Inger Arnesson avslutar en lång karriär i Sunnanå SK!

Inger Arnesson kom till Sunnanå SK i december 1981 som spelare från Öxabäck IF (Västergötland)! Startade då sin resa i föreningen som spelare (målvakt) med att vinna SM-guld 1982, cupguld 1983 och fick också vara med och vinna första officiella EM guldet 1984 med landslaget innan hon slutade.

Inger började sin ideella resa i föreningen med att hjälpa till inom föreningen på olika sätt under -80 talet, framförallt kring marknad och kommunikation. 1991 började Inger sedan sin anställning som föreningssamordnare på heltid och hade sedan några år med jobb för Sunnanå Utveckling AB innan hon klev tillbaka till fotbollen i föreningen igen. De senare åren har Inger lagt större fokus på marknadskommunikationen och elitfotbollen på halv/deltid.

Hon har också varit aktiv som fotbollstränare för flickor födda 80-81, från att de var 8 år till att de var 17-18 år. Krönte tränarkarriären med ett SM-guld för flickor 17. Hon fortsatte sedan som tränare för flickjuniorer i några år till.

Inger startade sedan TUSS-projektet tillsammans med Maggan Eldebo Zetterlund 2016. En rolig och viktig utvecklande resa genom åren med start av både yngre och äldregrupp för mångfald och inkludering i föreningen.. Detta är fortfarande också hennes ”hjärtebarn” och hon tränar ännu de yngre flickorna och är engagerad i styrgruppen.Hon fick också Piastipendiet av SvFF 2018 efter över 50 år i damfotbollens tjänst som pionjär, landslagsspelare och arbete i olika instanser för damfotbollens utveckling..

Inger har gjort så mycket gott för fotbollen och Sunnanå SK. Inger tar nu välförtjänt steget efter 40 år i föreningen över till livet efter arbetslivet som glad ideell heltidpensionär.

Tack Inger!!

PS. Inger tackar också alla i Sunnanå SK som hon mött, möter och fått äran att utvecklas tillsammans med. Föreningen har berikat mitt liv med så mycket både personligt och för så många. Fotbollen är så viktig för allt och alla inte bara på planen! Många är involverade kring fotbollen och ger glädje och gemenskap.

Krister Lundgren