Fotbollskommitèns årsberättelse 2012


Nu var det tredje säsongen för Walldia i femman efter att vi kvalat oss upp 2009. Vi har både 2010 och 2011 varit med och nosat på toppen men har fallit igenom i perioder och inte haft den stabilitet som krävs för att man ska vinna en serie eller i alla fall gå upp som tvåa.
I truppen inför säsongen 2012 skedde ganska stora förändringar. Inte mindre än 11 nya spelare skrev på medan 3 st aviserade att man skulle spela för andra föreningar under 2012.
Mest kännbart var att Johan Green lämnade för att hjälpa LFK att återigen nå div 3. Arlind Halimi som också var en dominerande spelare under 2011 tänkte prova lyckan i Andersberg tillsammans med Arton Ajvaci. Men Arlind var snart tillbaka i Walldia igen då den tänkta flytten in till Halmstad där han arbetar inte blev av. Dessutom återvände Marcus Kjelsson till Ränneslöv där han kom ifrån inför säsongen 2011. De nya spelarna var Egzon Behramaj från RGIF, Magnus Eriksson GIF/VIF, Miridon Berisha LTIK, Linus Borg LFK, Arton Behrami KHFF, Robin Einarsson SBK, Martin Agnvall SBK, Filip Nilsson LFK, Mergim Azemi klubblös samt Kastriot Svarca och Martin Johansson comeback. Utav denna stora skara var det bara 5-6 stycken som spelade mer än 10 matcher. Det är tyvärr så numera att alla som spelar fotboll inte är så speciellt seriösa med sin fotboll. Det är inte alltid lagets behov som styr utan snarare när andan faller på. Linus Borg var en dem som inte spelade så mycket. Men det berodde definitivt inte på bristande ambition. Han hade oturen att skada sitt knä allvarligt under en träningsmatch mot Förslöv den 24 mars. Men är nu i skrivande stund tillbaka i träning efter korsbandsoperationen förra våren. Linus kan därmed räknas in som ett nyförvärv inför säsongen 2013.

Försäsongen:

Vår omtyckte tränare Micke ”GUS” Gustafsson var kvar och stod inför sitt tredje år som tränare. Försäsongen inleddes i januari efter alla helgerna och såg ut som 2011 med ett styrkepass på gym och ett styrke/fotbollspass inomhus i Skottorpshallen samt ett pass på den nya konstgräsplanen inne på Glänninge. Lite historia skrevs därmed när spelarna kunde genomföra en försäsong utan att beträda de tråkiga grusplanerna.
Träningsmatcherna började redan i mitten av februari med en match mot Snöstorp/Nyhems U-lag som vi mötte 2011 i DM och enkelt avfärdade. Det var inte svårare denna gången utan segern slutade med tennissiffrorna 6-1. Helgen efter gör vi vår matchdebut på konstgräset på Glänninge. Det är i en internmatch där alla tillgängliga dammas av och likt ystra kalvar på grönbete rastas i en 3x30 match där det blev seger för det blå laget med 7-4. Helgen efter imponerar vi inte direkt när vi i en morgontidig tillställning förlorar mot ett ålderstiget Rössjöholm med 2-0. Vapnö fick lida för det helgen efter och förnedrades med 0-5. Därefter följde en förlust mot ett tungt Harplinge där vi dock stod upp bra mot div 4 laget. Nu var vi framme i slutet av mars och hann med två matcher mot Förslöv där vi förlorade mot ett effektivt hemmalag med 4-1 men tog revansch i B-matchen med 6-2. Nu återstod endast genrepet mot Vejby i påskhelgen som gav en bra insats i ett riktigt skitväder. Walldia kämpade sig till ett oavgjort resultat 2-2 efter en bra avslutning.

I DM fick vi konstigt nog Getinge på vår lott. Detta trots att det i reglerna står att lag från samma serie inte kan mötas redan i första omgången, virrigare än vanligt på förbundet alltså.
Getinge har vi av hävd haft svårt för och denna gången blev det inte bättre. Walldia pressade hårt stora delar av matchen men Getinge sin vana trogna var effektiva och hade Walldiadödaren Pålle Påhlsson i sina led som ligger bakom 2 mål och ger Getinge en 4-2 seger. 2012 fick vi alltså inte uppleva en sådan cupresa som 2011 då det ledde ända fram till kvartsfinal.

