Ett stort MIK-hjärta har slutat slå…

Söndagen 8 mars 2015 kl. 10:09 lämnade allas vår Ingemar ”Igge” Andersson den här världen när hans allt svagare hjärta till sist inte orkade slå ett enda slag till, och vi som är kvar blev en far, svärfar, farfar, god vän och en stor MIK supporter fattigare.
Igge har genom åren haft en mängd olika uppdrag i vår fina klubb och han har tagit sig an de alla med entusiasm och glädje. Som ordförande fixade han många sponsorjobb för att dra in pengar till klubben och i många fall var han först ut när jobbet skulle göras. Jag minns så väl alla timmar han lade som parkeringsvakt vid Marieberg centrum i kylan kring jul när ”sjuka” spelare ringde och sa att de inte kunde komma. Jag glömmer inte heller hur han tog hand om A-lagets tvätt som lagledare, eller i ärlighetens namn, i alla fall såg till att morsan tvättade säckarna med stinkande fotbollskläder. Han har ordnat med olika lotterier, där det mest anmärkningsvärda nog var när han fick en travhäst på halsen, som det skulle ordnas ett lotteri på. En travhäst som han blev alltmer orolig för att klubben själva skulle vinna då lotteriet gick trögt. Vem som vann hästen? MIK såklart till Igges stora förtret, men det löste sig det också. Hästen blev så småningom såld och MIK fick in en liten slant. Hur många mil han har skjutsat runt på ungar i MIKs tjänst är omöjligt att veta men jag kan då inte minnas att han någonsin nekat att ställa upp när det behövts.
När han, med ålderns rätt, drog sig tillbaka från ledaruppdrag i MIK fortsatte han att gå och titta när A-laget spelade, gärna då tillsammans med sin vapendragare Jörgen Hjerpe som sedan några år väntat på Igge däruppe i himlen. Nu kan ni tjuriga gubbar sitta och gnälla tillsammans igen, det blir toppen. Det som gällde på den tiden var att vann vi en match med tre mål borde vi vunnit med fem och spelade vi oavgjort eller gud förbjude förlorade, så var vi inte vatten värda. Jörgen och Igge var ett riktigt radarpar och båda hade de stora MIK hjärtan, fast det var inget de skröt om när vi hade förlorat såklart.

De sista åren klappade Igges sviktande hjärta mest för MIKs stolta P00/01 och hans kraftfulla stämma som ljuder över fotbollsplanerna och hans trevliga sällskap i ur och skur är något många med mig kommer att sakna. Han var i sanning en källa till glädje för många Mariebergare och hans minne kommer att leva kvar länge, det är jag säker på.

Vila nu i frid kära pappa och före detta ordförande, materialare, lagledare, transport ansvarige, cupgeneral och så vidare…… Saknaden och tomrummet efter dig blir stort och svårt att fylla.

Claes Andersson

Claes Andersson Ass. Tränare