Nio perioder med värdskap, vänskap och vinst!

Nya framgångar i Sandaredshallen!
10 tappra och något morgontrötta, men glada spelare mönstrade i morse in för två matcher. Då laget inte backar från utmaningar så blev det istället tre matcher för att få till en bra turnering. Matchstart kl 09 mot Fristad, kl 10 mot nästa lag från Fristad och kl 11 mot Tygriket. 108 minuters krävande innebandyspel på snabba minirinkar, där det krävdes upp till tre duktiga domare för att hänga med i svängarna. Ett av poolspelens viktigaste syften är att ha kul inför mycket publik, få matchvana och spela tekniskt på små ytor. På planen idag fanns det spelare med lite extra pirr i magen som äntligen skulle få spela sin första match med sina kompisar och det gick fantastiskt bra!

Fristad som åkt till Sandared med 18 spelare kunde rotera sina spelare mellan periodpauser och de var liksom vi skickliga. Ett par motståndare hade lite mer framgång med bollen och då blev de mer hårdbevakade av våra svarta hökar. Den taktikanpassningen tyckte killarna var ett smart drag av Kristian. Coachen hjälpte till lite mer i början och tipsade spelarna om åtgärder och det blev lite av en extra spelareffekt. På en liten plan är det nämnligen i röran lättare för motståndarna att smyga sig bakom backarna och vänta på bollen.

Det var extra kul att se Karl, Benjamin och Thor gå in och spela innebandy så inspirerande. Thor blommade bland annat ut som en tekningsmästare och plockade tre tekningar på raken i slutstriden av den andra matchen. Benjamin räknade ut hur passningar skulle gå och snodde enkelt åt sig bollen av snopna motspelare, samtidigt drog han nytta av sin fysik och kunde hålla borta både en, två och tre spelare innan bollen passades vidare. Karl lyckades följa rörelserna på planen och hade alltid klubban i perfekt läge för att på ren reflex kunna slå till bollen och det gav effekt.

Alla spelade väldigt bra och minnesbilderna är många, här är några exempel;
- Philips ninjaräddning där en hård boll i sista mikrosekunden slogs bort av en rak höger.
- William och Vincent som samtidigt sprang åt varsitt håll och ropade på passningsalternativ till Leon som plötsligt hade två bra val framåt.
- Hur alla spelare ständigt ville ha bollen, ingen gick i passningsskugga. Vilket gott självförtorende för att vinna!
- Emrik och Vincents gemensamma liggande benparader för att som målis och utespelare rädda ett givet mål.
- Kristian gav beröm mellan matcherna för hur killarna skapar kontroll. De tittar upp och ser att de inte har passningsalternativ, hur de då håller bollen och snabbt vänder och vrider lite för att se om ny möjlighet att passa eller dribbla uppstått.
- Målskyttar idag var Leon, Emrik, Vincent, William, Caspian och Philp. Lika viktig statistik har vi på målpassare, hemkämpare och målräddare.
- Julian och Amadeus var några av slitvargarna som vann dueller och skapade anfall efter anfall.

Sista matchen spelades med fylld läktare och dessutom äldre spelare som hejade på från golvet. Med ett sådant publikstöd och dessutom en avbytarbänk som ropar; Black Hawks, Black Hawks, Black Hawks,... så är segern given!
Kristian sammanfattade turneringen med att han var jättenöjd, killarna är jättebra och tar ständigt åt sig för att hela tiden bli ännu bättre. Hur ska det här sluta?
Kristian ville särskilt också poängtera glädjen laget känner över föräldrarnas engagemang och allt fix som de här festdagarna kräver. Mycket bra jobbat. Med de orden stänger vi dagboken för idag.

Ola Svensson Administrationsansv.