
Herrarnas A-lag genomförde Div. 1 serien fullt godkänt. Vi var allmänt tippade som sista lag, men vid seriens slut hade Högdalen två lag bakom sig. Med lite tur och fullt lag hela säsongen, kunde det ha varit ett par till. Tyvärr innebar detta att Högdalens herrlag nästa säsong spelade i division 2.
Efter säsongen 97/98 gjordes seriesystemet nämligen om, färre lag i elit och färre div 1 serier. Herrlaget fick se sig nedflyttade än en gång. De fyra första fick fortsätta spela i div 1, övriga flyttades ner till div 2. Ett av alla uträknat Högdalen, som började om från början med ett lag byggt kring 6 st spelare från P76-laget, gjorde en kämpainsats och kom 8:tta i tabellen.
Under ett normalt spelår hade laget klarat sig kvar i division 1.

Damerna genomförde seriespel med A-laget i Elit Norra.
Ansvariga för damlaget under säsongen var Kristina Landgren och Daniel Kronstrand med Kjell Södernerg som lagledare.
Även denna säsong vann damlaget Europa Cupen. Laget gick obesegrat genom hela turneringen. Andra året i rad.
De vann också sin serie och gick vidare till 4:de raka SM-final. Det blev det 3:dje raka SM-guldet för detta oslagbara damlag i innebandy.
______________________
Säsongen 98/99, innebar en vändpunkt för herrlaget. Kräftgängen i seriesystemet var slut. Laget vann sin serie division 2 Östra Svealand. Lite tursamt kanske men ändå välförtjänt eftersom laget hade en klar ledning större delen av säsongen. Striden om kvalplats till division1 stod mellan FBI Tullinge och Högdalen.
Vi ledde serien med 2 poäng och var tvungna att vinna mot Ingarö för att vara säkra på slutseger eftersom FBI Tullinge hade bättre målskillnad. FBI Tullinge, å andra sidan, måste vinna mot Huddinge IBS.
Det blev ett helt oväntat resultat på båda håll. Båda lagen förlorade sina matcher.
Laget hade en klar formsvacka på våren. Detta och lite oturliga sjukdomar gjorde att vi förlorade samtliga kvalmatcher till division 1.
Första matchen mot AIK borta med 3-0 (1-0) (1-0) (1-0).
Andra matchen mot AIK hemma med 2-4 (0-3) (1-1) (1-0)
Mot AIK hade vi inte mycket att sätta emot. De var helt enkelt mycket bättre i nästan allt. Möjligen kunde hemmamatchen fått ett annat utseende om inte motståndarna fått ett mål redan efter 17 sekunder!!!
Första matchen mot Farsta hemma slutade 1-2 (1-0) (0-1) (0-1)
Andra matchen borta förlorade vi med 5-3 (0-0) (3-0) (2-3)
Inom 9 dagar spelades alla fyra kvalmatcherna. De 2 sista med 1 dags mellanrum. Det blev för mycket för den hårt slitna spelartruppen.
En säsong till i division 2.

Damlaget gjorde rent hus även denna säsong. Vinst i Europa Cupen. För tredje året. SM-Guld för fjärde året. Tongivande spelare i damlaget var de 7 landslagsspelarna: Hermine Dahlérus, Lena Schjölin, Nina Klasson, Susanne Levin, Åsa Karlsson, Carina Rosell och Pernilla Gunnskog. Lagledningen bestod av Daniel Kronstrand.
Vägen till SM-finalen:
HAIS - Lockerud 3-2, 6-4
HAIS - Skellefteå IBK 3-2, 4-0.
HAIS – IBF Falun 3-0, 4-3.
Dessutom tog Högdalens damsektion ytterligare 2 SM-tecken genom F16 och DJ18.
Detta blev tyvärr också slutvinjetten till en suverän epok för Högdalens AIS Innebandy. Damlaget splittrades och HAIS anmälde ett damseniorlag till division 2.

Här ett utdrag från styrelsens meddelande:
-------------------------------
”Ni som följde sportnyheterna i våras har inte missat att det skett en stor och radikal förändring inom innebandyns damsektion i Högdalens AIS. Följande gick bl a att läsa i Aftonbladet under maj månad: Världens bästa klubblag degraderas av klubbens egen styrelse.

