1908
Den 10 maj, samlas ett antal för idrotten intresserade personer å idrottshemmet för att diskutera ett ev. bildande av en idrottsförening. Beslutet blir också att en idrottsförening skall startas. 35 personer tecknar sig som aktiva och 3 personer som passiva medlemmar. Bland initiativtagarna - A. Rudolf Rudeberg, Eric Frantzich, Eugen Bolmstedt, Albert Sahlin, E Grönvall m.fl.utses en stadgekommitté som får i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar att föreläggas föreningens första årsmöte. Vid detta möte antages de föreslagna stadgarna med smärre justeringar, och beslutas att den nya föreningens namn skall vara ”Eslövs Allmänna Idrottsförening”. Samtidigt väljes vår förenings första styrelse, som får följande sammansättning; A. Rudolf Rudeberg ordf. Eric Frantzich, Tage Nilsson, Sigvard Troell, Albert Sahlin och Eugen Bolmstedt med L. Ekstrand och B. Kulneff som suppleanter. Föreningen får redan från början vind i seglen.
Den allmänna idrotten ute i landet hade fått ett väldigt uppsving och det verkar tydligen inspirerande även på vår nybildade förening. Tävlingar anordnas och många goda idrottsmän representerar EAI. Den första tävlingen i allmän idrott arrangerades den 26 juli. Idrottsplats i egentlig mening finnes dock ej. Löparna får hålla till på Trollsjögatan och i Ekenäs och de som föredrar längre distanser har att ”kuta” runt Sallerup. En tävling som hålles i augusti äger dock rum på ett område, som sedermera kommer att utläggas till den idrottsplats, på vilken den än idag tränas och tävlas. Föreningen hade nämligen fått låna ett uppvisningsområde från lantbruksutställningen, vilket t.o.m var försett med en läktare. Fotbollen för en mera blygsam tillvaro, främst beroende på att man skapar en ordentlig plan för denna sports utövare. Den enda plats, som finns att tillgå, är ett gropigt och ojämnt område framför Idrottshemmet. Omklädnad skedde i den intill Idrottshemmet än idag liggande paviljongen.
1909
Får föreningen sin förste distriktsmästare i Eugen ”Kitan” Bolmstedt, som tar titeln i längdhopp. Den allmänna idrotten är fortfarande dominerande, och våra idrottsmän börja göra sig ett gott namn ute i distriktet. Brottning står också på programmet, men denna sport har ännu ej slagit sig riktigt igenom. Träningsförhållandena är heller inte de bästa, utan man får så gott som uteslutande hålla till ute i det fria. Några fotbollsmatcher spelas också, de flesta på bortaplan. Detta år anvisar dock kommunalfullmäktige en del av det stora utställningsområdet till idrottsplats, vilken skall få iordningställas efter vårt eget gottfinnande.
1910-1911
Arbetas det för fullt på idrottsplatsen. med de ekonomiska medel som finns tillgängliga påbörjas anläggandet av kast-, hopp- och löparbanor samt en fotbollsplan. En paviljong från utställningen inköpes för att användas som omklädningsrum och placeras i områdets nordvästra hörn. Idrottsmännen ligga i för fullt och ha stora framgångar. Så kommer olympiaåret.
1912
Våra idrottspojkar erövra två DM-tecken nämligen längdhopp och kulstötning och äro åtråvärda dragplåster vid tävlingar inom distriktet. Även Köpenhamnsklubbarna komma med inbjudningar. Fotbollen har fortfarande ej några större framgångar. Föreningen går detta år i författning om anläggandet av en tennisplan.
1913
Utgör ett av de framgångsrikaste åren i föreningens historia. EAI blir bästa förening vid DM-tävlingarna i allmän idrott med 21 poäng och erövrar 3 mästerskap, 5 andra- och 5 tredjeplaceringar. Vår förening får också förtroendet att står som arrangör för inomhus-DM i gren- och mellanhopp. Tävlingarna hålles i Idrottshemmet. Tennisspelet, som nu hunnit göra sig populärt, vinner många utövare. Vid årsmötet blir det ordförandeskifte, då fanj. A.R. Rudeberg avsäger sig förnyat uppdrag. Han väljes till föreningens hedersledamot.’