Seriespel:
Seriespelet inleds på bortaplan mot topptippade Unnaryd. Det blir en hård match där Walldia i stora delar är det spelförande laget. Hemmalaget räddas av en storspelande målvakt. Men alla poängen kunde även stannat på Strandvallen då Unnaryd missade ett par riktigt upplagda chanser ganska rättvist alltså med 0-0. Andra matchen var mot för Walldia svårspelade Knäred. Walldia gör en urusel insats där man förlorar med 1-3 efter en offensiv härdsmälta. Nu börjar också en period där Walldia är odisciplinerade och blir utsatta för domarens missnöje. Vi spelar nästan hela andra halvlek mot Knäred med en man mindre och det gör inte det lättare precis. Vi gör en riktig kämpainsats i tredje omgången mot Oskarström och vinner med 2-0. Ny hemmatch då IF Böljan just då serieledare, väntade på en tungsprungen Wallevimatta. Walldia spelar ut Böljan efter noter den första halvtimmen men en makalös målvaktsinsats räddar gästerna som kan gå till pausvila med en 2-1 ledning efter 3 avslut på mål. I andra halvlek satsar vi fullt framåt men efter en lindrig och en målchansutvisning mäktar vi inte vända i andra halvlek utan faller med 5-2. Spelarna kan inte hantera motgångarna utan sätter sig i situationer där vi får domarna emot oss. På de 5 första matcherna plockar vi endast 4 poäng. I mångt och mycket beroende på att vi under samma period åker på 6 utvisningar och 11 varningar. Ett hårresande rekord som gör att spelarna får höra ett och annat från diverse håll. Efter denna djupdykning rycker vi upp oss igen och besegrar i tur och ordning Trönninge, Kornhult/Hishult och Lidhult trots mycket avstängningar och skador. Andra killar går in och gör det bra. Nu är vi med i racet igen. Hemmamatchen mot Simlångsdalen därefter får nog betraktas som en av de sämsta insatserna under året rent spelmässigt. Dalen är ruskigt effektiva och tighta bakåt och det räcker långt mor ett uppgivet Walldia, stryk med 1-5. Men Walldia är inte uträknade. Det återstår 4 matcher på vårsäsongen. Vi tar 10 poäng i dessa matcherna och tappar poäng endast i den oavgjorda matchen mot Unnaryd på hemmaplan.
Vi avslutar våromgången genom att besegra Knäred på Lagavallen efter en av årets bästa insatser med övertygande 5-1.

Efter 2 veckors vila startar vi upp höstsäsongen med en bejublad sommarcup på Wallevi. 8 lag med väldigt fantasifulla namn ställer upp. Det blir laget ”Team Hest” som besegrar ”Svälj huvudet” i finalen med 2-0. Regerande sommarcupmästare är alltså Team Hest.

