Fotboll har spelats i Stugun från mitten av trettiotalet. Från början bedrevs verksamheten i Gjurds regi, men 1955 bestämde sig ett antal personer, engagerade i fotbollen i Stugun, att bilda en egen förening.
Fotbollsjämtland såg lite annorlunda ut på 50 och 60 talet jämfört med i dag. Bl.a. var serieindelningen annorlunda, men framför allt fanns det fler lag. Rissna, Mårdsjön och Överammer hade egna lag som spelade på samma nivå som SBK. Höglunda/Bomsund hade också ett lag som in på 60-talet var bättre än SBK.
SBK började seriespelet i division 6 östra och spelade kvar där in på 60-talet, även om det blev serieseger och en ettårig visit i femman i slutet på 50-talet. I början av 60-talet gick SBK och Höglunda/Bomsund samman i en gemensam förening. Det var också i samband med det som klubbens blå/vita dräkter byttes mot dom gul/svarta dräkter som man använder i dag.
Från mitten av 60-talet sker också en uppryckning på verksamheten. Ett antal tränare höjer nivån på träningar och matcher, vilket också ger resultat i form av serieseger i division 5 1966. Tre år i fyran med allt bättre resultat som följs av serieseger 1969. Då var det under gymastikläraren Hasse Carlssons träning. 1970 spelade föreningen för första gången i div.3, vilket endast klubbarna i och kring Östersund mäktat med innan. Det blev en ettårig visit i div.3. Fortsättningen på 70-talet kom att präglas av generationsskifte på spelarsidan och ner och upp i seriesystemet.Ur trean som ett lod rakt ner i femman. Ett år i femman och upp igen. Då var det ett helt nytt och väl sammanspelat lag som snabbt tog sig igenom fyran, och inledde nästa storhetstid i föreningen.Serieseger i fyran 1978, 11 poäng före tvåan. I tre år varade den andra division 3 eran med ett enormt fotbollsintresse i byn. Stadigt flera hundra som gick och tittade på fotboll, med toppnoteringen i derbyt mot IFK Östersund med nästan 1000 personer. Ett derby som Stugun vann med 5-2. Det var under den perioden som vi hade möjlighet att se lite internationell fotboll på IP. Vi minns Queens Park Rangers, med flera landslagsspelare, som gästade oss för träningsmatch under sitt träningsläger. QPR lockade också över 1000 personer till IP, däribland QPR:s egen klack direkt från England. Vi hade också under åttiotalet besök av lag från Ukraina, Metallurg, och från Leningrad. En match mellan Svenska pojklandslaget och Island arrangerades i Stugun i samband med att en 4-nationsturnering spelades i länet. Dessutom besökte Svenska juniorlandslaget Stugun för en match under deras träningsläger. Då fick vi se dom som kom att vara våra hjältar under fotbolls-VM 1994, Martin Dahlin och Kenneth Andersson bl.a. Även om Leif Andersson inte har så goda minnen från den matchen eftersom Martin Dahlin tog och drog byxorna av Leif.
Efter den andra sejouren i trean och återtåget till fyran , 1982, så följde några år i alljämtskan. Samtidigt har den övriga verksamheten ökat i omfattning. Vi hade under åttiotalet ständigt mellan 120 och 150 ungdomar igång, i Östliret och senare i ÖP-liret. Vi hade ett framgångsrikt damlag som tillhörde topplagen i länet.Mycket av det som skedde under dessa år har satt sin prägel på klubbens verksamhet fram till i dag. Rekryteringen av ledare som innebär att vi kan ta hand om alla ungdomar som vill spela fotboll, duktiga och utbildade tränare som ger hög klass på seniorlagen och en organisation runt lagen som kan fotboll. Några spelare har provat sina kunskaper i andra lag. Längst nådde Ulf "Utta" Eriksson, som hann med spel i både Juniorlandslaget och allsvenskt spel med Halmstad. Lasse och Göran Sahlin har varit goda ambassadörer för SBK, i OPE respektive IFK Östersund.
Det blev ytterligare en sejour i trean. Vi vann fyran 1988, och denna gång blev det en fyra år lång vistelse i trean. Efter återtåget till fyran 1993 har det varit den nivå som vi har spelat på. För det mesta i serietoppen, nosat på avancemang men inte lyckats ta klivet upp igen.
Vi har de senaste åren haft runt 100 ungdomar i klubben, ett damlag i division 3 och ett herrlag i division 4.
60 år med fotbollsverksamhet sätter också sina spår i samhället, formar bygden och skapar profiler. Det är ett ypperligt tillfälle att påminna varandra om personer som tillfört tid och engagemang för att skapa verksamheten som vi har idag. Alla hundratals ledare, tränare och spelare som passerat revy genom åren. Att räkna upp alla går inte men nog ska vi skänka en extra tanke till personer som Henning Öhnström, Sture Flensburg, Bertil Bengtsson och Per-Bertil Danielsson som tidigt engagerade sig i klubben och såg till att verksamheten kom igång. Fred Seldah och Franz Bergstrand som utvecklade både klubben, som spelare och ledare, och byn på var sina håll.