Krönika Fortsättningsserien

Här kommer andra delen i vår sammanfattning över säsongen, och jag försöker nedan att summera de sista månaderna av säsongen.

Det är ett besviket Lenhovda som kan konstatera att det inte blir något spel i Alltrean, men samtidigt ett lag som går in med ett relativt bra självförtroende in i fortsättningsserien. Efter att haft en hel del skadeproblem i andra halvan av grundserien så är truppen friskare och Max Eidstams intåg i truppen bådar gott för oss.

Första matchen är dock tyvärr den märkligaste matchen på hela säsongen, vi förlorar borta mot Ronneby med 6-5 efter en lite svagare insats ifrån oss men med en domarinsats som var det sämsta jag har upplevt. Jag fokuserar normalt alltid på vår egna insats, men jag och Jesper kan bara konstatera att domaren för dagen hade bestämt sig för att Ronneby skulle vinna. Dock skakar vi av oss den matchen och vi vinner planenligt hemma mot Rydaholm innan vi åker ner till Åstorp och ett av de förväntade topplagen i serien. Vi gör därnere en av de bättre matcherna denna säsong och vi vinner med 2-5 efter en härlig laginsats. Åstorp är riktigt jobbiga och tunga att möta och de är grymt aggressiva i deras forecheck. Det som är anmärkningsvärt genom hela fortsättningsserien är att inte Åstorp tar mer poäng, spelmässigt tycker jag att Åstorp är ett bättre lag än Frosta. Med 6 poäng av 9 möjliga tar vi julledigt, då med Ronneby som lite överraskande ledare av serien.

Första matchen efter nyåret är på pappret grymt viktigt, och trots att Ronneby inledningvis ledde serien var känslan att vår tuffaste motståndare skulle bli Frosta då Åstorp inte lyckas få resultaten med sig. Efter en tuff drabbning nere i Höör lyckas tillslut Frosta vinna matchen med 4-3 efter förlängning. Vi gör en lite svagare match, men lyckas ändock ta poäng mot Frosta. Ett Frosta som är enormt beroende av sina tre toppforwards Alexander Ekeberg, Johan Nilsson och Pontus Hellberg som också är de tre som kommer Topp-3 i seriens poängliga.

Efter poängtappet mot Frosta går vi in i en bra period, vi vinner 7 raka matcher, gör många mål framåt, samtidigt som båda våra målvakter spelar en bra ishockey. Riktigt bra och höjdpunkten blir såklart vårt andra möte för säsongen mot Frosta när vi vinner med 0-7 nere i Höör efter en offensiv urladdning ifrån oss. Det är riktigt jämnt i toppen och vi passerar Frosta, dock på samma poäng men med en betydligt bättre målskillnad. De problem som vi hade i grundserien är nu borta och vårt powerplay fungerar riktigt bra, likaså har vi en klart godkänd skotteffektivitet och vi är bäst i serien i båda kategorierna.

Det som sen tyvärr ändrar på förutsättningarna är vår sista match mot Åstorp där vi inte får till det offensiva spelet och vi lyckas inte ta oss in på Åstorps kasse för att ta hand om returerna. Åstorp är bra, inget snack om saken, men vi faller tillbaka till gamla synder och tyvärr är vi inte tillräckligt bra i de avgörande lägena. Vi förlorar med 2-1, och vi tappar serieledningen till Frosta.

Med två matcher kvar av serien så leder Frosta med 2 poäng, vi vinner mot Diö hemma efter en tuff match och jag är imponerad över Diös förmåga att komma tillbaka in i matcherna. Vi är klart bättre än Diö spelmässigt men de replikerar hela tiden när vi har gjort mål framåt. Efter en svängig drabbning så vinner vi tillslut med 7-5.

Förutsättningarna inför vår sista match är klara, vi måste vinna och ta 3 poäng. Och det börjar också bra då vi tar ledningen mot Frosta med 2-1 efter första perioden och vi spelar bra hockey. Den andra perioden blir svängig, vilket inte riktigt gynnar oss. Däremot skapar vi många riktigt heta lägen och vi är ruskigt nära att göra 3-1 i power-play och det känns således orättvist att Frosta på en slumppuck kvitterar till 2-2. Ett psykologiskt tungt mål för oss att släppa in.

Vi måste göra mål i den sista perioden, ett oavgjort resultat på full tid räcker inte för oss men vi kommer inte till det där riktigt heta lägena och Frosta spelar bra hockey i den sista perioden. Och när vi tar en olycklig utvisning med 5 minuter kvar så tar Frosta ledningen, och vi klarar inte av att replikera. Vår säsong är därmed över, och det känns rejält tungt och surt och vi hade utan tvekan högre förväntningar på oss själva denna säsong.

Det som både känns bra, men samtidigt är väldigt frustrerande är att Frosta sedan vinsten av fortsättningsserien slagit Halmstad i Play-Off och nu är i samma kvalserie som Nässjö, Pantern och Åseda.

Vår målsättning var att vi skulle få en lång säsong, det misslyckas vi med. Målsättningen för säsongen 20/21 är exakt densamma, Lenhovda ska vara ett topplag och det är det vi bygger truppen för inför nästa säsong.

Ett stort tack till alla er som följer oss, som kommer på våra matcher och en extra eloge till det dussintal som nästan alltid finns på läktaren också på våra längre bortamatcher. Ett stort tack till alla våra sponsorer som gör det möjligt för oss att bedriva en bra verksamhet. Samt alla flickvänner, föräldrar, släkt och kompisar som bemannar bås, kiosk och entré på våra hemmamatcher och gör ovärderliga ideélla timmar för Lenhovda IF, ni är alla guld värda!

Andreas Håkansson Sportgruppen