Här är några av spelarna som fick en sångtext till sin ära. Året var 1955 och föreningen tyckte att spelarna gjort så bra ifrån sig under säsongen i division 4 att man på höstträffen delade ut både träningsoverall och mössa till spelarna.
Från vänster: Herman Larsson, Rune Andersson, Stig Mattisson, Karl-Gustaf Johansson, Tore Sjöström, Yngve Karlsson, Stig Eliasson, Rune Svensson, Rune Nicklasson och Ove Toll.

Här är Jämjöspelarna som fick en specialskriven melodi

I visan hette det att Ove Toll kanske kunde bli proffs.
Ove blev inte proffs.
I samma visa från 1955 hette det att ”Kåge” skulle ärva fars affär.
”Kåge” blev aldrig lanthandlare.

86 år unga, dagarna innan nyårsafton 2023, får Ove Toll och Karl-Gustaf Johansson chansen att minnas tillbaka till det glada 1950-talet.
Ove Toll har numera lämnat Triangeln i Jämjö och Karlskrona för Kättilsmåla där han bott de senaste 18 åren tillsammans med hustrun Birgitta.
- Vi hade en dröm att efter 33 år på Björkholmen flytta hem till Jämjö igen, men vi hittade inte riktigt något boende som passade.
Kopplingen till Jämjö GoIF finns ändå kvar genom barnbarnet Magda som spelar i Jämjö GoIF:s damlag.
- Hon får alltid frågan om hon är släkt med mig, säger Ove och skrattar gott.

Ove Toll var på sin tid en stor talang.
I den kände Karlskronaprofilen och revymakaren Martin Okmarks visa till Jämjö GoIF:s a-lag från 1955 med specialskriven text till ”Amanda Lundbom” skrev Okmark att om bara Toll skötte sina kort rätt så kunde han kanske bli proffs.
- Ja, ja, säger Ove.
Han minns visan och mitten av 1950-talet.
- Vilket lag vi hade, vilket drag det var och vad mycket publik vi hade på matcherna!
Det han inte direkt minns finns för evigt bevarat i klippböckerna med alla matchreferat från lokaltidningarnas sportsidor.
- Oves mamma klippte, klistrade och sparade på allt, berättar Birgitta.

Toll gjorde det så bra i Jämjö GoIF att han först värvades till Saltö BK som på den tiden låg i division 2, divisionen under allsvenskan.
- Sedan kom ett erbjudande från Bromölla som också låg i division 2.
Efter ett par år i Bromölla lockade Jämjö igen.
Ove flyttade hem och engagerade sig mer än någonsin i sin förening.
- Jag var både ordförande, tränare och spelare under en period.

Karl-Gustaf Johansson fick också en alldeles egen vers av Martin Okmark som rimmade friskt på backen, klacken, lär och affär.
Mycket stämde in. Karl-Gustaf blev back till slut, han klackade om chansen gavs och han studerade på Handelshögskolan i Kalmar med ambitionen att ta över sina föräldrars lanthandel i Vallby.
Det blev inte riktigt så.
Affären låg på den tiden vid den gamla järnvägen mellan Karlskrona och Torsås. Numera finns varken järnvägen eller affären kvar.
Men minnena lever vidare.
Och de är starka.
- Jag skulle ju ha tagit över, men far dog när jag bara var 21 år. Mamma drev affären vidare och jag hjälpte till så gott jag kunde, men samtidigt hade Ingrid och jag lantbruket i Hallarum.
1972 var arbetssituationen ohållbar.
- Vi sålde affären och nästan direkt lades den ner. Nu finns inte ens byggnaden kvar, säger Karl-Gustaf.
Själv tvingades Karl-Gustaf lägga av med fotbollen bara 23 år gammal. Ett hårt slag.
- Jag fick en meniskskada. Jag var hos läkare i Helsingborg, men de ville inte operera.
Han gjorde ett par försök att komma tillbaka på planen igen, men skadan satte stopp.

Så hände det sig en dag att Karl-Gustaf stod och tittade på en Jämjömatch. Domaren kom fram och frågade varför han inte var med. Karl-Gustaf sa som det var. Meniskskadan gjorde det omöjligt att spela fotboll.
- Då sa domaren till mig att du som ändå sprungit runt och dömt i matcherna du spelade kanske skulle prova på att bli domare.

Sagt och gjort. Karl-Gustaf bytte bana och blev en framgångsrik domare.
Han började döma som 25-åring och slutade först 25 år senare och var så pass högt upp i domarpyramiden att han dömde i division 3, det som då verkligen var den svenska tredjedivisionen.
- Det var roligt att döma. Jag var på platser som Oskarshamn och Halmstad, det var långt bort på den tiden.
Men precis som den gången med lanthandeln i Vallby blev det till slut omöjligt att kombinera domarkallet med lantbruket.
- Helgerna gick till fotbollen. Jag var borta för mycket från gården för att det skulle fungera.

