Väder och spel lämnar mer att önska mot Uppåkra

Lördagen den 13:e januari var det dags för tredje matchen i vintercupen - denna gång mot Uppåkra IF nere i Hjärup. Och för dagen visade det skånska vintervädret sin sämsta sida - snöblandat regn, blåst och en temperatur runt nollan. Något som skulle påverkar dagens prestation nämnvärt. Precis innan matchstart visade det sig att domaren hade försovit sig, och tillsammans med hemmalagets ledare kom vi överens om att Isaac, får nya ledare, kunde ta på sig att döma - stort tack Isaac!

Inför matchen hade vi ledare reflekterat över och diskuterat att vi kanske skulle testa ett nytt spelsystem. Vi har tidigare framförallt spelat 2-3-1 (alltså backar - mittfältare - anfallare), och har noterat att när vi möter bättre motstånd har vi blivit sårbara när motståndarna väl tar sig förbi vårt mittfältslinje, och att mycket ansvar har hamnat på yttermittfältarna att hinna hem och hjälpa sina backar, samtidigt som man helst ska följa med upp och vara delaktiga i anfallen. Därav bestämde vi att testa spela 3-2-1 istället, med tanken att vi sätter två samspelta mittfältare som tillsammans jobbar över över hela mittfältet, men också vågar gå upp lite högre med tre backar bakom sig. Vidare var tanken att mittbacken skulle vara lite släpande (klassisk liberoroll) medan ytterbackarna skulle kunna trycka upp lite högre vid tillfälle och därmed ge understöd till mittfältarna. Nackdelen var att vi endast hunnit träna det en gång inför matchen, men vi tyckte ändå det skulle vara värt att testa och coachade tjejerna ordentligt i det innan matchen. Utöver detta tryckte vi mycket på att vara på tårna direkt vid matchstart, då just detta varit något vi noterat brustit lite senaste matcherna - att det ibland varit lite avvaktande i inledningen av matcher, och ibland tom en hel period innan man kommit in i det

Första perioden skulle på det hela taget bli relativt händelsefattig utan mål åt vardera lagen, samt relativt få farliga målchanser. Hur fungerade då det nya spelsättet med 3-2-1? Bakåt och försvarsmässigt var det riktigt bra! Ett par spelare gjorde klockrena insatser i sina helt nya roller, och flera andra som haft lite svårt att komma rätt i det som yttermittfältare eller som backar i en tvåbackslinje nu kom nu mer rätt. Även mittfältet gjorde ett kanonjobb och arbetade starkt tillsammans. Dock blev det tydligt att med endast två på mittfältet hade vi lite svårt att låsa fast bollen på övre planhalvan och skapa längre anfall, och anfallarna blev liksom lite ensamma där uppe och kom inte in i spelet på det sätt vi varit vana att se (alltså en effekt av spelsystemet och inte av anfallarnas prestationer).

Så inför andra perioden valde vi att gå tillbaka till det vana 2-3-1-systemet, för att se vilken skillnad det kunde göra. Och ca fem minuter in i andra perioden fick vi utdelning - efter första lite längre anfallet etablerade vi tryck högt upp på vårt högersida och efter bra kommunikation mellan två spelare där en släpper till fördel för den rättvända spelaren passades bollen vidare i sidled inåt planen och vår rättvända anfallare drog till med ett mycket distinkt skott precis under ribban. I det här läget av matchen kändes det tryggt och stabilt, men det skulle snabbt ändras - gästerna kvitterade ett par minuter senare, och efter det fick man in både sitt andra och tredje mål för perioden innan det var dags för periodvila

Vi kunde efter andra perioden konstatera att underläget till största delen var en konsekvens av att vi själva inte kom upp i närheten av vår egen förmåga och att även om alla självklart gjort sitt bästa och kämpat så hade vi slutat spela som ett lag med understöd, vilket gjort att motståndarna för enkelt fick till sina målchanser. Och peppet i periodvilan bestod främst av att ingjuta en tro på att om vi bara kom upp i vår egen nivå så skulle vi kunna vända det.

Tredje perioden skulle dock inledas enligt samma mönster som andra - kämpande och springande men åter utan att lagspelet kom på plats, och i 6:e minuten kom gästernas fjärde mål. Dock redan två minuter senare fick vi en hörna från vår högersida, och efter en bra inåtskruvad hörna fångade en av våra backar som följt med upp till hörnan upp bollen mitt inne i boxen och satte den kyligt i mål bredvid målvakten. Och moralen stärktes igen. Dock skulle vi efter det inte få till något riktigt tryck, och när väl matchen var slut hade hemmalaget fått in ytterligare tre mål.

Så när vi summerar matchen kan vi konstatera ett ganska stort övertag i mål för hemmalaget och även om hemmalaget absolut var värda vinsten så speglade kanske inte de stora siffrorna helt matchbilden och prestationerna. Medan vi hade lite svårt att få till ett högt tryck och riktigt farliga målchanser så fick hemmalaget ett flertal ganska billiga mål när vi kom fel i positionerna. Vidare kunde vi även konstatera att många spelare inte helt kom upp i sina egna nivåer, vilket framförallt visade sig genom att man kom ett halvt steg efter motståndaren, att man inte kom till skott när man hade läge och liksom generellt inte hade den spets vi varit vana vid att se. Säkert en effekt av det kyliga och räliga vädret, vilket visserligen var samma för motståndarna. Och precis som vi varit inne på ovan så saknades nästan helt det starka lagspel och understöd som vi varit vana vid att se, och vi hade många situationer där vi antingen sprang i vägen för varandra, eller hamnade i lägen där det man tvekade och ingen tog bollen. Efter matchen samlade vi snabbt laget där de själva fick reflektera över insatsen, och de tog själva upp allt vi nämnt ovan. Och detta gjorde vi för att peppa och ingjuta nytt självförtroende i att resultatet av matchen var inte en effekt av att vi egentligen var ett sämre lag utan mer eller mindre enbart för att vi inte kom upp i vår egen nivå.

Och vad var då reflektionen av att gå tillbaka till att spela 2-3-1? Mer eller mindre exakt det vi nämnde i inledningen - att när nu lagspel och understöd fungerade sämre fick motståndarna stora ytor och många chanser därmed flera mål när man väl kom förbi vår mittfältslinje. Så de två systemen har sina för- och nackdelar (som alla system) så vi har lite att fundera över kring hur vi vill spela framöver. Men man kan konstatera att ett flertal spelare växte i sina roller i det nya 3-2-1, men att vi då blir tunna framåt, där det senare kanske kan stärkas även med detta som grunduppställning.

Anders Svensson Tränare