Återigen en sur förlust!

Bortamatchen mot Tibro denna söndagseftermiddag slutade tyvärr i en ny förlust för oss, denna gång med tre bollar. Riktigt trist och surt direkt efter slutsignal så klart men med lite distans så gör vi å ena sidan en riktigt bra match med tanke på förutsättningarna då de sista 10 dagarna som gått har varit rena rama sjukstugan med covid19 symtom och skador på många spelare. Ingen har iof sig ännu testat positivt men varit sjuka och träningen har därför blivit lidande i mycket stor utsträckning. Alla tre målvakterna har varit borta och idag fick Bardh trots fotskada ändå spela, hårt tejpad.
Å andra sidan så är det faktiskt en match vi borde vunnit om vi haft lite mer kyla i framförallt våra avslut. Försvarsspelet gör vi bra i stort sett hela matchen där vi inte tillåter Tibro härja på vår 6 m linje. Vi släpper dock lite enkla mål från 9-10 meter och styr väl in 2-3 mål i egen kasse när vi i mittförsvaret därmed ställer vår egen målvakt. Anfallsmässigt har vi för bråttom och värderar inte spelet på ett bra sätt.

Första halvlek vinner vi med 8-10 efter underläge 7-4 i samband med en utvisning. Här gör vi en riktigt bra försvarsinsats vilket ger oss ett härligt lir och en positiv känsla.

I början på andra slarvar vi bort tre raka anfall och det hämtar vi oss inte riktigt ifrån. Vi skapar iof sig mängder med bra chanser genom våra M6or men tyvärr nyttjar vi inte dessa. Ett felaktigt rött kort på Andre gör också oss lite få på 9 m i anfallsuppställning. Röda kortet skulle egentligen en annan spelare fått om det egentligen ens är ett rött kort. I så fall borde det ha varit några fler även i motståndarlaget! Vi sliter och kämpar men får inte utdelning och det leder till för mycket chanspassningar, skott för tidigt och i fel lägen.

Bara och ta nya tag. Kommande helg är vi spellediga och det passar bra så vi hinner återhämta skador och sjukdomar. Vi behöver sjuk- och skadefria träningar och matcher.

Extra utropstecken dock i denna match är Bardh i målet trots skada och Melker 100% framåt!

Skickat från min iPhone

Roland Dehlin