Shurite

Okinawa karate ursprung

Enligt historiska uppgifter skickade den kinesiska kejsaren militära rådgivare till den japanska ön Okinawa omkring år 1392. Några av dem var sända speciellt för att introducera metoder som användes av den kinesiska armén. Dessa metoder inkluderade olika övningsformer som vi idag kallar Kata. Vi kan här direkt se länken mellan de aktiviteter som bedrevs på Shuri Slott och utvecklingen av Karate-Jutsu. Shotokan-Ryu´s ursprung kan spåras ända tillbaka till väktarna på Shuri Slott. I Shaolin-templet, på det kinesiska fastlandet, utvecklades stridskonsterna av militärer, poliser m.fl. Den kinesiska militären bestod av stora styrkor. De vapen som användes var spjut, svärd och pilbåge. Bruket av dessa vapen har avgörande betydelse i jämförelsen. Nedan följer en jämförelse mellan utvecklingen i Shaolin-templet och Shuri Slott.

Väktarna på Shuri Slott var inte beväpnade med svärd eller rustning. De förberedde sig inte för krig i denna bemärkelse. Istället förändrade de stridsteknikerna för att passa de omständigheter som gällde på Okinawa, exempelvis mindre strider mellan enskilda individer eller små lätt beväpnade grupper. Enligt många undersökningar som gjorts, både historiska och antropologiska sådana, om utvecklingen av karate, tyder det på att fighting system som utvecklades av väktarna vid Shuri Slott är de första grunderna till all karate. De utvecklade övningar som kombinerade grepp, slag, sparkar, blockeringar och förflyttningar. De tränade försvar mot svärd, knivar och spjut och övade med redskap som Makiwara, tunga stenar och lerkrukor fyllda med vatten, etc. De lärde sig att maximera och utveckla stor kraft, samt att rikta och transportera kraften genom människokroppen. Väktarna lärde sig att använda sin egen kropp som främsta vapen.

För väktarna på Shuri Slott var den främsta uppgiften, precis som för munkarna i Shaolin-templet, att se till att det rådde fred i samhället. De flesta förekommande stridssituationer vid Shuri Slott var inte livshotande, utan mera rena självförsvarssituationer mot obeväpnade men arga bönder. På Shuri Slott var det alltså mera fråga om självförsvar än att förgöra fienden, till skillnad från när beväpnade soldater står öga mot öga mot varandra och har att välja mellan att döda eller dödas. Även om väktarna vid Shuri Slott för det mesta hade att göra med obeväpnade bönder så mötte de då och då tyngre beväpnade fiender. De tränade därför sina kroppar och utvecklade och lärde sig tekniker som kunde ta död på en motståndare med ett enda välriktat slag. Tack vare denna kunskap kunde de bemöta sina motståndare med ett iskallt lugn. Detta kallas Issen Iissatsu, ett slag och omedelbar död. Det fysiska övertag, som är nödvändigt vid Issen Issatsu, utvecklade väktarna genom daglig träning med Makiwara. Det rätta psyket, det överlägsna lugnet och den rätta attityden fick de genom daglig Kata träning. Det är dessa två hörnstenar som är kärnan i Karate-Do. Många kinesiska Kata former är baserade på att man använder vapen så som svärd, spjut, kniv etc. Även om man lär sig Kata rörelser utan vapen, så kan man med lätthet använda kniv etc. i samma rörelser. Många Okinawa-Kata är baserade på att man avväpnar fienden med enbart sina händer och fötter. Man kan därför säga att karate är den totala motsatsen till många kinesiska kampformer och deras filosofi.

För att fortsätta jämförelsen mellan dessa två kulturer, kinesiska Kungfustilar och Karate-Do från Okinawa, så kan man säga att man i bägge kulturerna använder sig av speciella och förutbestämda frekvenser av rörelser (på japanska heter det Kata, och på kinesiska Quan). Dessa fighting system har oftast utvecklats av familjer, för deras egen exklusiva användnings skull. Kring dessa fighting system har det alltid rådigt ett stort hemlighetsmakeri, för att de inte skulle hamna i orätta händer. Systemen lärdes bara ut till familjemedlemmar eller speciellt utvalda elever i små grupper för att värna om systemets hemliga tekniker, strategi, taktik och framtid. I bägge kulturerna har systemen i många fall utvecklats med utgångspunkt ifrån djurens naturliga rörelser, till explosiva och mjuka tekniker.