Referat: Vellinge IF - Janstorps Aif

Vellinge IF på bortaplan, en söndag klockan 15.30. Ja, det ska jag väl vara ärlig och säga att det inte är en drömtid för fotboll i Februari månad. Speciellt inte när mitt kära Spurs lyckades med bedriften att vinna sin första match på typ 15 omgångar. Men vad gör det när man får se vårt HJ-lag ta sig an varje uppgift dom får på ett riktigt bra sätt.

Första halvlek så såg man en gnista, en tändning och en energi som man sett på träningarna. Och massor av moment som vi tränat på under veckorna här. Tryggheten med boll, Tålamodet i uppbyggnaden och löpvilligheten i anfallsspelet. Tillsammans med pressen som gjorde att vi flertalet gånger lyckades vinna tillbaka bollen snabbt igen.
Det resulterade i flertalet lägen framåt men knappt något bakåt.
1-0 kom genom en straff som HV fixade där han med ren vilja kliver in mellan en utrusande målvakt och mittbacken och åker på en dubbelmacka som heter duga. Han visar verkligen hur en lagkapten ska agera på planen med den inställningen.
“Chippen”, som hans nya smeknamn är, går in och bränner straffen. Men domaren tycker att Vellinge-spelarna springer in för tidigt och det gör att Tim får slå om den. Då visar han inga nerver och dunkar dit den.
Även 2-0 skulle komma när Walle blir rättvänd och kliver genom linjen och hittar Rajab med ett instick. Rajab gör som han alltid gör, och gör bort sin motståndare och borrar in den i bortre hörnet.
Som kompensation för den den dubbla straffen som vi fick så tror jag inte domaren ville blåsa när Olle kommer helt fri och rundar målvakten och sen blir både neddragen och kapad. Men här visar Olle att man kommer långt på den inställningen och viljan.
Precis innan halvtid så lyckas vi som lag göra det enda misstaget på hela matchen. Och det är att inte vara resoluta i vad vi gör. Vi tvekar när Vellingespelaren kliver in från kanten med bollen och driver bollen närmare och närmare. Har har vi ingen tydlighet i vem som ska kliva upp och tvekar med mer än en spelare. Det gör att Vellingespelaren får skjuta ostört och otagbart bakom Anton i målet.

I andra halvlek så märks det att vi tappar orken. Det märks att vi inte kommit upp i den fysiska nivå som krävs för att spela denna typen av fotboll en hel match. Så vi hamnar i ingenmansland med laget. Ett par stycken orkar, vissa orkar inte. Och det gör att vi helt och hållet tappar allt vad press heter och blir mer eller mindre en parkerad buss. Och förstå mig rätt när jag säger att det inte är något jag önskar att vi gör men samtidigt är jag mäkta imponerad att se hur man som kollektiv löser uppgiften. Vi står upp, vi håller Vellinge på rätt sida och låter dom enbart få sina lägen från långt håll och där är Kimfors med varje gång. Och det är okej att man faller in i dessa moment under matcherna för att ligga rätt och vila på rätt sida. Men när man gjort det klart som kollektiv så behöver man ställa om vid läge igen och ta över matchen igen. Men det syns tydligt att det är orken som tryter. Samtidigt som vi inte riktigt är vana vid att spela under stress när vi är trötta. Men det kommer vi jobba mer med och det är inget jag är orolig över.

Sammanfattningsvis så ska vi ändå vara nöjda med insatsen och vi kan ta mycket med oss. Nästa match är hemma mot FC Trelleborg den 9/2 i Skivarp klockan 13.00.

Christopher Hansson Jakobsson Tränare