Förlust i vårens sista match

Det blev inga poäng för Grums när kosan ställdes till Tidahiolm för ett nappatag med ett av stadens lag, GoIF. Hemmalaget vann med 3-1 efter 2-0 i paus.
Det som gör största intrycket av besöken i Västergötland är de fina fotbollsplaner som visas upp. Det har varit bra planer vid tidigare matcher, men mattan på GoIF:s arena tar förstapriset.
Grums började, som vanligt, avvaktande, ja nästan trevande. Tidaholm fick sköta spelet i inledningskvarten. Liksom vid förra matchen, hemmamötet med Mariestad i tisdags, kom ledningsmålet efter 7 minuter. Ett långt, inte alltför märkvärdigt inkast, kunde nickas i mål av David Gegerfeldt.
Men denna gång fanns inte utrymme för en slutforcering från Grums sida. För när slutkvarten närmade sig hade Tidaholm gått ifån till 3-0 med två nya Gegerfeldtmål.Det var djupledsbollar som gav målskytten frilägen och avsluten var kliniska. Svaga insatser av grumsspelare föregick målen, med bolltapp och snabba omställningar.
Det var chansfattigt värre på Ulvesborgs arena. Det hände i närmast ingenting av värde runt de båda straffområdena. Grums fick inte till det och Tidaholm gjorde mål på alla sina skarpa chanser.
Vi får gräva ordentligt för att hitta farligheter och får uppgradera halvchanser för att hitta noteringar. En Frisell-nick, ett skott över och utanför från Dawood. Ett hårt högerinspel från Dawood i andra halvlek, ett dito från Berkant i första halvlek, men de mynnade inte ut i någon farlighet.
Å andra sidan hade inte Tidaholm stora chanser till att öka på målskörden. Noah Gunnbergs tvingades till en frilägesräddning i andra halvlek, men då hade linjemannen höjt offsideflaggan, så ett eventuellt mål hade inte godkänts.
Efter dominansen från hemmalaget i inledningen fick Grums tag i bollinnehavet, fick till längre anfall på motståndarnas planhalva, men inga målchanser att prata om.
Grums gick ner på trebacklinje under matchens sista 20 minuter och flyttade fram spelare. Det blev mer rödklätt (Grums spelare uppträdde i bortastället) på offensiva tredjedelen och det gav en reducering. Inhopparen Simon Börne tog stolpen till hjälp att valla in bollen till 1-3, men då var vi inne på tilläggstid.
Den förlängda vårsäsongen är nu över. Grums undviker med ett måls marginal nedflyttningsplats, men parkerar för närvarande på en obehaglig kvalplats. Även om lagen ovanför är blott en enda poäng bort.
Med tanke på den fina serieinledningen är det naturligtvis en besvikelse att inte befinna sig några placeringar upp i tabellen.
Försvarsspelet kan ges godkänt, även om det skakat i vissa matcher (Syrianska borta som exempel).
Det offisiva spelet, däremot, hackar. Det har gått hela matcher utan att det skapats nödvändigt med målchanser.
I alla matcher har man spelat med en ensam forward, som mestadels fört en isolerad tillvaro. Det har inte spelat någon roll om Frisell, Molander eller Dawood haft rollen, så vi kan fastställa att det inte hänger på spelarvalet att resultatet uteblivit. Spelar man med en enda anfallare krävs ett rörligt lag.
En spännande höst väntar och det blir hårt arbete i sommar om nytt kontrakt skall ordnas.
Laget: Noah Gunnberg - Ted Åhlund, André Niklasson, Patter Gunnarsson, Berkant Yildiz - Bastian Rojas Diaz, Sebastian Carlsson, David Lander (ut 80) - Dawood Yaki (ut 80), Albin Lekiqi - Robin Frisell - Victor Norén,Andreas Ragnarsson (in 80), Simon Börne (in 80), Jerker Westberg, Andreas Classon.

Jan Andersson