Referat: Rimbo HK Roslagen - IK Bolton

Hemmapremiär, nykomlingar i ny division och meriterat motstånd på andra sidan - förutsättningarna var glasklara när säsongen 24/25 skulle kastas igång hemma i Rimbo Sporthall. En premiär är alltid en knepig företeelse att hantera: en lång försäsong som ska omsättas i "rätt" anspänning på planen och givetvis ett enormt sug efter att tävla igen. Det syntes ganska tidigt att nerverna satt utanpå när vi äntrade hallen inför en härlig kuliss på läktaren.

Matchen inleds ganska krampaktigt där inledningen är målsnål och har en del inslag av klassiska premiärnerver där det inte riktigt släpper: lite feltajmat och lite enkla passmissar. Från minut 7 kopplar vi dock greppet om matchen främst genom ett aggressivt och dynamiskt försvarsspel som gör det oerhört jobbigt för bortalaget att komma till bra lägen samtidigt som vi kan kapitalisera på detta genom att trycka i första- och andrafas och straffa dem med enkla mål. Trots att det känns som vi har ett järngrepp om tillställningen märktes här den kanske största skillnaden mellan Div 3 och Div 2: motståndet är lite skickligare och framförallt finns orken att bita sig kvar i matchen. Bolton släpper inte riktigt greppet utan håller sig kvar målmässigt en bit in i första halvlek. De försöker störa oss med ett högt 5-1 försvar, något vi löser på ett mycket bra sätt med tomma rörelser och bra fart. Detta syns också i målprotokollet där målskyttet sprids ut över flera olika spelare. Med fem minuter kvar av den första halvleken gör vi ett ryck som ger oss ledningen med 16-10 och där kopplar vi ett rejält grepp om matchen. Vi avslutar mycket starkt med bland annat en straffräddning av Sandra Stark och sedan gör vi halvlekens sista mål genom hemvändaren Moa Lind och halvtidsresultatet blir 18-12.

I paus är vi överlag nöjda med den första halvleken där vi står stabilt bakåt och hittar bra lösningar framåt. Vi känner att vi har bortalaget mot repen där vi kan gå runt på mycket spelare medans det känns som att de går ganska smalt på en tunnare trupp. Orden in till andra blir att bibehålla aggressiviteten bakåt och försöka få till mycket spelstopp samt att fortsätta driva speltempot i första- och andra fas för att trötta ut motståndet.

Andra halvlek inleds dock mindre bra från vår sida där vi inte är tillräckligt skärpta i uppställt anfallsspel och istället är det bortalaget som får vittring igen med tre raka mål. Fram till minut 40 är bortalaget fortsatt inom räckhåll och är blott tre mål bakom, men där och då visar vi att vi har fler nivåer i oss och anförda av våra två nyförvärv på 9m, Tilda Sigg och Ida Bernhardsson, gör vi det definitiva rycket där vi på en fyra minuters period gör 4-0 och har en ledning om 7 mål vilket tvingar bortalaget till en time-out. Vi bibehåller intensiteten bakåt där vi är svårpasserade och får in nya pigga ben i anfallsspel och kommer till mycket fina lägen. Det märks att bortalaget sliter för att hänga med i slutet och siffrorna hade kunnat skrivas större i vår favör om det inte vore för bortalagets rutinerade målvakt som står för en hel del kvalificerade räddningar under avslutningen av matchen. Sista tio mintuerna av matchen blir mest en transportsträcka där det mesta handlar om hur stora vinstsiffrorna ska bli, men glädjande är att vi orkar bibehålla vårt fokus i försvarsspel trots att matchen är avgjord sedan länge. Kröningen på detta är att hemvändaren Hedda Forsén kommer in och nyper en straff i matchens slutskede. Slutresultet skrivs till stabila 30-22 och den första (av förhoppningsvis många) tvåpoängare i Division 2 är i hamn.

Som det nämndes tidigt i texten: en premiär är alltid en premiär. Jag tycker tjejerna hanterar detta på ett moget och bra sätt, trots en del nerver hos samtliga lyckas vi ganska tidigt ta grepp om matchbilden och vi är laget som dikterar villkoren. Försvars- och målvaktsspelet, som blivit vårt signum, är fantastiskt i perioder vilket 22 insläppta mål vittnar om. 30 mål framåt tyder på ett väl fungerande anfalls- och kontringsspel men där vi samtidigt kände att det fanns bud på mer med lite mer skärpa i avsluten. Sammanfattningsvis en perfekt premiär; allt sitter inte helt ännu, men samtidigt är det en lång säsong som väntar där vi för varje vecka kan se en progression i vårt egna spel. Kollektivet lyfts främst i denna premiär, oerhört solid insats från samtliga där alla tar ett gediget ansvar när man äntrar banan. Topparna i lagmaskinen hittar vi i 11 målsskytten Tilda Sigg som presenterade sig på bästa sätt för hemmapubliken och Sandra som tar det mesta som kommer hennes väg (plus lite till).

Äntligen är vi igång på riktigt - härnäst väntar säsongens första bortafight då vi på söndag 6/10 kl 14.00 beger oss till Rosersberg för möte med rutinerade Roserbergs IK. Mer om den matchen kommer i veckan, så håll utkik.
Vi tackar vår fantastiska hemmapublik för stödet i hemmapremiären - det är en ynnest att få möjlighet att få spela inför en sådan kuliss!

Marcus Hahlin Tränare