Förändringar inom ÖSK P12 Vit

Hej på er!

Nu är jag uppe i 1284!

Fotboll är det roligaste/bästa jag vet, det har elegans, glädje, tårar, sammanhållning och tillhörighet. 
Genom åren har jag själv spelat för ÖSK och i pojkallsvenskan, jag la av som 16 - 17 åring när andra saker blev intressanta. Så här i efterhand ångrar jag otroligt mycket mitt beslut. Mina föräldrar var inte alls intresserade av fotboll eller någon sport, jag fick själv ta mig ner till träningar och matcher, men det gjorde inget för jag älskade verkligen att spela fotboll. Men i just det läget hade jag önskat att de faktiskt vägledde mig lite, man är ju inte direkt jättesmart som 16-åring. Inte ens när talangscouten satt i vårt kök ville jag fortsätta. 

När jag tog på mig att bli tränare i ÖSK P12 Vit hade jag med mig allt som jag själv hade gjort fel i min fotbollskarriär och alla rätt jag gjort. Jag kunde med vuxna ögon kolla bakåt och analysera mina felbeslut, vad som gjorde ett lag och inte. Jag har sedan från dag ett försökt applicera min syn på hur man tränar och ger alla utrymme att växa som fotbollsspelare i sin takt. Vissa kommer alltid ligga långt framme och vissa kommer utvecklas mycket senare. Det enda som är gemensamt är att alla behöver uppmuntran, hjälp och vägledning till att bli sitt bästa jag. Det viktiga är att man fortfarande älskar att spela fotboll, så fort det inte blir kul så är det lätt att lägga det åt sidan. 

Jag har haft många fantastiska år med laget och jag är så stolt över vart vi har kommit och hur killarna har utvecklats. 
Men tyvärr håller min tank på att ta slut! Jag håller helt enkelt på att ta slut på energi. Jag känner tyvärr att jag inte hinner med något just nu. På dagarna måste jag driva mitt företag(som tar väldigt mycket tid), på kvällarna och helgerna är jag fotbollstränare, coach, psykolog, bollplank och mycket mer.  

Därför har jag tagit beslutet att kliva av som tränare för ÖSK P12 Vit efter Örebrocupen i sommar. Det är ett extremt jobbigt beslut som inte har varit lätt att ta, men jag måste jag prioritera familjen och jobbet.
Jag vill passa på att tacka alla föräldrar och framför allt alla killar för de här åren som er tränare, jag har haft(ursäkta språket) skitkul med er. Tack!

Jag kommer självklart vara en ihärdig suporter som kommer följa laget så mycket jag bara kan.

Ja just det! Vad är siffran 1284? Det är så många skor jag knutit sedan jag började. Killarna tycker det har varit jättekul och frågar varje träning hur många jag är uppe i. Det blir också otroligt glada när de får hjälpa till att öka siffran. Något man uppskattar i februari :)

Om det är någon som har frågor eller funderingar så finns jag som sagt kvar hela våren.

Laget kommer rulla på som vanligt och mycket spännande saker väntar våra killar framöver. Tränare kommer och går men laget består! Det är viktigt att vi fortsätter hålla ihop som lag, ledare, tränare och föräldrar! Det är då vi kan göra mest skillnad för killarna!

Med vänlig hälsning, Martin Lundholm

Martin Lundholm Förälder