Vinst för damlaget mot Vara SK

Såja! Efter ett starkt returmöte mot Vara SK fick vi i futsalsäsongens sista hemmamatch idag äntligen jubla för vår första trepoängare! Slutresultatet skrevs till 4-1 där vi noterade hela fyra olika målgörare och vi tar med oss en härlig boost av självförtroendet inför sista omgången som för våran del spelas borta mot IFK Hjo om två veckor.

Strax innan nyår genomfördes säsongens första möte mot Vara och vi kom därifrån med en 4-3 förlust efter en match spelad med oinspirerad och loj attityd. ”För en gångs skull” var vi negativa mot varandra i både snack och generell inställning och att Vara då och då kunde blixtra till och sätta mål som kändes väl enkla gjorde att vi inte hade särskilt mycket att sätta emot. Lyckligtvis får man väl säga att rollerna idag var ombytta och medan vi kunde tillföra spelglädje och ett jävlar anamma fick våra motståndare kämpa för att lyckas med sina uppspel och bibehålla bollen i sin ägo. Vi kunde på ett kontrollerat sätt spela man-man och vägrade att vika ner oss i kampen om bollen i såväl defensivt som offensivt läge vilket snabbt tycktes skapa frustration i det gulsvarta lägret.

Ett gediget pressarbete, platsbyten och högt bolltempo skulle snart visa sig vara skillnaden på det Vedumslag som ställde sig på planen idag jämfört med det tafatta gäng som spelade för ett par veckor sedan. Redan när första bollen satt i nät började känslan infinna sig i att vi idag inte skulle bjuda upp till dans utan att tanken var att äga så mycket boll som möjligt och eliminera alla sorters anfallsförsök emot oss. Vårt ledningsmål involverade egentligen majoriteten av våra spelare på planen då Lovisa som kantspelare tydligt sökte djup mot egen planhalva och gav rum till Agnes som med en löpning förbi sin ordinarie defensiva position ställde till det i markeringsarbetet för Vara. Efter ett fint spel med Elina på högerkanten kom bollen åter in i mitten och Agnes avslut satt säkert, långt ner och utom räckhåll för målvakten, 1-0.

Bolltransport centralt med utspelsmöjligheter till aggressiva kantspringare var dagens melodi och efter flera fina genombrott hittade vi rätt igen. Ida tog sig fram på vänsterkanten och avlossade ett hårt skott för att sedan komma först på efterföljande målvaktsretur och utan pardon satt andrabollen i nät i bortre gaveln, 2-0. Ett mål som inte bara bekräftade hur rätt vi låg i våra positioner utan också ett mål som bidrog till ytterligare höjd energi och andrum nog för att ge oss utrymme för ett än mer kreativt spel.

Vårt tredje mål liknade i stort det första och vi visade återigen fin följsamhet i våra löpningar. Josse transporterade bollen uppåt efter rödblå bollvinst och ett välriktat väggspel med Lovisa på högerflanken gjorde att Josse kunde sätta bollen i öppen kasse efter att både försvar och målvakt var överspelade. Återigen var det ett ökat bolltempo med snabba förflyttningar som möjliggjorde vårt fina offensiva läge och det är klart att känslan inte kan vara annat än fantastisk när bitarna faller på plats och spelet stundtals klaffar så bra som det bara kan.

Kanske blev vi lite väl bekväma efter att relativt ohotade fått sätta tredje målet för dagen och när Vara väl fick ett fint läge så missade dem inte chansen. Vi slarvade i försvaret och gav oss på en övermodig dribbling vilket gjorde att en brytningssäker motståndare kom ensam mot Johanna i mål och reduceringen satt i nätet strax innan paus. Detta gav en tillfälligt mycket ökad energi och intensitet i det gulsvarta laget men följande anfallsförsök misslyckades och vi kunde gå till pausvila med en tvåmålsledning.

I halvtid var vi ett ovanligt glatt och stojigt gäng i omklädningsrummet och stämningen var som förbytt mot våra tidigare matcher. Snacket handlade främst om att minimera egna misstag och att se till att göra tränare Johan stolt på distans då han själv tyvärr inte hade möjlighet att vara på plats.

Andra halvlek blev även den en ganska ensidig historia där vi fick hålla mycket i bollen och även om skärpan började dala i och med att tröttheten smög sig på så kändes det aldrig särskilt farligt och ledningen var i stort ohotad. Spiken i kistan dröjde dock en tid och ett duktigt målvaktsspel från våra motståndares sida gjorde att matchen blev betydligt mer målfattig än vad den hade kunnat vara. Även Johanna fick visa ett par fina räddningar efter gulsvarta avslutsförsök utifrån och när majoriteten av skotten kunde fångas med säkerhet fick vi återigen bekräftat att tre poäng skulle in på kontot.

Högerkanten som omnämnts flera gånger om skulle även i dagens sista mål vara vägen vi valde och när 4-1 satt i nätet kunde vi andas ut och bara njuta av slutminutrarna. Om jag inte minns fel var det Rebecka som strax ovanför mittplan valde en snabbt inspark från vår vänsterkant diagonalt ut mot Lovisa som från högersidan kunde avancera framåt och placera in det som skulle bli slutresultatet.

Ni är en del som har efterfrågat matchreferat från den gångna inomhussäsongen och dagens seger är egentligen inte anledningen till att det skrivs ett utan det beror snarare på den goa känslan som infann sig i laget redan vid samling och att det idag för första gången på väldigt länge var förbannat roligt att lira boll. Ni som har följt oss ett tag kanske minns vår premiärsäsong 19/20 där vi helt gröna på riktigt inomhusspel missade seriesegern på målskillnad efter att med bravur ha genomfört alla 12 matcher med endast två uddamålsförluster. Givetvis tar man med sig den känslan och de förväntningarna in i spelet igen och när det då inte riktigt går som man tänkt sig och man åker hem grinig efter en förlust så känner man sällan för att sitta och analysera och formulera en matchresumé.

Det känns däremot viktigt att påpeka att tanken i år aldrig har varit att bara uppdatera när det har gått bra utan det är snarare brist på engagemang och energi som legat bakom att såväl hemsida som andra sociala medier har stått tomma. En nog så betydande ljusglimt i det hela är dock att man alltid får ett så fantastiskt fint gehör när referat och diverse rapporteringar kommer upp och det är ju därför som jag och mina otroliga lagkompisar gör det här. För eran skull. För att ge alla er supportrar och icke-supportrar en snabb sammanfattning och bild om vad som hänt ute på planen, vilket inte minst har varit uppskattat i pandemitider då ni är betydligt färre som fått och kunnat vara på plats tillsammans med oss.

Vi hoppas att vindarna vänder och att vi snart framöver kommer att få se den följarskara vi är vana vid på sidan, men tills dess får vi hålla till godo på detta vis. Stort tack till er som tog er tid att heja på oss idag, jag hoppas att vi kan ses igen 30/1 då vi kl 11:00 gästar Hjo för säsongens sista match!

Josefine Thunborg Larsson