1914
Får föreningen en skandinavisk mästare inom sina led i det att ”Kitan” Bolmstedt överskrider gällande rekord i stående längdhopp med 1 cm. Den skånska rekordtabellen visar EAI.are på inte mindre än fem platser. Fem DM-tecken erövras. Flera av våra idrottsmän kan räkna sig bland svenska eliten. Fotbollsspelarna drages fortfarande med oordnade träningsförhållande, men arbetet med idrottsplatsens iordningställande fortskrider. Anlag härtill erhålles från Centralföreningen för idrottens främjande. Medlemsantalet håller sig omkring 90. De närmaste åren går helt i världskrigets skugga. Föreningens idrottsmän skaffar sig under åren
1915-1916
Dock mycket av ära och guld. Således hemföres år 1916 ej mindre än 6 DM-tecken, varav fyra stycken i utomhusidrott. Arbetet med idrottsplatsen är p.g.a. inkallelser ej av större omfattning.
1917
Är verksamheten, de oroliga tiderna till trots ganska livlig. DM-tecken erövras i kulstötning och spjutkastning. Föreningen erhåller anslag från Riksidrottsförbundet att användas för idrottsplatsens färdigställande.
1918
Det sista krigsåret, blir den för allmänna idrottens del inte på så långa vägar så lysande som tidigare. De flest av våra idrottsstjärnor lämnar föreningen och staden, för att söka sin utkomst på andra platser. Endast ett fåtal fotbollsmatcher spelas, samtliga på bortaplan.
1919
Blir ett mörkt år för föreningen. Verksamheten ligger så gott som nere p.g.a. idrottsplatsens färdigställande. Medlemsantalet sjunker katastrofalt och vi har under året endast 8 aktiva och 36 passiva medlemmar. De lägsta siffrorna i föreningens historia.
1920
Är idrottsplatsen färdig att tagas i bruk och detta medför en livlig verksamhet. Såväl den allmänna idrotten som fotbollen tar åter fart och särskilt den sistnämnda får ett uppsving. Medlemsantalet ökas till 54 aktiva och 59 passiva. Allt göres för att stärka ekonomin och bl.a. arrangeras ett spex, som inbringar 1.600 kr. Det som skrapas ihop går helt till idrottsplatsens fullbordande.
1921
Den allmänna idrotten börjar åter göra sig gällande och DM-tecken erövras. Fotbollsutövarna är dock i majoritet och man spelar under året ej mindre än 47 matcher. För första gången startar föreningen också i Skånes fotbolls-DM. Klubbmärket instiftas i sin nuvarande form.
1922
Blir ett livligt år, och de olika sektionerna arbetar för fullt. Det bildas en damsektion, som från början får ej mindre än 28 medlemmar. Fotbollslagen spelar 37 matcher. Medlemsantalet uppgår till 128. En förvaltningsstyrelse för idrottsplatsen tillsättes. Den skall bestå av 2 representanter för staden och 3 representanter från EAI. EAI skänker som grundplåt för förvaltningsstyrelsens arbete en summa av 1.500 kr.
1923-1924
Bliva relativt medelmåttiga år ur sportslig synpunkt. Dock spelas varje år ett 40-tal fotbollsmatcher och allmänidrottarna deltager i ett flertal klubbmatcher. Under år 1923 spelas bl.a. också 3 bandymatcher.
1925
Bildas sektioner för bandy och bordtennis och i dessa sportgrenar arrangeras ett flertal tävlingar. En större festtillställning anordnas tillsammans med förvaltningsstyrelsen för idrottsplatsen och Eslövs Tennisklubb. 36 fotbollsmatcher spelas.
1926
Bordtennisspelarna lämnar föreningen och bildar egen klubb. Brottarklubben Atlas gör framställning om inträde i EAI såsom särskild sektion. Framställningen blir dock avslagen med knappa 3 rösters övervikt. Friidrotten är av ringa omfattning. Fotbollen står under året på ett relativt högt plan.
1927
Göra brottarna förnyad framställning om inträde i EAI, denna gång med större framgång. Som tack hemför brottarna redan under sitt första år i EAI sin serie. Fotbollssektionen spelar en internationell match mot BK Stefan från Köpenhamn. Friidrottssektionen anordnar ett flertal tävlingar. Medlemsantalet uppgår till 147.
1928
Är vårt tjugonde verksamhetsår. Jubileumstävlingar arrangeras i friidrott. Fotbollsspelarna avancerar till tredje omgången i DM. Vandringspris uppsättes mellan BK Stefan, Köpenhamn och EAI. Vi tar den första inteckningen i det ståtliga vandringspriset. Den kvinnliga idrotten har ett stort antal utövare. Brottarna vinner sin serie, men i kvalificeringsmatchen mot BK Eken, Arlöv, blir det förlust, då Arlövsklubben har den kortaste matchtiden efter ett slutresultat på 3-3.