Undertecknad ska nedan lägga korten på bordet och förklara vad som är sant och vad som inte är sant.
Först lite bakgrund:
Högdalens AIS inledde säsongen 95/96 ett samarbete med Hagsätra IBK. Samarbetet innebar att Hagsätra IBK:s verksamhet införlivades i Högdalens AIS. På damsidan gav detta resultat direkt då man samma säsong vann SM-guld.
Efter denna triumf dominerade Högdalens damer totalt i Sverige och lyckades med bedriften att vinna ytterligare 3 raka SM-guld. En unik prestation som satte Högdalen på innebandyns världskarta. Under denna period vann man även 3 raka Europacup-guld. I laget vimlade det av landslagsspelare och klubbarna runt om i landet tittade avundsjukt på vår verksamhet.

Vad gjorde att Högdalen blev världens bästa klubblag?
Man lyckades år efter år att rekrytera duktiga ledare till damverksamheten.
Spelare som ville utvecklas och hade landslaget som mål, sökte sig till Stockholm och Högdalen.

Att tillhöra Högdalens damlag var inget lyx. Då damidrott generellt inte genererar några pengar, i jämförelse med herridrotten, så var HAIS damer inget undantag. Många och långa bussresor upp till Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå, Boliden och Boden var oerhört slitsamt. Tjejerna fick allt som ofta på fredag eftermiddag gå tidigare från jobbet för att börja en härlig bussresa med ett slutmål 90 mil senare. Det var tufft. Det var slitsamt.

Man samlade till ett möte där det konstaterades att ett antal spelare hade bestämt sig för att söka sig till andra klubbar. De övriga i laget kunde i detta läge inte ge besked hur deras framtid i klubben såg ut. Främsta anledningen till detta var att man ville att klubben skulle presentera en ledarstab till nästa säsong, vilket i detta läge inte var klart.

En vecka senare träffades man igen och föreningen kunde i detta läge presentera en tilltänkt ledarstab inför säsongen 99/00. Detta hjälpte tyvärr inte utan samtliga spelare bestämde sig för att byta till andra klubbar. Det var i detta läge helt otänkbart, för att inte säga omöjligt att värva ihop en helt ny trupp för spel i elitserien.

Varför ville man inte vara kvar?
Främst berodde detta på att man sökte nya utmaningar. Utmaningar som man inte kunde få uppfyllda i Högdalen. Man hade fyra raka SM-guld. Man ville få en nytändning i en ny miljö.

Det berodde också på ett visst missnöje mot föreningen. Man tyckte att spelarna själva skulle få ut mer av sina framgångar än vad man i verkligheten fick. Man önskade flyg istället för buss; man önskade ersättning för förlorad arbetsinkomst, när man behövde ta ledigt för att åka på bortamatcher etc.. Önskningar som i sig är riktiga. Men när farbror Verklighet knackar på dörren så fungerar det inte riktigt så. Då marknadsintresset är svagt för daminnebandy kunde inte Högdalens styrelse tillgodose dessa önskningar.
Pengarna räckte helt enkelt inte till.

Nu var inte ekonomin det tyngsta skälet till att damlaget splittrades. Men de ekonomiska faktorerna spelade en viss roll.

