Säsongsresumé 2021

I tisdags förra veckan checkade vi ut säsongen 2021 då vi besegrade Korsnäs IF U på Kopparvallens konstgräs. Här kommer en resumé av säsongen som gått!

Säsongen 2021 blev något av revanschens säsong. Direkt efter fjolårets sista match borta mot IF Nornan, när vi endast fick 0-0 i en match som vi behövde vinna, sade vi där och då i ett omklädningsrum i Malungsfors att det ligger i vårt ansvar - spelares som ledares - att rätta till det vi ställt till med. Trots tunga sinnen uttalade vi samtidigt ett positivt perspektiv i att spela på en lägre nivå, nämligen att få möjlighet att bygga in ett nytt spelsystem under större trygghet och mindre press där vi får mer tid för våra aktioner o.s.v.

Gladeligen valde de flesta spelarna att fortsätta spela i laget. Trots en tung och ångestladdad (halv) säsong 2020 - där harmonin inom laget i ärlighetens namn inte var på topp - fick vi ändå ett kvitto på att stommen i gruppen var väldigt stark, vilket skänkte trygghet och tro in i fortsättningen. Vi laddade för att äntligen få genomföra en riktig försäsong, men återigen ville coronan annat.

I februari kom vi igång med 1 träning i veckan för att sedan köra 2 träningar i veckan från mars, men träningsnärvaron skiftade under våren och vissa träningar var närvaron väldigt blek. Och lägg därtill att det inte fick spelas träningsmatcher. Sen när det väl fick spelas matcher i juni fick vi knappt ihop lag. Det var en tveksam känsla när vi tog sommaruppehåll, även om ljuspunkten var att spelarna som gnuggat på dittills gjorde det bättre och bättre.

I samband med sommaruppehållet fick vi delvis väldigt oväntat in några nya och nygamla spelare som spetsade till truppen samtidigt som närvaron överlag gick upp. Helt plötsligt växlade verksamheten upp med lagom mycket folk på träningarna samt ökad seriositet och intensitet. För varje vecka blev vi bara bättre och det blev ett rejält go i allting med en väldigt stark positiv känsla i truppen som ledde oss framåt.

I öppningsmatchen kom vi ut på Sundens IP med ett väldigt högt självförtroende och spelade ut Vattnäs SK totalt. Inledningen var en fröjd att se med ett fint passningsspel där vi kombinerade det korta och långa spelet präglat av ett högt och kontrollerat bolltempo. Vi tar ledningen tidigt (vilket vi gjorde i alla matcher förutom mot Leksand och Vikapojkarna) men får bara med oss 1-0 i paus trots det stora övertaget. I 2:a halvlek tappar vi kontrollen på spelet och är därtill ineffektiva i avsluten, något vi straffas för i slutet av matchen då vi bjuder Vattnäs på en kontring som de förvaltar. Matchen slutar 1-1 vilket känns som ett dråpslag, men den positiva känslan i truppen låter sig faktiskt inte påverkas, vilket tyder på både självförtroende men också en stark mentalitet - både på grupp- och individnivå.

Därefter kommer matchen som sätter prägel på säsongen, det efterlängtade derbyt borta mot Svärdsjö. Vi möter ett väldigt bra lag i en jämn match som vi lyckas vinna med 2-3 efter att ha tappat en 0-1-ledning till 2-1 i 2:a halvlek för att sedan vända på steken med 2 snabba mål. Prince sätter ett klassavslut från 25 meter som tar alla på sängen medan Filip förvaltar ett friläge ursprunget ur en situation där många domare nog hade blåst av en avvinkad Prince för offside. Två mål och 3 poäng som gav känslan att flytet - till raka motsatsen från föregående säsong - var med oss.

Därefter går vi som tåget. 4 raka, inkl. 3 klara, vinster mot Hulån, Gagnef, Åsen och Rättvik. I näst sista omgången krigar vi fram 1-1 mot Leksand borta, säsongens andra poängtapp, vilket dock räcker för att säkra topp 2. Hulån flåsar oss dock i nacken ända fram till sista omgången där de pressar oss till att behöva 3 poäng för att säkra serien. Väl där möter vi ett avsågat och manfallet Vikapojkarna hemma på Sunden, ett lag vi vanligtvis brukar ha det tufft emot. Även om de tar ledningen tidigt är det egentligen inget snack om saken. Vi rullar boll och tröttar ut dem redan i 1:a halvlek vilket öppnar upp matchen rejält. Vi går upp till 3-1 innan paus och vinner till slut med 4-1, vilket var i underkant.

Seriesegern var i hamn efter en förlustfri serie för våran del där vi kammade hem 20 av 24 möjliga poäng, 1 poäng före serietvåan Hulån. När slutsignalen ljöd var det för många mer en lättnad än en euforisk glädje - vi hade åtgärdat det vi sjabblade till i fjol. Men vi hade också gjort det vi sade att vi skulle göra, hitta spelet - med ett nytt spelsystem inräknat - på en lägre nivå. Orden från Malungsfors ekade säsongen ut.

Att vi gör en bra säsong beror givetvis på många faktorer, men på ett sätt är fotboll ingen raketforskning. Hög träningsnärvaro och tuff konkurrens om platserna med seriösa spelare som ger allt för att få spela kommer ett lag väldigt långt på. Spelare som prioriterar fotbollen högt och planerar därefter. Givetvis finns det även massvis med individuell kvalitet utifrån nivån vi spelar på, men att vilja slår klass är inte bara en klyscha (säsongen 2020 kändes mer tvärtom).

Men den konkurrens vi haft i år har också resulterat i att spelare fått mindre speltid än önskat, däremot har reaktionerna från spelarna varit klockrena. Ingen har vikt ner sig utan tvärtom steppat upp och krigat ännu hårdare. Det är exakt den reaktionen ledarna vill se, men samtidigt ger det också ledarna en beskärd skopa huvudbry, så kallat lyxproblem. Dock har detta varit avgörande till årets lyckade kollektiva prestation.

Vi har även fått till ett bra träningsupplägg sett till både god kvalitet samt belastning. Vi hade få skador i år (återigen motsatsen till 2020), vilket beror just på belastningstänket men även på att vi har tillgång till en helt fantastisk fysio i Bengt Sundvik som sett till att spelares skadeperioder förkortats avsevärt. Guld värt!

Dessa faktorer har mynnat ut i en annan faktor, nämligen en väldigt bra gruppdynamik med spelare som trivs väldigt bra med varandra både på och vid sidan av planen. Ett lag som mår bra presterar bra (och omvänt förstås). Känslan är därför positiv inför fortsättningen.

Vi ser ut att få behålla större delen av truppen och vill således inte ta in för många nya spelare då vi månar om gruppdynamiken. Ca 3-5 st bedöms rimligt för stunden, men då är vi också noggranna med att dessa spelare både ska tillföra gruppen på planen och vid sidan av den. Målet är att fortsatt ha en välmående grupp.

Vi fortsätter nu vår vila och kör igång med tränandet i november. Laget är laddade för att äntligen återigen få genomföra en riktig försäsong. Mot Dalafemman!