Shotokan-ryu kata

Taikyoku (vida gränser)
Taikyoku kata skapades av Sensei Yoshitaka Funakoshi som en förenkling av Heian kata. De tre Taikyoku kata Shodan, Nidan och Sandan, används idag inom många olika stilar av karate. Man kan klassificera Taikyoku kata som Shorin-ryu.

Ten no kata (himlens kata)
Ten no kata innehåller olika kombinationer av grundtekniker och skapades av Sensei Yoshitaka Funakoshi. Poängen är att eleven redan från början får lära sig renhet i teknik och tanke, samt att kunna prestera maximalt vad gäller spirit, styrka och snabbhet.

Heian (fridfullt sinne)
Pinan är det äldre namnet på denna kata som introducerades av Itosu Anko, omkring år 1905, i skolsystemets karateprogram på Okinawa. Namnet Heian kommer från den japanska term som uttrycker fred och lugn. Heian kata är förenklingar av Bassai och Kanku kata. De fem Heian kata är Shodan, Nidan, Sandan, Yodan, och Godan. Itosu utvecklade Heian kata till en övning vars främsta syfte är att lära ut karate till stora grupper av skolbarn. Heian Oyo skapades av Sensei Taiji Kase på 1970-talet, inspirerad som han var av att ha varit en av de som spred karate till övriga världen. Heian kata kommer ursprungligen ifrån Shurite och kan därför klassificeras som Shorin-ryu.

Tekki (järnhäst)
Naifanchi är det äldre namnet på de tre korta kata som gemensamt har namnet Tekki. De användes av karate-ka ifrån Shuri redan för hundratals år sedan. Det mesta tyder på att det var Bushi Matsumura som skapade Tekki kata. Men det finns andra traditioner som säger att de två första, Shodan och Nidan, skapades av Matsumura och att den tredje, Sandan, skapades av Itosu Anko. Tekki kata kommer ursprungligen ifrån Shurite och kan därför klassificeras som Shorin-ryu.

Bassai (att inta ett fort)
Patsai eller Passai är de äldre namnen på dessa två former, Dai och Sho (stora och lilla). De har en lång historia bakom sig. En av de äldsta formerna av Bassai kommer ifrån Bushi Matsumura. Bassai kata finns i en mängd olika varianter. De former av Bassai-Dai och Bassai-Sho vi använder i Shotokan-ryu kommer från Itosu Anko och har shotokaniserats av Gichin Funakoshi. Ordet bassai betyder att komma över. Bassai-Dai och Bassai-Sho kommer ifrån Shurite och kan därför klassificeras som Shorin-ryu.

Kanku (kommer ifrån den kinesiske attachéns namn, Kung Shang Kúng)
Kusanku är det äldre namnet på denna kata som finns i en mängd olika varianter. Flertalet av dessa har sitt ursprung i Tode Sakugawa. De flesta karatestilar använder sig av modifierade former från Bushi Matsumura eller Chatan Yara. De flesta Shurites kankuformer kommer från Bushi Matsumura. Itosu Ankos form av Kanku-Dai är en förenkling av Matsumura kanku, medan Kanku-Sho är Itosu Ankos egen form av kanku. De olika formerna av Kanku-Dai är lätta att känna igen genom första momentet där man lyfter bägge händerna över huvudet och sedan ritar en cirkel i luften från himmel till jord. Detta representerar universell harmoni och humanitet. Kanku-Dai och Kanku-Sho är ursprungligen Shurite kata och kan därför klassificeras som Shorin-ryu.

Hangetsu (halvmåne)
Seisan är det äldre namnet på denna kata. Den finns i flera varianter som går att spåra antingen till Shurite, Nahate eller Tomarite. Den form av Hangetsu som vi använder i Shotokan-ryu kommer från en äldre Shorin-ryu modell, kanske ifrån Anko Azato. Därför kan den klassificeras som en Shorin­ryu kata, men med en känsla och ett utförande som påminner om en Shorei-ryu kata.

Gankaku (tranan på klippan)
Chinto är det äldre namnet på denna kata. Den variant av Gankaku vi använder i Shotokan-ryu kommer från Shuri. Oavsett stil så anses denna kata avancerad och svår att utföra väl, även av experter. Itosu Anko förde denna Shuri-variant vidare till Gichin Funakoshi, som i sin tur modifierade den genom att byta ut mai-geri till yoko-geri keage och på det viset shotokaniserade Gankaku. Gankaku har sitt ursprung ifrån Shurite och kan därför klassificeras som Shorin-ryu.

