Oavgjort i säsongens sista ledarmatch

Det var ett rejält urpumpat och stånkande, men leende, ledargäng som klev av isen klockan halv nio i går kväll efter den hårdaste och jämnaste drabbningen i vinterns ledarmachserie. Men låt oss inte gå händelserna för mycket i förväg, utan ta det från början. Temat för dagen var målvaktsträning, och eftermiddagen började med en utmärkt teorilektion från magister Stock (som även visade prov på en imponerande smidighet när övningarna skulle demonstreras). När vi ägnat en dryg timme åt ledarkollektivets starkaste gren (sitta och diskutera och filosofera) var det så dags att äntra den nyspolade isen för lite praktiska övningar.

Trots att inte mindre än tre målvaktsproffs fanns representerade i ledarskaran denna gång, blev det två nybörjare mellan stolparna som fick kränga på sig benskydd och tvättsvampshandskar. Väl ute på isen var det dags att testa de nyvunna teoretiska kunskaperna på de två ”försökskaninerna” i mål. Ett stort antal övningar och grundläggande rörelsemönster visades och testades och det var imponerande att se utvecklingen hos målvaktsaspiranterna – under god ledning från de mer rutinerade målisarna i sällskapet.

Efter en stunds övningar och uppvärmning var det så äntligen dags för ledarmatch. Eftersom vi denna gång hade ombytta målisar, bestämdes att vi skulle spela på halvplan, men med 11-mannamål. Sen blev så klart planen lite större än ursprungstanken efter att Isabelle kommit ut på plan och tydligt visat var skåpet, förlåt – målet, skulle stå. Matchen började i ett rasande temo och det blåa laget tog tag i taktpinnen med ett imponerande passningsspel. De röda lyckades dock försvara sig väl, trots numerärt underläge redan från start. Det blev också det röda laget som inledde målskyttet efter att Stocken åkt sig fri och dundrat in en kanon i bortre burgaveln ur vänstervinkel.

De blå gav sig dock inte så lätt utan kunde kort därpå trycka in kvitteringsmålet efter en olycklig målvaktsretur rakt ut i straffområdet. Efter detta böljade spelet fram och tillbaka och de två nybakade målvakterna fick visa fina prov på sina nyvunna färdigheter med flera svettiga räddningar åt båda håll. Eftersom jag denna gång hamnat i Isabelles lag var jag beredd på att få en del ”konstruktiv kritik” under matchens gång. Och jag behövde inte bli besviken på den punkten, utan fick med all önskvärd tydlighet höra när jag tagit en åkning åt fel håll eller missat att hjälpa till i försvaret på rätt sida bollen – mycket lärorikt, ska komma ihåg det till nästa gång. Det delades också ut en och annan svordom till delar av motståndarlaget när de åkt lite för mycket i vägen för några av de röda spelarna.

Efter välförtjänt halvtidsvila och teorisnack bytte vi planhalva och fick spela på nyspolat (men dock i motvind för de röda). Återigen var det lag blå som stod för mycket av bollhållningen och fick in några slumpmål på tilltrasslade situationer i straffområdet, men röd stod emot bra och lyckades slå in ett par vassa kontringar. Möjligen var det något mål som borde dömts bort för offside – men domaren valde som vanligt i ledarmatchsammanhang att titta åt andra hållet. Efter matchen blev det en väldigt reducerad, men tapper, skara som stannade kvar för en välförtjänt öl (”after skate”) i klubblokalen.

Nu summerar vi årets säsong och tackar för några väl genomförda ledarmatcher och väldigt mycket bra diskussioner under våra workshops. Ta det nu lugnt i sommar och vila er i form inför nästa vinter med workshops och ledarmatcher i UNIKs ungdomsledargäng – allt under den stolta devisen ”Bredd och Kvalitet”! Snart är det oktober igen…

Robert Ekblom Utbildningsansvarig