ÖIS på 1950-talet

1950 påbörjades idrottsplats bygget, över 300 frivilliga arbetstimmar lades ner av medlemmarna detta år.

1951 var färdigställandet av en fotbollsplan högsta prioritet, 1028 frivilliga arbetstimmar lades ner, varav 58 med lastbil och traktor.

1952 arrangerade ÖIS jubileumstävling i orientering med 450 startande. Ett pojklag i fotboll deltog i seriespel och slutade på 2:a plats. Stora utgifter under bygget av idrottsplatsen gjorde ekonomin lite svajig, men efter anslag av Riksidrottsförbundet så fick föreningen hela 8.000: - i slutet av året.

Ett gammalt svinhus från Drefseryd som dömts ut av Kronan inköptes för 510: -.

1953 påbörjades uppförandet av klubblokalen (svinhuset) på idrottsplatsen, vilken fått namnet ÖIS-Gården efter namnpristävling bland medlemmarna. Det kom även in ett par ironiska namnförslag baserade på bråket med kommunalstyrelsen, några av förslagen: ”Zigenarevallen”, ”ÖIS-Pustan”, ”Ragnarök”, ”Socknatvisten” och ”Kåken”.

Ett seniorlag i fotboll deltog i seriespel i Holavedserien och under hösten stod ÖIS som arrangör för DM i budkavle, det var det hittills största arrangemanget i klubbens historia.

Den 1 maj 1954 invigdes ÖIS-Gården, det blev fullsatt lokal och flaggan i topp. Målningen i samlingslokalen gjordes för övrigt av Målarmästare Karl Johansson.

Ungdomsfotbollen var på stark frammarsch och seniorlaget kom på 3:e plats i Holavedserien. För vinteridrotten gick det trögare, bandysektionen och Lappsjöloppet lades ner detta år.

1955 var medlemsantalet 109, varav 25 kvinnliga. På ÖIS-Gården hölls under året: 1 Röda Kors fest, 2 teaterföreställningar, luciafest med besök av Smålands Lucia, 1 treveckors sykurs, 1 RLF möte, hobbykurs i korgflätning och nybörjarkurs i dragspel.

1956 engagerar ÖIS sin första fotbollstränare, allsvenska J-Södras tidigare stjärnback, Karl ”Bökarn” Sjöstrand.

1957 avgår Birger Fritsell efter 12 år som ordförande. Han efterträds av John Ericsson, som tidigare varit sekreterare från 1936.

1958 färdigställs löparbanorna.