1929
Brottarna arrangerar DM för juniorer och erövra två mästerskap. I serien placerar man sig på andra plats. Sigfrid Hansson anställes som tränare. Fotbollssektionen vinna sin serie, men förlorar kvalificeringsmatchen mot Tomelilla. Mot BK Stefan spelas två matcher med en vinst och ett oavgjort resultat. Friidrotten har ett livligt verksamhetsår. Damsektionen räknar ej mindre än 31 utövare och ett DM tecken hemföres. Medlemsantalet uppgår till 191.
1930
Vinner brottarna Skåneserien div II och även i kvalificerings-matchen mot Velo, Hässleholm blir det vinst. Vid Skånska mästerskapen erövras ett mästerskap samt tvåa andra och tredjeplacering. DM för damer arrangeras och här går ett mästerskap till föreningen. Ett vandringspris mellan IFK Trelleborg och EAI hemföres av oss för alltid. I fotboll spelas det 44 matcher. Antalet medlemmar är upp i 201.
1931
Föreningen tar initiativet till bildandet av Mellersta Skånes Idrottskrets. Friidrotten är på frammarsch. Sektionen utkämpas sin första internationella match mot Gullfoss från Köpenhamn och står även som arrangör för DM-tävlingarna i femkamp och löpning 25.000 meter. Fotbollssektionen har inga större framgångar. Brottarna startar för första gången i fyrstadstävlingen. C-matchen som går i Jönköping ser överraskande Eslövsgrabbarna som vinnare. Sektionen arrangerar uttagningstävlingar för landskampen mot Norge. Djurgårdens brottare gästar Eslöv.
1932
Arrangerar föreningen damernas DM-tävlingar. Vid dessa sättes ett svenskt rekord i spjutkastning. Fotbollsspelarna ligger efter höstomgången på andra plats i serien. Brottarna tar en DM-titel och i fyrstadstävlingen belägger laget tredjeplatsen i B-gruppen.
1933
Stadsfullmäktige anslår medel till om- och tillbyggnad av Idrottshemmet. Vid B-fyrstads i Varberg hamnar brottarna på andra platsen. Fyra brottare startar i sydsvenska mästerskapen med två fjärdeplaceringar som utdelning. Fotbollsspelarna vinner mellanskånska serien men förlora i kvalificeringen. Laget överföres till sydskånska serien. Friidrottssektionen arrangerar Skånska juniormästerskapen. Under året sättes 7 nya klubbrekord.
1934
Blir ett lyckosamt år för våra brottare. B-gruppen i fyrstads vinner och därmed avancerar man för första gången till A-fyrstads. EAI blir bästa förening vid DM-tävlingarna och Skåneserien div I hemföres. Fotbollen noterar en kraftig uppryckning. Landslagsspelaren och HIF-aren Albin Dahl engageras som spelare och tränare.
1935
Brottarna gör en god prestation genom att hålla sig kvar i A-gruppen. Friidrottarna erövrar för alltid Svea-Dana pokalen, uppsatt mellan Gullfoss, Köpenhamn och EAI. Fotbollsspelarna vinner Sydskånska serien.
1936
Brottarna hemför Skåneserien div I och tillkämpa sig förnyat kontrakt i A-fyrstads. Fotbollsspelarna belägger andraplatsen i serien och göra sin längsta utlandsresa hittills nämligen till Bornholm. Svenska Flaggans dag firas i Eslöv för första gången och med EAI som arrangör.
1937
Bordtennisspelarna i föreningen bildar särskild sektion. Brottarna degraderas till B-gruppen i fyrstads och EAI blir bästa klubb vid DM-tävlingarna. Harry Lundahl övertar fotbollsspelarnas träning.
1938
Kan föreningen fira sitt 30-årsjubileum och har stora framgångar. Brottarna avancerar åter till A-gruppen i fyrstads. Sven Eskilsson och Gustav Widell representerar Sverige i landskampen mot Finland. Sven Eskilsson blir svensk juniormästare. Fotbollsspelarna vinna sin serie och triumfera för första gången i kvalificeringsmatcherna, vilket medför uppflyttning till Skåneserien div I. En speciell sektion för ungdomsspelare bildas. Svenska rekordhållaren i stavhopp Bo Ljungberg tar hand om friidrottsmännens träning. Två nya klubbrekord noteras.
1939
Brottarna får åter krypa ner i B-gruppen. Fotbollsspelarna avancerar till tredje omgången i DM. Friidrottsmännen åka till Karskrona och vinner en klubbmatch där. Bordtennisspelarna börja på allvar gör sig ett namn ute i distriktet.
1940
De sportsliga insatserna lämna inga djupare spår efter sig detta år. Såväl brottare som fotbollsspelare håller dock sina positioner och återfinnas i rep. B-fyrstads och Skåneserien div I. Friidrottssektionen anordnar ungdomstävlingar och fyra nya klubbrekord sättas.