Efter 2 veckors träning med lite mer allvar drar höstomgången igång med match mot Oskarström på bortaplan. Walldia har konserverat formen och vinner ganska enkelt den målrika matchen med 5-4 som blev lite onödigt spännande på slutet när Walldia slappnade av och lät OIS komma närmare både vid 4-2 och 5-3. Walldia var nu med riktigt i toppstriden på en tredjeplats och tre pinnar efter hemmalaget Böljan och LTIK båda på samma poäng. Det var med andra ord lite av en måstematch som hägrade för att haka på ledar lagen ordentligt.
Walldia gör här årets bästa insats och vinner med solklara 4-1 på Falkenbergs IP. Spelet i den matchen var av en kvalitet som stundtals gav en ståpäls av välbehag. Riktig fotbollsgodis.
Efter denna match väntade ett annat av topplagen. Getinge IF som också hade haft en osannolik period där man bara håvade in den ena tre poängaren efter den andre. Man var nu riktigt inblandade i toppstriden tillsammans med Walldia, Böljan, Simlångsdalen och LTIK.
Det blev en riktig holmgång uppe i Getinge där vi hade en större motståndare i domare Fredriksson än i hemmalaget. Fredriksson hade bestämt sig för att sätta stopp för Walldia kosta vad det kosta ville. 8 varningar, 1 utvisning + 1 avvisning av ledare blev facit. Denna gång var flera av varningarna inte följden av att Walldianerna tappade besinningen. Man känner sig fullkomligt maktlös som ledare med en maktfullkomlig pajas som delar ut varningar i stort sett för att spelaren tittar på domaren. Den svängiga matchen slutar med 4-3 till Getinge med benägen hjälp av Fredriksson.
Nu återstod 6 omgångar och det var många lag inblandade i toppstriden som nämnts ovan. Walldia som haft en mycket bra period ända sedan mitten av juni hamnar nu i en liten problemperiod. Trönninge luggar oss på 2 viktiga poäng genom att kvittera på matchens sista spark i hemmamatchen på Wallevi. I matchen därpå borta mot KHFF är det vi som till sist lyckas kvittera en hemmaledning och i alla fall rädda en poäng. Extra salt i såren var att vår bäste målskytt Manfred Walldèn åkte på en ledbandsskada i ena knät och var därmed borta för resten av säsongen. Serien levde fortfarande tack vare att alla verkade slå alla. Kämpande bottenlag tog poäng av topplagen. Lidhult var ett av dessa. Lidhult gästade Wallevi den 8 sep och fick med sig en poäng efter ett självmål av Walldia. Nu återstod 3 omgångar men trots en del poängtapp de sista omgångarna levde hoppet att kunna nå en av de två första platserna i serien. Det var besök hos 80-års jubilerande Simlångsdalen som gällde i matchen därpå. Det var länge sedan vi tog poäng i Simlångsdalen. Hemmalaget är tunga att möta och sen har man några riktigt bra snidare framåt. Det blev en ganska jämn och spännande match där dock Walldia var laget som hade mest av spelet efter en chockstart där ställningen var 1-1 redan efter 2 minuter. Det slutade med delad pott - 2-2 trots många chanser för båda lagen framför allt för Walldia.som spelade oavgjort igen för fjärde matchen i rad.
Trots alla tappade poäng hade vi otroligt nog fortfarande chansen i den rekordjämna serien inför den näst sista omgången hemma mot redan avstigningsklara Genevad/Veinge. Det blev kattens lek med råttan seger med tennissiffrorna 6-1.
Det var med stor spänning vi såg fram mot sista omgången som skulle avgöras söndagen därpå. Getinge som varit starka under hela hösten hade nu börjat darra. Simlångsdalen var starka och vann näst sista matchen precis som Böljan. Det var dessa två som låg i vinnarhålet. Walldias, Getinges eller LTIK:s chans att nå i alla fall 2:a platsen som innebar i alla fall kval låg i att de 2 främsta lagen förlorade sina avslutningsmatcher.
Där var det slut med Fru Fortunas givmildhet. De båda nämnda topplagen var stabila och vann sina avslutningsmatcher stort. Att vi sen förlorade med 1-0 mot Lilla Tjärby efter en sällsynt svag offensiv insats visade sig alltså sakna betydelse.
Försmädligt nog smet alltså Lilla Tjärby förbi oss i sista omgången vilket hänt tidigare. Nu slutar vi alltså ännu en gång på fjärde plats i söderfemman. Tredje året på raken detta händer. Frågan är om vi inte ska byta namn till BKSN (S= Sven N=Nylander) den ständige fyran.



Sammanfattningsvis:

Vi slutar alltså ännu en gång på 4:e plats i div 5 södra. Samma placering som 2011 men 1 poäng mer inspelat, 5 mål mer gjorda och 4 mål mer insläppta. 36 poäng och 57-43 i målskillnad. Serien var jämnare denna säsongen. Det skiljer bara 5 poäng till första platsen.
Vår största motståndare denna säsong är vi själva. I början av säsongen hade vi 3 matcher på raken där vi spelade med decimerat lag stora dela av matchen. Vi slår ett helt igenom galet rekord i utvisningar och varningar. 6 grova, 3 lindriga, 2 målchansutvisningar och inte mindre än 52 varningar. Vi har haft 30 st avstängningstillfällen p.g.a detta. Det säger sig själv att vi hade haft fler poäng om vi sluppit delar av detta. Vi vill så mycket men kan inte kanalisera energin utan den riktas mot fel måltavla. Det har ältats mycket om Walldias utvisningar. Domarna har lite förutfattade meningar om oss men vi får faktiskt skylla oss själva en del.
Förhoppningsvis kan vi ha lärt oss en del av detta. Ska vi kunna vinna en serie så krävs det en annan insats på det planet.


