Emmaboda IS historia i korta drag1927
SamlingsmöteLördagen den 13 augusti bestämdes att en idrottsförening skulle bildas i Emmaboda. Dittills hade ett antal ungdomar spelat fotboll och idkat allmän idrott, under täcknamnet Emmaboda Bollklubb, strax söder om järnvägen.
1927
Föreningsbildande Tisdagen den 16 augusti hölls det konstituerande mötet. Som föreningsnamn antogs Emmaboda Idrottssällskap. Medlemsantalet blev direkt 36.
Till förste ordförande valdes folkskollärare Albin Rydström.
1927
Idrottsplatsen På järnvägsgårdens mossmark öster om Bökön (nuvarande idrottsplatsen), jobbades det mycket denna höst. Platsens namn gav sig självt: Mossen.
1927
Fotboll Sydöstra Smålands Bruksserie bildades på ett möte i Emmaboda den 30 okt.
Övriga föreningar var Hovmantorps IF, Kosta IF, Lessebo GoIF, Lindås BK och Skruvs BK.
1928
Terränglöpning Första idrottsarrangemanget för föreningen blev terränglöpning den 15 april.
1928
Fotboll Söndagen den 6 maj spelades första matchen, på Emmaboda fotbollsplan.
EIS mötte Hovmantorps B-lag och förlorade med 6-1. Målet gjordes av "Barbis".
1928
Fotboll Pokalmatcher mot Lessebo, Lindås och Skruv drog 500 personer till Mossen.
1928
Friidrott EIS första klubbmästerskap i friidrott arrangerades i oktober på fotbollsplanen.
1929
Cykel / Vinteridrott Utöver allmän idrott och fotboll tillkom sektionerna cykling och vinteridrott.
1929
Idrottsplatsen Ett omklädningsrum till idrottsplatsen var klart i maj.
1929
Fotboll EIS A-lag i fotboll avancerade till Smålandsserien div 1.
1931
Föreningsmärke Klubbmärke utarbetat av Sixten Thörnström antogs.
1932
Fotboll, kval EIS besegrar i juni Gnosjö i dubbelkvalmötena och går upp i Allsvenskan div 3.
1932
Friidrott EIS erövrade Smålands Idrottsförbunds bronssköld, serie i tiokamp.
1939
Övergångar Oskar och Erik Holmqvist, "Masse och Mulle", flyttar till IFK Norrköping.
1940
Andra världskriget Under krigsåren lades fotboll i EIS ned i några perioder.
1941
Idrottsplatsen Den ombyggda idrottsplatsen med löparbanor invigdes söndagen den 20 juli.
1941
Orientering Orientering tillkommer inom EIS i en orierienteringsektion.
1942
Friidrott Idrottens dag var en stor händelse. Många av Sveriges bästa idrottsmän deltog.
1943
Friidrott Över 2000 personer kom till arrangemanget Idrottens dag detta året.
1943
Bordtennis "Ping-pong-spel" för första gången i EIS.
1943
Damsektion EIS hade mellan 1943-46 en damsektion som främst ägnade sig åt gymnastik.
1948
Vinteridott En skidsektion bildas.
1948
Bordtennis EIS bordtennis verksamhet går över i nybildade Emmaboda BordtennisKlubb.
1949
Idrottsplatsen En träningsplan byggdes (nuvarande Korpplanen).
1949
Vänortsutbyte I vänortsrörelsens tecken inleddes idrottsutbyte med Jyderup i Danmark.
1950
Bandy En bandysektion bildas. EIS spelade seriespel under nästan hela 50-talet.
1951
Ungdomsfotboll En ungdomssektion bildades, för knattefotboll, gymnastik och lägervistelse.
1951
Damsektion EIS-truppen i gymnastik var en av de största i Kalmar län. Lades ner 1957.
1954
Handboll Damhandboll ingick i damsektionen. 1955 spelade två lag seriespel.
1955
Fotboll EIS vinner DM för juniorlag och blir därmed Smålandsmästare.
1955
OrienteringEIS orienterare bildar egen förening i namnet Emmaboda OrienteringsKlubb.
1955
Bandy Efter spel på olika sjöar, spelades nu matcherna på nya konstgjorda ER-sjön.
1958
Fotboll 1957-58 omfattar 1½ säsong då seriespelet blir kalenderårvis fr o m 1959.
1958
Ishockey Isbanan vid ER-sjön börja byggas med många frivilliga arbetstimmar av EIS.
1960
Ishockey 13 januari invigdes isbanan, varvid tre korphockey-bockymatcher spelades inför 350 personer.
En ishockeysektion bildas inom EIS på hösten.
1961
Ishockey Hockey-bockey var det stora vinterintresset, 171 ungdomar i 15 olika lag.
1962
Friidrott Pånyttfödelse av friidrotten i Emmaboda efter några års frånvaro.
1962
IshockeyEn konstfrusen isbana var ett hett debattförslag från flera kommunföreningar.
1963
Handboll Emmaboda sporthall byggs och damhandbollen återupptas, genom K-A Westerblad.