För styrelsen kändes detta beslut, att frivilligt degraderas till div. 2, helt rätt. Nu får vi ta nya tag och bygga upp en god grund för framtiden. Att en förening har upp- och nedgångar är i sig inte ovanligt. Vi ska ta lärdom av det som har hänt och samtidigt konstatera att lilla Högdalens AIS, för alltid, har skrivit in sig i historieböckerna. Och det som världens bästa damklubblag med 4 raka SM och 3 raka Europa-Cup guld.
---------------------------------
Styrelsen HAIS genom
Stefan Fridén
___________________
Säsongen 99/00 var herrlaget åter med i spelet om slutseger i division 2 Östra Svealand. Den tur laget haft i seriespelet föregående säsong uteblev.
Trots att laget bara tappade 2 poäng mer än året innan blev det en andra plats.
Det stora misstaget för året var förlusten mot Kamomill/Tumba i bortamatchen alldeles före juluppehållet.
De andra poängförlusterna berodde mera på hårt motstånd och inte på dåligt spel av HAIS.
Laget matchades och tränades även denna säsong av Björn ”Böna” Nordström och Rikard Linde.
Båda sade upp sina åtaganden inför säsongen 00/01.
Detaljerad information om herrlagets matcher finns på annan plats på hemsidan. Det finns referat från samtliga seriematcher samt serietabell och statistik.
Övriga innebandylag och fotbollen kommer att presenteras på Högdalens AIS hemsida. Denna sida skall i framtiden endast referera herrlaget.
Vi kommer att ha en länk till den officiella hemsidan för Högdalens AIS.
____________________
Säsongen 00/01 blev vändningen. Det blev bara en säsong till i 2:an.
Trots att vi tappade de 2 första spelarna i poängligan från säsongen innan. Dessutom lämnade en av de vassaste anfallspelarna oss och gick till värste konkurrenten. En av trotjänarna lade skor och klubba på hyllan för gott. Avslutningsvis tappade vi ytterligare 4 spelare. Sammanlagt 8 spelare lämnade laget.
Det såg inte helt ljust ut när nya tränare skulle värvas. Det var nog vårt starka namn, vår erkänt goda organisation och tidigare placeringar i division 2, som gjorde att Jan Björk (Malmen, Balrog) och Rolle Juote (Balrog) tog sig ann uppgiften att leda High Valley Roosters.
Det var ingen som satsade några pengar på Högdalen i förhandstipsen. IBK Succé från Linköping och FBI Tullinge fick de flesta rösterna med Nykvarns IF som gardering.
Vi värvade sammanlagt 4 spelare. Men motgångarna fortsatte. En av de nya spelarna utgick tidigt på säsongen av arbetsskäl och ytterligare en forward blev långtidsskadad.
Men, som det oftast sker, klev andra spelare fram och fyllde ut luckorna. De äldre etablerade spelarna tog ett stort ansvar och gjorde att laget blev mycket starkt och stabilt.
Det största skälet till framgången skall dock tillskrivas de nya tränarna. Janne och Rolle lyckades ta fram det bästa ur det sargade laget, samt behålla den fina lagandan, som är ett adelsmärke för Tupparna från Högdalen.
Vi vann serien med 7 poäng. Vi gjorde mest mål i hela serien. Hade bästa målskillnaden. Det var bara ett lag som släppte in färre mål. Endast en förlust.
Nu blir det division 1.

Framgångarna för Björk och Juote fortsatte även säsongen 01/02. Det helt otroliga hände att High Valley Roosters går rakt igenom division 1 och kvalar till elitserien. Striden om slutseger i seriespelet stod mellan HAIS och Södertälje. Vi började bra men hade en svacka i slutet av säsongen. Speciellt hade tupparna problem med nerverna på hemmamatcherna. Södertälje däremot jobbade in sig i serien och avslutade den mycket starkt. Högdalen höll emellertid undan och vann serien med en poäng. Avgörande för utgången var poängen från "sudden death"-matchen mot Borlänge. Den poängen gjorde att vi kunde avgöra borta mot Gävle i sista matchen.
I kvalet fick vi möta Älvstranden från Göteborg. Första matchen hemma hade vi åter bekymmer med nerverna. Ett mycket tänt men dåligt spelande Högdalen fick nöja sig med oavgjort, 4-4, hemma.
Som spelet gestaltade sig var Piraterna segrare och vi förlorare i den matchen. Göteborgarna var helt övertygade att de skulle vinna hemma. Så segervissa att de ansåg saken helt klar. Hela säsongen hade de varit mycket starka hemma.
Tupparna var mycket besvikna på sig själva för den dåliga insatsen hemma. Därför var det ett mycket taggat lag som gick in på parketten i Lundbystrand för den sista och avgörande kvalmatchen.
HAIS spelade i det närmaste ut Älvstranden och vann till slut med 7-3. Se referat på annan plats.
Därmed hade Högdalen åter ett herrlag i elitserien.
______________________
Säsongen 2002/03 genomförde seniorerna elitseriespel.
Ansvariga för herrlaget under säsongen var Rolle Juote och Kent Persson.