B-laget:

Fjärde plats även här.18 spelade matcher 8 segrar 2 oavgjorda och 8 förluster med målskillnaden 54-71. Ett bra utfall får man säga. Men -17 i målskillnad? Orsaken är 2 storförluster. Den första var 0-11 mot Astrio som kom med hela sitt A-lag av någon anledning. Tydligen hade man någon form av läger den veckan med poängjakt. Men det är inte riktigt juste mot motståndarna kan man tycka. Den andra stora förlusten var mot Ränneslöv (1-8) som också förstärkt ganska ordentligt till höstmatchen för att få revansch för förlusten på våren. Även vi har fått dubblera en del men det har vi varit tvungna till för att överhuvudtaget få ihop lag ibland. Mycket upp och ner under året men det är symtomatiskt med cirkulationen av spelare i laget. Som tur är har vi många spelare som är seriösa och ställer för föreningen och kan tänka sig att dubblera då det behövs. Vi har haft för många ”nyförvärv” som inte har tillfört i princip någonting till laget. Det har bara handlat om att ställa upp till träning och match när man inte har haft något annat för sig. Kommande säsong efterlyser jag en mer seriös inställning hos de som vill ”prova på ” hos BK Walldia. Vill man bara ibland eller eventuellt är det nog bättre att söka lyckan någon annanstans. Glädjande är att vi på hösten fick in flera spelare från WRY som gjorde mycket bra ifrån sig. Ska bli skoj att se dessa killar under 2013 också.

Futsal:

Som vanligt ställde vi upp i Skogabys vintercup inomhus. Vi toppade inte något av lagen utan tog ut 2 ganska jämna lag. Det var dock bara BKW 2 som gick vidare från gruppspelet helgen innan. I kvartsfinalen besegrades Genevad/Veinge med 2-1. LFK som för första gången på många år ställde upp med bästa laget väntade sedan i semin. Walldia inledde där klart bäst. Men Målis i LFK kassen storspelade och var den som höll kvar LFK i matchen. När så Walldianerna stångat pannan blodig mot LFK defensiven kunde LFK ta över och med en del flax vinna med 2-0. Men Walldia hängde inte läpp utan gjorde processen kort med KHFF i matchen om tredje pris och segrade ganska komfortabelt med 4-2. I finalen segrade sen LFK över Centern med 3-1.
Annars är det nog Walldia som är denna cupens stora deltagare genom tiderna. Jag tror inte någon annan kan visa upp en sådan rad som Walldia vad gäller bästa placering. De senaste fem åren har vi följande placeringar: 2008: 1:a, 2009: 4:a, 2010: 3:a, 2011: 1:a, 2012: 3:a.



Summering:

Fjärde plats i både A och B-lag kan man inte klaga på, även om vi nog hade trott på en möjlighet för A-laget att nå någon av de översta platserna. Orsaken kan vi läsa i sammanfattningen ovan. Får vi bara spelarna att förstå vad som krävs för att nå ända fram tror jag att vi inför kommande säsong förhoppningsvis får in lite mer bredd på laget. Konkurrens är alltid nyttigt. Våra nyförvärv ska förhoppningsvis ge en riktigt stark ryggrad i laget. När vi dessutom även får in en del yngre killar så känns det förtroendegivande inför kommande säsong. 7 nyförvärv + någon comeback samt inga kända förluster gör att jag tror att jubileumsåret 2013 kan bli Walldias år. Tack alla som under 2012 dragit sitt strå till stacken så vi kunnat driva föreningen framåt. Nu ser vi fram mot 2013 och förhoppningsvis en framgångsrik säsong.
Vi ses på Wallevi 2013.

// Pelle