När Karl-Gustaf Johansson blickar tillbaka på fotbollskarriären är han ändå nöjd, skadan till trots.
- När vi var som bäst i Jämjö GoIF spelade vi i division 4. Vi var unga, vi hade lite talang i laget och vi var bra tränade. Det var en rolig tid. Folk hade inte så mycket att göra på den tiden så vi kunde ha 400-500 åskådare på våra matcher.
Inledningsvis gick matcherna på den så kallade Helgarumsplanen, hundra meter bakom kortsidan på det som nu är Jämjö GoIF:s gräsbevuxna elvamannaplan.
Karl-Gustaf skrattar när han säger:
- Plan och plan. Det var ärligt talat inte mycket talat till fotbollsplan. Omklädningsrum hade vi inte heller. Det var till att klä om i buskarna runt planen.
Inget för dagens lirare?
- Nehej du, de hade aldrig accepterat att spela boll under sådana förhållanden!
Fotnot: Det kan finnas fler, men två melodier med Jämjö GoIF-anknytning finns definitivt bevarade.
En är skriven av den tidigare kände Karlskronaprofilen och revymakaren Martin Okmark. Den kom till så tidigt som 1955 där Okmark valde att hylla varje spelare med en specialskriven vers.
Okmark satte text till en av dåtidens stora slagdängor, ”Amanda Lundbom”.
Den andra är kanske mer känd och används fortfarande vid tillfällen där Jämjö GoIF vinner.
Texten till melodin ”Bättre och bättre dag för dag”, från början en revykuplett som blev en av Ernsts Rolfs stora melodier, skrevs av den tidigare Jämjö GoIF-tränaren Lars-Erik Silvring.

Melodi: Amanda Lundbom
Jag sjunga skall en liten visa,
bom faderia bom faderaderalla.
där fotbollslaget jag vill prisa,
bom faderi, faderalla lej.
den skall lång och livad bli,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
och allihop kan klämma i.
Bom faderi faderalla lej.

”Anton” (Emil Antonsson) i målet gestikulerar,
bom faderia bom faderaderalla.
knyter näven, svär med mer,
bom faderi, faderalla lej.
Ja, heja ”Anton” friskt humör,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
du är stor och bred som en lagårdsdörr.
Bom faderi faderalla lej.

Högerbacken han är byling (Stig Eliasson),
bom faderia bom faderaderalla.
han är en skräck för varje fuling,
bom faderi, faderalla lej.
På gangsterna han har kontroll,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
precis som när han sparkar boll.
Bom faderi faderalla lej.

”Kåge”(Karl-Gustaf Johansson) är den andre backen,
bom faderia bom faderaderalla.
han är jäkligast på klacken,
bom faderi, faderalla lej.
I Kalmar går han nu och lär,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
för han ska ärva fars affär.
Bom faderi faderalla lej.

Ove Toll är yngst i laget,
bom faderia bom faderaderalla.
så du får inte tappa taget,
bom faderi, faderalla lej.
Bara träna och ligg i,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
så kanske proffs du kan bli.
Bom faderi faderalla lej.

Tord Elias (Tord Eliasson) upp på banken,
bom faderia bom faderaderalla.
han går på som själva fanken,
bom faderi, faderalla lej.
Han lyssnar ej till Kalles skrik,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
för fasen tänk på vår taktik!
Bom faderi faderalla lej.

Rune (Rune Svensson) i läroverket pluggar,
bom faderia bom faderaderalla.
geniknölarna jämt han gnuggar,
bom faderi, faderalla lej.
Vi undrar hur han hinner mé,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
att spela för Jämjö och läroverket mé.
Bom faderi faderalla lej.

Det är inte roligt att ligga i lumpen,
bom faderia bom faderaderalla.
men Mattis (Stig Mathisson) han är inte trumpen,
bom faderi, faderalla lej.
Till matchen han åker en 50 mil,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
men ta för fan ej taxibil.
Bom faderi faderalla lej.

Konrad (Rune Andersson) mot domaren protesterar,
bom faderia bom faderaderalla.
men domaren säger att det är jag som regerar,
bom faderi, faderalla lej.
och lagledaren skriker Konrad håll trut,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
så du inte från planen åker ut.
Bom faderi faderalla lej.

Herman (Herman Larsson) är lagets center,
bom faderia bom faderaderalla.
gör mål med både höger och vänster,
bom faderi, faderalla lej.
men ge han ej för mycket mat,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
för då blir han så förbannat lat.
Bom faderi faderalla lej.

Nicklas (Rune Nicklasson) på sin vänsterinner,
bom faderia bom faderaderalla.
jobbar och gnor så svetten rinner,
bom faderi, faderalla lej.
men han lider ingen nöd,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
han bakar själv sitt eget bröd.
Bom faderi faderalla lej.

Jag undrar just hur laget vore,
bom faderia bom faderaderalla.
om ni inte hade Tore (Tore Sjöström),
bom faderi, faderalla lej.
Full av fasen som en ål,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
och rätt som det är så gör han ett mål.
Bom faderi faderalla lej.

Gustav (Gustav Eliasson) och Arvid ni känner dem båda,
bom faderia bom faderaderalla.
när matchens spänning börjar råda,
bom faderi, faderalla lej.
då säjer Arvid (Arvid Pettersson): kom ett tag,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
så kniper vi bakom här ett slag.
Bom faderi faderalla lej.

Till sist jag föreslår er alla,
bom faderia bom faderaderalla.
att låta hurraropen skalla,
bom faderi, faderalla lej.
för Jämjö GoIF:s fotbollslag,
bom faderi, faderalla lej. Hugg i!
Ja må dom leva i (hundra) mången dag.
Bom faderi faderalla lej.

Melodi: ”Bättre och bättre dag för dag”
Bättre och bättre dag för dag
vilja och härlig kampmoral.
Är den rödvita parollen
när vi spelar om poängen och bollen.
Svarta, gula eller blå
på moppe ska de få.
Heja Jämjö friska tag
Så blir det bättre och bättre dag för dag.
Heja Jämjö, hej, hej.
Connie Nilsson