Det känns tungt att ännu en gång sammanfatta en säsong som innebär degradering från elitserien. Första gången det hände var säsongen 1996/97.
Det till stora delar nyrekryterade herrlaget klarade inte att hålla spelmässigt en hel elitserie. Vi hängde med ganska bra i början, om man undantar den nervösa första matchen. Vi lyckades till och med att vinna över blivande svenska mästarna Pixbo i förlängning. Men 30 seriematcher blev i alla fall 10 för många. Dessutom stördes laget av dåliga träningsförhållanden.
Sedan Högdalshallen stängts mitten oktober försvann den träningsrytm som ett lag behöver. Vi hade som mest 19 dagar utan träning med boll! Ett annat rekord är 24 dagar med bara en träning med boll! Ett elitserielag i Stockholm!
Det var tungt för laget, tungt för ledarna och tungt för föreningen. Ingen hjälp gick att få från något håll. Det hade behövts ett politiskt beslut för att ändra på förhållandena. Det gick inte att få eftersom vi hade maktskifte mitt i alltihop och politiska beslut verkställs inte med sådan hastighet att de kan ändra innevarande säsong. Det vi alla inblandade kommer att minnas, är den arrogans vi möttes av från alla inblandade.
Detta tog hårt på lagets motivation och självförtroende. Vi fick aldrig någon bra lösning på herrlagets träningsförhållanden. Det innebär också att många spelare kommer att lämna Högdalen med lite bittert sinne.
Högdalens AIS gjorde trots allt ett hedervärt försök. Vi gick rakt igenom division 1, vilket överraskade oss alla. Det satte organisationen på prov. Vi hade behövt ett par säsonger för att bygga upp detta. Nu fick vi inte många veckor på oss. Vi fick jobba med problemen på akutbasis nästa hela säsongen. Det kostade oss mycket pengar, men vi behöll trovärdigheten. Det är viktigt för framtiden när vi ska bygga upp ett nytt ungt herrlag. Vi har fortsatt ett bra namn i innebandyn och har stärkt vårt varumärke ytterligare ett snäpp. Vi får satsa om på nytt från division 1.
Då med nya tränare eftersom Rolle Juote och Kent Persson beslöt sig för att inte fortsätta.
___________________
Säsongen 2003/04 spelade herrlaget i division 1 östra.
Ansvariga för det unga nyrekryterade herrlaget var Jonas Gafvelin och Jonas Möllare.

