Sååå jaaaaa!!!!!

IF Vesta, denna anrika förening som jag faktiskt spenderat två säsonger i som tränare, stod för dagens motstånd. I bilen upp till samlingen körde jag och min fru, till sönernas förtret i baksätet, leken ”Den som skrattar förlorar”. Bland annat kom dessa lågvattenmärken upp på menyn:

Vad heter sagan om den småländska it-konsulten?
Email i Lönneberga

Hur vet man att en tupp är korkad?
Den har lågt kuckel- IQ

Jag gjorde slut med min flickvän strax efter millenieskiftet...
Jag kallar henne för X2000

Vad händer om man kör på en älg?
Den blir moose.

Vad sa polisen från östergötland till sin tröja?
You’re under a west.

Vet du vad tysken sa när han klev in på nakenbadet?
Sehr schön.

Vad säger mexikanska barn när de är lediga från skolan?
Taco-lov.

Trots denna underhållande lek så snurrar tankarna oavbrutet iväg kring hur jag ska formera truppen, vem av killarna kan tänkas kliva fram och visa vägen för resten av laget samt hur ska vi få orken att räcka längre än 60 min?

En efter en kliver grabbarna in i omklädningsrummet och känslan är inte på topp.  Frisyrerna sitter inte där de ska, entusiasmen att hitta sitt matchställ först ur IKEA-kassen är inte där, snacket och det kärleksfulla tjafset är inte som det brukar. Situationen och vår stora törst efter tre nya poäng hade väl någonstans satt sig och allvaret hade infunnit sig, på riktigt.

Genomgången mottogs med stor tystnad och koncentration. Jag försökte få fram mitt budskap genom att tona ner det hela lite och låta spelarna själva få processa informationen i egen takt. Det var ingen rymdforskning som presenterades utan bara påminnelser om några punkter som jag tyckte var extra viktigt att tänka på.

Domaren blåser och något slags lugn lägger sig över laget likt en varm filt över huden en kylig höstkväll. Det blir ett spelmässigt ställningskrigande under den första kvarten då bollen åker fram och tillbaka mellan lagen och det är verkligen inte lätt att se någon struktur i spelet. Vill passa på och ge en stor eloge till båda lagen som under hela matchen höll en god stämning trots en hel del konstiga avblåsningar av domaren.

I minut 29 började The Anti show. På egen hand skapade han vår första riktiga målchans och tog verkligen vara på den. Kom drivande på vänsterkanten och satte den hårt och behärskat i målvaktens bortre hörn. I minut 34 får Axelsson tag i bollen högt upp på vänsterkanten, lyfter blicken och hittar en inlöpande Anti som på rena Gerard-manér skarvar in den i bortre.
I den 40:de minuten får Anti en frispark ett par meter utanför straffområdet som Ljungan tar. Frisparken tas men kommer lika snabbt tillbaka. Wille kommer i andravåg och sätter den på mål, men även denna gång kommer den tillbaka. Då kliver Anti fram och sätter sitt tredje mål för dagen. Ett äkta hattrick, vad kan man göra mer än hatten av?

Domaren blåser och vi är faktiskt riktigt nöjda med vårt spel. Självklart finns det saker som togs upp i pausen men det är mindre viktigt i sammanhanget.

Klockan börjar ticka och vi är inte klara för idag. I minut 46 kliver Felix fram och sätter behärskat 4-0 målet och vi känner oss oövervinnliga. Vi äger mycket boll, självförtroendet är på topp och vi spelar med ett stort tålamod och bra fart på bollen.

I minut 56 sätter Emil mycket snyggt 5-0 målet efter ett skolboksexempel. Uppspel via backlinjen på vänsterkanten, tillbaka till backlinjen, byter kant, in till mitten, ut till högerkanten igen och sen ett hårt inlägg som hittar Emil på bortre. Såå snyggt och välförtjänt.

Axelsson avslutar eftermiddagens målproduktion med att sätta dit 6:an i den 62:a minuten.
Att Vesta sedan reducerar till både 1-6 och 2-6 i slutminuterna gör inte så mycket när tre poäng kan sättas in på Funbo-kontot!!!

Lite extra beröm ska självklart Anti ha, men att spela med pressen som vi ändå har på oss för att klara oss kvar gör att detta verkligen är en lagvinst.

Tänk att äntligen få ha en riktigt skön söndag, det var alldeles för länge sedan.

Nu siktar vi in oss på tre nya poäng hemma mot VP nästa lördag.

//Christofer