Grunderna

Curling spelas på is med speciella stenar. Varje sten väger 18 kilo. Fyra spelare ingår i varje lag. Varje lagmedlem spelar två stenar var omväxlande med motståndarlaget. Spelarna kallas etta, tvåa, trea och fyra efter den ordning de spelar i laget. Fyran är i allmänhet också kapten (skipper). Det är lagets kapten som "bestämmer" hur spelet ska läggas upp och hur spelarna ska "sätta" sina stenar.

När båda lagen spelat över sina stenar till den andra sidan av banan har en omgång avverkats. En match omfattar 6-10 omgångar och tar en till två timmar. Under en match rör sig spelarna upp till 5 km, varav cirka 2 km är sopning. Curling ger god motion. Dessutom är det ett spännande spel, där ingen omgång är den andra lik. Curling är också en av de få sporterna där domare egentligen bara förekommer på elitnivå. Lagen dömer själva.

Utrustningen

Det behövs ingen märkvärdig utrustning för att spela curling. Stenar, borstar och glidsulor att sätta på skorna finns att låna i curlinghallen. Och även om det finns speciella curlingskor, fungerar ett par vanliga gymnastikskor med relativt släta gummisulor också bra.

Banan

Curling spelas på en drygt 40 meter lång och 5 meter bred bana. I varje ända finns ett bo som består av röda och blå cirklar. Den vita punkten mitt i boet kallas tee. Spelarna skjuter ifrån med hjälp av ett fast fotstöd i isen. Det kallas hack. För att en sten ska delta i spelet måste den hamna inom det område kring boet som avgränsas av hogglinjen. Stenar som är för korta, för långa eller passerar planens sidlinjer tas bort från banan och deltar inte vidare i omgången.

Matchen

Precis som i pilkastning gäller det att komma så nära mitten som möjligt. Det lag som har en sten närmast boets mitt får en poäng och vinner omgången. Om samma lag även har den näst närmaste eller ännu fler stenar närmare mitten än motståndarlaget, så får laget ytterligare en, två, tre osv poäng i omgången. Det lag som förlorar en omgång har fördel av att få sätta den sista, ofta avgörande, stenen i nästa omgång.

Curl

Curling handlar mer om teknik och taktik än om kraft och styrka. Det gäller att utnyttja stenarnas rörelse och tyngd för att avgöra en spelomgång. Lagkaptenen visar hur de övriga spelarna ska sätta sina stenar, visar var de ska hamna och anger hur hårt de ska sättas. Genom att sätta stenen med rotation fås den att curla, så att den exempelvis passerar stenar som hindrar vägen till den plats man vill att den ska hamna på.

En sten som inte curlar går rakt fram och brukar kallas "strykjärn". Bilderna ovan visar två olika varianterna på "stensättning", med inhand respektive outhand curl och stenens bana när spelaren är högerhänt. Stenens fart och rotation avgör hur mycket den curlar.

Sopningen

Varje spelare har en kvast (borste). Den används dels som stöd när man sätter sina stenar i spel, dels för att påverka stenens framfart på isen. Borstningen häver stenens curlande rörelse och gör att den går rakare. Samtidigt förlänger borstningen stenens bana. Duktiga sopare kan förlänga en sten med upp til 5-6 meter under gynnsamma förhållanden. Sopningen är det enda egentliga kraft- och konditionsmomentet i curling.

Spelet

För att vinna poäng i en curlingmatch måste spelarna dels behärska konsten att placera stenarna på poänggivande platser, dels gardera de stenar man har satt eller ska sätta i spel. Det är vanligt att det lag som inleder en spelomgång försöker placera en gardsten mellan hogglinjen och boet.

Inläggning: En inläggning innebär att man helt enkelt försöker placera en sten på poängplats i boet.

Utslagning: En utslagning innebär att man siktar in sig på en av motståndarlagets stenar och tar bort den från den plats den ligger på - och eventuellt också ur spelet genom att den hamnar bakom boet eller passerar banans sidlinjer.

Gardering: En gardering innebär att man placerar en sten framför någon eller några av de egna eller motståndarnas stenar. Garden ska hindra motståndarna från att ta bort stenar vars placering man själv är nöjd med.

Poäng: För att ge poäng måste en sten helt eller delvis ligga i boet. Den sten som ligger närmast boets mittpunkt (tee) kallas skotte och är en given poängsten. Om en motståndarsten ligger näst närmast tee får laget med skotten en poäng. Om man har flera stenar närmare än motståndarnas får man en poäng för varje sten eller maximalt åtta poäng i en omgång. Det lag som har flest poäng när matchens samtliga omgångar har spelats vinner. Vid lika ställning kan matchen exempelvis avgöras med en eller flera särspelsomgångar.