Tränarduon kom till Högdalen från Farsta IBK. Båda hade en gedigen erfarenhet från juniorlag i södra förorterna. De fick i uppdrag att sätta ihop ett lag med unga hungriga spelare och komplettera med spelare från de egna leden från föregående säsong. Tyvärr blev det inte så många kvar från elitserien, som vi hade önskat. Värvade spelare har alltid lättare att lämna laget. Dessutom saknade vi de passande årgångarna för intern rekrytering och blev även denna gång tvingade att gå utanför föreningen. De flesta nya spelarna värvades från ledarnas gamla förening, Farsta. Nästan hela Farstas junior SM-lag gick över till HAIS.
Resultatet blev dock inte det önskade. Vi fick aldrig dessa "stjärnor" att fungera som ett lag. Många bra spelare kom inte till sin rätt och kräftgången fortsatte till division 2.
____________________
Säsongen 2004/05 i division 2 leddes av Jonas Gafvelin ensam.
Trots ett i grunden revanschsuget lag lyckades inte HAIS att försvara sin position i division 2. Några nyckelspelare försvann i samband med nedflyttningen och detta gjorde att laget tappade mycket i spelskicklighet. Vi gör bäst i att glömma den här säsongen och komma igen på nytt med avstamp från division 3.
____________________
Säsongen 2005/06 spelade seniorerna i Division 3 Södra.
Ansvarig för herrlaget under säsongen var Mats Wirdbo.
Herrlaget har denna säsong till största delen bestått av gamla Högdalenspelare från Fagersjö IBK.
När vi inte lyckades hålla oss kvar i division 2, splittrades det unga värvade laget. Spelarna flydde till andra föreningar och nya spelare fanns inte i våra egna led. Att värva ihop ett nytt lag var inte att tänka på, varför styrelsen tog kontakt med Fagersjö och erbjöd hela laget att komma över till Högdalen. Denna övertalning lyckades och på det sättet fick vi ihop ett lag med mycket hjärta i Högdalen.
Kärnan i laget bestod av de spelare födda -76, som var med om degraderingen från elitserien 1997 och som spelade upp oss tillbaka till eliten 2002.
Trots tillgången till dessa vinnarskallar och erfarna spelare räckte inte hjärtat till. Laget tränade bara en gång i veckan och detta gjorde att inte heller orken räckte. Många matcher avgjordes i tredje perioden och alltför ofta till vår nackdel. Klassen på innebandyn i de lägre serierna blir allt bättre och vårt upplägg med bara en träning var för optimistisk.
Vi slutade sist i tabellen med 10 inspelade poäng!
Resultatet var otvetydigt. Vi hade behövt 11 poäng till för att bli kvar i division 3. Skogås/Trängsund, som gjorde oss sällskap ner, lyckades vinna båda våra matcher med uddamålet. Det hade kunnat bli 6 poäng till. Sedan tappade vi 2 poäng mot Sköndal borta. Summa 8 poäng. Återstår 3 poäng som, om man ser till resultaten, hade blivit svåra att få till.
Det blev nedflyttning till division 4.
Vi är tillbaka där vi spelade säsongen 1993/94!
Men vi har tagit oss hela vägen upp förut, så det är bara att satsa på nytt!
__________________
Säsongen 2006/2007 stoppades herrlagets fall i seriesystemet. Vi var tillbaka i division 4 där tupparna huserade när våra 76-or blev seniorer. Nu fick dom vara med om en ny framgångsrik säsong. Vi var obesegrade ända fram till sista omgången där ett mycket motiverat Tumba blev för svårt. Egentligen började vi tappa fart direkt efter juluppehållet. Laget kom i en formsvacka och hittade aldrig riktigt tillbaka. Vi hade flera våromgångar med många borta av olika anledningar. Skador, tjänsteresor, sjukdomar etc…
Det blev svårt att genomföra en del matcher. Ändå lyckades tupparna, under ledning av Mats Wirdbo, vinna serien övertygande och ta sig till ett kval till den nya division 3, ”supertrean”. Att det blev ett kval för seriesegrarna i stället för uppflyttning berodde på den serieomläggning som genomfördes i Stockholm.
I kvalet räckte inte laget till utan blev direkt utslaget av Hammarbyhöjden i 2 raka matcher. Det som varit vårt stora problem under hela våren blev också till slut vårt fall i kvalet. Våra målgörare kom aldrig riktigt tillbaka till den fina form dom hade i början av säsongen. Vårt målskytte kom i stå, mycket p.g.a. den prestationsångest som spred sig bland anfallarna i laget.
Det blir ännu en säsong i division 4. Nu med bättre motstånd eftersom antalet serier på den nivån är bantad från 4 till 2. Vi ser fram emot detta. Det kan bli riktigt roligt.
__________________
Säsongen 2007/2008 tränades och coachades herrlaget av en ”gammal” haisare med meriter i vår egen maratontabell. Andreas Norbeck, ”Lill-Adde” på den tiden han spelade med laget, tog sig an ledarrollen i High Valley Roosters. Det blev en säsong med varierande framgång. Vi varvade bra matcher med rena djupdykningar. Den från början stora truppen tunnades ut väsentligt under säsongen. Några av värvnin-garna misslyckades helt. Dessutom var flera spelare med Fagersjö-bakgrund inte helt motiverade till en satsning mot serieseger. Det märktes framför allt på närvarofrekvensen på träningarna. Dessutom hade vi även denna säsong besvär med frånvaro orsakat av arbete. Unga män med barn prioriterar med rätta den verksamhet som försörjer familjen. Det medförde stora omkastningar i lagdelarna nästan varje match.

Nog med bortförklaringar! Vi var inte så långt borta som 5: te platsen i tabellen ger sken av. Lite mer stolpe in hade vi lätt kunnat vara 2: a bakom Salem och fått vara med om en kvalserie igen. Till nästa säsong kommer många av trotjänarna att vara borta. Det kan vara bra för laget med en nystart. Det är bara för Andreas att spotta i nävarna och satsa på nytt. Nu blir motståndet i division 4 ännu bättre. Det gör serien ännu roligare att genomföra.
/Aarre Nurmi/
___________________
Säsongen 2008-2009
Det gick inte heller den här gången! Laget hade ”som vanligt” en bra start med några vinster i rad men kring julen började ”som vanligt” hända saker.
Inte det bästa närvaro på träningar och matchen, en del personliga problem hos spelare och tränare, några ”billiga” förluster mot sämre motståndare, minskat intresse och så vidare.
Vi slutade serien på tredje plats efter Vendelsö IK och Hammarbyhöjdens IBK som för övrigt vann kvalserien till division 3 och kommer att spela där nästa säsong.
Men, som Aarre brukade säga…”Nog med bortförklaringar!”. Det positiva med säsongen är att vi fick tillbaka ett par spelare från vårt f.d. P90 laget som lyckades platsa in i laget och en del andra unga spelare som kommer att spela en viktig roll under nästa säsong.