Wankan (kungens krona)
Wankuvan eller Okan är de äldre namnen på denna kata. Den variant vi använder i Shotokan-ryu är mycket olik de som finns i andra stilar. Den sägs vara en äldre form ifrån Tomarite, modifierad av Yoshitaka Funakoshi, och kan därför klassificeras som Shorin-ryu.

Meikyo (putsa en spegel)
Rohai är det äldre namnet på denna kata som har sitt starkaste ursprung från Tomarite. Meikyo är en elegant och spännande kata. Den form av Meikyo vi använder i Shotokan-ryu är också med all sannolikhet en produkt av Yoshitaka Funakoshi och kan därför klassificeras som Shorin-ryu. Meikyo är en oerhört svår kata att utföra perfekt, trots att den varken är lång eller komplex.

Jion, Jiin, Jitte (tempelhand, tio händer, tempelljud)
Dessa tre former har blivit associerade med varandra de senaste 110 åren och har självklart samma ursprung och inspiration. Alla tre börjar med den buddistiska munkhälsningen, en symbol som påvisar en allians med vissa kinesiska former ifrån Ming-dynastin. Jitte är den kortaste av dessa tre former. De kanji som man idag använder för att skriva Jitte betyder tio händer eller tempelhänder på det gamla sättet. Jion är en lång kata och sägs komma ifrån en munk eller ett tempel med samma namn. Jiin är den mest variationsrika av de tre vad gäller tekniker. Dessa tre har sina starkaste traditioner från Tomarite, vilket gör dem till rena Shorin-ryu kata.

Chinte (extraordinära händer, eller bambuhänder)
Chinte är en ovanlig kata som kan spåras till Anko Itosu. Den är nära besläktad med en mycket gammal kata, Chinshu, ifrån Bushi Matsumura. Krigare på Okinawa band bitar av bambu längs sin armar. Enligt tradition var dessa bambubitar vässade för att kunna genomtränga fiendens kropp.

Gojushiho (54 steg)
Useishi är det gamla namnet på denna kata, som är en äldre Shurite kata, med rötter som sträcker sig tillbaka till Matsumuras dagar. Gichin Funakoshi gav den namnet Hotaku, som betyder hackspett. I Shotokan-ryu finns denna kata i två variation, Dai och Sho. Gojushiho räknas som den mest avancerade av Shurite kata.

Empi (flygande svala)
Wanshu är det äldre namnet på denna kata. Den namngavs efter en kines som anlände till Okinawa år 1683. Denna kata kommer ifrån Tomarite där Wanshu lärde ut karate. Den kan spåras till Matsumura och Anko Itosu. Empi är en snabb kata med många kosa-dachi -positioner. Empi har sina starkaste traditioner från Tomarite och kan därför klassificeras som Shorin-ryu.

Fudo
Fudo är en kata som skapades av Yoshitaka Funakoshi. Den kan ha sitt ursprung i en unik gammal Shurite-version, men troligen har den sitt ursprung i Sanshin kata som är ifrån Nahate. Tekniskt sett kräver Fudo kata stor kontroll av andning, anspänning och starka ställningar. Denna övning sägs härstamma ifrån Shaolin-templet. Ursprungligen var detta en övning för att framkalla ki.

Sochin (munkar för fred)
Den form av Sochin vi använder i Shotokan-ryu kan spåras till en äldre form Kudaka-Sochin som har shotokaniserats av Yoshitaka Funakoshi. Den är väldigt svår att klassificera, men man säger vanligen att den är av Shorei-ryu-typ. Sochin anses vara mycket svår att bemästra med sin karaktär av att sakta bygga upp kraft för att avslutningsvis slunga ut all kraft i snabba avslutande rörelser.

Nijushiho (24 steg)
Neseishi är det äldre namnet på denna kata, som populariserades av Arakaki Seisho. Nijushiho är en kort kata, i de flesta av sina variationer. Denna form börjar med en pressande öppen handblockering, osae-uke, och ett snabbt slag utan att dra tillbaka blockeringshanden.

Unshu (händer i molnen, molnens händer)
En mycket avancerad kata, som introducerades av Arakagi Seisho. Unshu är en white crane-form som kommer från södra Shaolin Kung-Fu, där den är känd som tranan som går.