Matchreferat: IFK-Oldboys vs Nykvarn Vikings

Oldies but goldies är fortsatt obesegrade i hemmaborgen, Hammaren, men det är knappt det är värt att skriva ett referat på grund av besvikelsen den sportsliga ledningen känner just nu.

Om vi vill vara Sovjet anno 1981, så måste vi alltid vinna tvåsiffrigt! Varje gång! Fan gubbar, vi har ju pratat om det här ...

9-4 får duga, men först förutsättningarna. Vi får inte ihop ett fullt lag eftersom tiotalet blev hemmavid och slickade såren efter måndagens blodbad till träning. Väl på plats så lämnar T. Berg över målvaktssysslan till Jonas Hasek, med motiveringen att han vill leva på gamla meriter och inte riskera en plump efter sin ”perfekta” insats som Nykvarns förstakeps i förra mötet. Grunden till stenhuset ska visst vara på plats redan, jävla svikare ...

I sista stund försökte vi intala vår andlige ledare tillika klubbpresident, Ronnie, som förstås alltid har en gjuten plats i första femman, till att vara med. Han bara garvade och ropade: ”Nykvarn?! De har för fan inget hockeylag”, vilket rent historiskt stämmer väl. Några vittnen ska hört honom nere på torget nån timma senare, fortfarande skrattandes ...

Själva matchen då? Vi börjar starkt, mycket tack vare sportchefens geniala sammansättning av kedjorna. Där kan vi snacka Kemi med stort K. Dock går det för enkelt och efter halva matchen tror alla att de provspelar för Harlem globetrotters eller att TV-pucken fortfarande är en möjlighet.

Ledningen inser faran och försöker i paus ta ner spelarna på jorden genom vedervärdiga personangrepp (går ej att åter ge här) och andra sadistiska tilltag - hotet om straffarbete i Sibirien är ständigt närvarande, men ingenting hjälper. Nyken passar på att smuggla in en speedig juniorkedja i andra perioden, men vi klarar oss med blotta förskräckelsen.

Vi tackar rekordpubliken på 16 personer, där merparten av åskådarna verkar, av det ljumma målfirandet att döma, ha Nykvarn som hemmaadress. Domaren måste också varit helt OK eftersom ingen var arg på honom när slutvisslan väl löd.

I hemmalaget lyfter i fram vår enda defensiva back, han som sätter laget framför jaget, Kim Hanson-brother, som tog ett par styng för laget - kungen! Kaptensbindeln är din nu. Även nykomponerade, PILF-kedjan (be mig inte redogöra för förkortningen) bestående av mogna män, gladde genom att överleva.

Härnäst väntar Gnesta, så ät era grönsaker nu.

”Sportchefen”

P.S. Någon sa i båset att denne inte varit inne på ett baklängesmål på tjugo år. Ni kan själv avgöra om det beror på ren suveränitet eller sparsamt matchande. D.S.

Thomas Berg Målvakt