_______________________
Säsongen 2009-2010



_______________________
Säsongen 2010-2011

Denna säsong gick INTE som det brukar göra för vårat herrlag, vi började säsongen istället riktigt dåligt med få spelare och 0 poäng efter 8 omgångar.
Jimmy Rittervall var först med att försöka hjälpa herrlaget och tog i augusti på sig den tunga rollen att även träna herrlaget samtidigt som han hade hand om P-94.
Det blev ett tappert men ohållbart arbete för Jimmy, men mycket lägligt så hade jag inför denna säsong tackat nej till fortsatt jobb som dam och juniorlagstränare och tänkte lägga "coachpärmen" på hyllan och enbart träna damutvecklingsgänget..
Jag hjälpte till en början Jimmy och sedemera avlastade jag Jimmy helt från herrarna och tog över ansvaret fullt ut i december.

Det kändes i det läget att många med eller utan "Haishjärta" trodde att herrlaget höll på och slå i sista spiken i kistan, herrlaget på väg ned i graven typ......

OJoj, vad fel alla hade!
Till mitt stora "Haishjärta" och glädje så kunde vi under nov-jan istället öka den tappra men fåtaliga spelartrupp som började säsongen.
Gemensamt gjorde ledare/spelarna en tapper insats och tog dom poäng som behövdes för fortsatt spel i Div 3.

Det många trodde skulle bli "fritt fall" för herrarna har nu blivit "uppskjutet" istället och början till något...

Vi har nu en riktigt intressant framtid att se fram emot!
Det är en otrolig skön stämning i 23 manna truppen, vi har även haft 13-14 spelare som provtränat (4-5 av dom förstärker vi truppen med), vi har en grym organisation på gång runt herrlaget, vi har en framtidsplanering, vi är på G igen..

Det finns ett intresse runt HAIS herrlag igen...

//Micke Cajback


_______________________
Säsongen 2011-2012

Säsongen började bra med fyra raka vinster och ett nytt spelsystem.
Det som började så bra skulle med tiden förändras till något mindre bra.
Den stora skillnaden var att ledarna hade ett mål och det var att komma 1:a eller 2:a i serien. Tyvärr så ville inte spelarna samma sak. Förutom att det inte var förankrat hos alla att vi skulle försöka avancera uppåt så var det ett fåtal spelare som hade förberett sig på att vinna en serie. Vad som krävs för att vinna match efter match.
Laget har sedan många år en förlorarkultur och tyvärr så tar det tid att sudda bort den. Speciellt om det finns spelare som inte bryr sig om man vinner eller förlorar.

När Lagkaptenen Ranta försvann i omgång 5 för att arbeta i London så föll länken mellan det mesta. Länken mellan coachen och tränaren.
Länken mellan de spelare som ville satsa och de som inte ville satsa.
Detta gjorde att både spelare och tränare på olika håll mådde mindre bra och det blev time outer här och var.

Tyvärr så fortsatte förlusterna att radas upp i match efter match och mycket av detta berodde på inställning samt att det inte fanns något spelsystem. Synd då det fanns många bra spelare i laget.
På slutet tändes lite hopp när det blev några oavgjorda matcher fast ser vi till hur matcherna såg ut så var det faktiskt så att Hais hade ledningar i matcherna och ibland stor ledning. Fast som jag tidigare skrev, det spelar ingen roll hur duktiga spelare ett lag har om laget inte har rätt inställning. Hungern att vinna, den där blicken, den där rätta fokuseringen fanns inte hos så många och då går det som det går.
Neråt i seriesystemet. Herrlaget var inte unika den här säsongen med dåliga resultat. Herrjuniorer och Damlaget placerade sig långt ner i tabellerna och vi hoppas alla att det finns krafter att ändra på detta till nästa säsong.

_______________________
Säsongen 2012-2013