Först vill jag (Per Holmén) berätta lite om vår karateklubbs tillkomst, målsättning, osv. Jag började träna Shotokan karate 1983. Nio år senare kom jag för första gången i kontakt med min lärare Sensei Mirce Opeloski, 6 dan, och med hans lärare, den stora karatemästaren Shihan Taiji Kase, 9 dan. Dessa möten var helt avgörande för mig som Karate-Ka (utövare av karate). Linköpings Shotokan Karate-Do Klubb, LSKK, bildades i december 1993 av Per Holmén, Konstantinos Guornanbasis, Jonas Nordström, Tobias Johansson och Nicklas Magnusson.
Föreningens mål och inriktning är att lära ut traditionell Shotokan Karate-Do. Detta tycker vi är en mycket viktig målsättning! Denna klassiska form av Shotokan karate utvecklades mellan åren 1930-1945 av Sensei Yoshitaka Funakoshi under vägledning av hans far, Gichin Funakoshi.
LSKK godtar ingen förenkling eller förvanskning av den speciella Shotokan-Ryu teknik som vi tränar, och inte heller accepterar vi något intrång från andra stilarter. Vi gör inte några avsteg från den traditionella, som vi tycker, korrekta Shotokan-Ryu Kase-Ha. De medlemmar som har hjälpt till att starta denna förening vill slå vakt om den Shotokan-Ryu så som den idag lärs ut av Shihan Taiji Kase och hans assistenter.
Föreningens strävan är att garantera dess medlemmar en både nationellt och internationellt fungerande organisation. World Karate-do Shotokan Academy, WKSA, är den organisation som Kase-ha Shotokan-ryu (alltså vi i LSKK) sorterarade under fram till år 2004, vilket var en internationell organisation med många klubbar runt om i världen. WKSA omorganiserades sedermera och idag så tillhör vi den svenska organisationen Shoto-Mushin-Kai Sweden där Mirce Opeloski från Malmö är vår svenska Branch Chief.
Shihan Mirce Opeloski
Vi är även medlemmar i Svenska Karateförbundet, och alla våra instruktörer har utbildats enligt förbundets normer. Vår inställning till andra klubbar, karatestilar och organisationer är positiv. Vill man inrikta sig på otroligt fysiskt krävande tävlingskarate måste man få göra det, och vill man mer stillsamt hålla på med Yoga, Qi-Gong eller Tai-Chi måste man få göra det. Vi bedriver traditionell karate och förväntar oss att bli respekterade för det!
LSKK anser att tävlingskarate som bäst är ett komplement till den traditionella karateträningen. LSKK anser att traditionell karateträning måste utgöra den viktigaste delen och därför anses tävlingskarate ha en relativt underordnad ställning i föreningen. Den som vill ägna sig åt tävlingskarate uppmuntras emellertid till detta så länge inte tävlingsmomentet inkräktar på den traditionella träningen. Likaså uppmuntrar föreningen dem som vill komplettera sin personliga utveckling med meditation, Yoga, Qi-Gong eller Tai-Chi. Låt hundra blommor blomma!
Karate-Do betyder den tomma handens väg, men läser man baklänges genom de tre japanska skrivtecknen så finner man en annan och mer rimlig tolkning som lyder: vägen genom handen till tomhet. Detta tillstånd av tomhet, mushin på japanska, anses leda till fullständig kroppslig och mental frihet.
Ett citat kan hjälpa oss att förstå vad det handlar om:
När alla psykologiska hinder är borta rör sig kämpen utan att medvetet anstränga sig. (Samuraj Muneyoshi Yagyu 1527-1606)
Detta citat visar på en förvånansvärt modern idrottspsykologisk insikt, som är vägledande bl.a. för det norska skidlandslaget. Det handlar alltså inte bara om att sträva mot att bli bättre, utan också om att sluta göra inre motstånd mot att bli bättre. Mushin, i karate, är ett exempel på en sådan urgammal men samtidigt helt modern insikt. Det är detta som är vägen i karate, Karate-Do, djupt förankrad i historien och samtidigt helt modern. Karate har vuxit stort efter andra världskriget, såväl i Sverige som i hela världen. Idag är mer än 240 karateklubbar anslutna till Svenska Budoförbundet. World Karate Federation, WKF, har ca 150 medlemsländer, och det finns även organisationer som ligger utanför WKF. Det sägs att antalet karateutövare i hela världen idag överstiger 30 miljoner, och vem kan tänka sig att det år 1940 endast fanns ett 30-tal karateklubbar, alla i Japan. Vi vet ganska mycket om den moderna historien om karate efter år 1921, då mästaren Gichin Funakoshi från Okinawa presenterade karate för det japanska hovet. Men tyvärr finns det inte så mycket litteratur som beskriver karate från tiden före år 1800, vilket gör att det är svårt att spåra dess ursprungliga historia. Karate är ändå, naturligtvis, en produkt av många historiska faktorer varav en del är kända som mycket gamla.