1963
Ungdomsfotboll En s k fotbollsskola tillkom, med stor välorganiserad träningsverksamhet.
1964
Fotboll EIS A-lag i fotboll avancerade till Div 3 sydöstra Götaland. Även ett C-lag fanns.
1964
Ishockey EIS A-lag nådde goda resultat i div IV. Jan-Olof "Jos" Svensson gick till Öster.
1964
Handboll Herrhandboll startades i EIS regi. Bästa placering var 4:e plats i div III 1970.
1967
Ishockey Ungdomsverksamheten i ishockey hade hela 12 lag under 16 års ålder.
1967
Fotboll, kval1969
Friidrott Kommunmästerskapstävlingar i friidrott arrangerades några år.
1969
Idrottsplatsen Nya omklädningsrummen mot Bökön byggs.
1970
Klubblokalen EIS klubblokal flyttar från källaren Linnégatan 7 till Kyrkogatan 16 (Eskil&Berits)
1970
Handboll DM-final mot Tord från Jönköping, dock förlust för EIS-herrarna med 17-11.
1971
Bordtennis Ny bordtennissektion bildas inom EIS, efter några års vilande i Emmaboda.
1971
Handboll EIS handboll övergår i nybildade Emmaboda HandbollKlubb.
1972
Bordtennis Seriespel för 6 lag. Seniorerna vann div III södra.
1973
Fotboll Efter flera år i toppen av Div 3, lyckades EIS vinna serien och även kvalet.
1974-1976 spelar EIS i näst högsta serien.
1975
Fotboll, veteran En sektion för veteranfotboll tillkom hösten 1975 med Allan Magnusson som lagledare.
1975
Volleyboll Volleyboll startas i EIS under ledning av Christer Berg. Först ett flicklag.
1977
Medlemssektion Under 50 års-jubileumsåret 1977 passerades 1000 medlemmar i EIS.
1980
Kansliet Tommy "Flempa" Flemmingsson anställd som första deltidskanslisten (6h/v) och bara under 1980.
Tage Nygren anställs som halvtidskanslist (1986-1990).
Jörgen Svensson anställs som heltidskanslist (1/1 1991).
1980
Seniorfotboll Inomhuscupen för seniorer startades av Christer Mörck i Emmaboda sporthall.
1980
Ungdomsfotboll Första upplagan av EIS JUL-KUL-CUP spelades flera onsdagskvällar i december.
1982 Gick inbjudan gick ut till flera föreningar för EIS JUL-KUL-CUP, 48 lag deltog.
1983 Första stora EIS JUL-KUL-CUP, tre novemberhelger med 121 deltagande lag.
1996 F17 och P17 nya klasser (nattspel) i EIS JUL-KUL-CUP. Tredjeprismatch bort.
2000 F10 och P10 nya klasser (endagscup) i EIS JUL-KUL-CUP.
1982
Seniorfotboll TRIPPEL-SERIESEGER! A-laget (div 4), Reservlaget och Juniorlaget.
1985
Idrottsplatsen Tillbyggnad av nya omklädningsrum och caféteria.
Lennart "Lill-mulle" Holmqvist anställs som vaktmästare mm (1987-1994).
1988
FotbollFörsta året med damfotboll i seriespel i Emmaboda IS namn.
1992
Klubblokalen EIS kansli flyttar (i februari) från Kyrkogatan 16 (Eskil&Berits) till lägenhet på Götgatan 2A.
EIS köper huset och fastigheten Odengatan 3 vid Idrottsplatsens entré (i februari 1993).
EIS kansli flyttar (31 maj 1993) från Götgatan 2A till nya klubbhuset på Odengatan 3.
2006
FotbollEIS damlag spelar första säsongen i Div 2.
2006
IdrottsplatsenEn utav sydöst-Sveriges första konstgräsplaner anläggs på gamla grusplanen i Emmaboda.
Lördagen den 28 oktober 2006 invigs Konstgräsplanen.
Under vintern 2007/08 totalrenoveras omklädningsrumsbygnaden och det blir 6 jättefina omklädningsrum mm.
2007
UngdomsfotbollMasse & Mulle Cup startas i april på nyanlagda konstgräsplanen.
EIS P93-lag blir Smålandsmästare i P14.
2007
JubileumPå EIS 80-årsdag invigs statyn "Mulle och Masse" vid Idrottsplatsens entré.
2009
InomhuscupernaBåde seniorcupen och Jul-Kul-Cup spelas i Emmaboda sporthall för 30:e året i rad.
2011
MarknadenEmmaboda Marknad, alltid andra lördagen i september, arrangeras av EIS för 35:e året i rad.
2012
JubileumEIS firar sitt 85-års-jubileum i samband med årliga EIS UngdomsFotbollens Dag på Emmaboda IP.
Stort partytält med grillning och dans mm.
Som ni märker är det av utrymmesskäl mycket sportliga resultat som fattas i denna sammanfattande enkla historik! Har ni något mer som borde stå med emotager vi gärna detta!
/// Flempa: tommy.flemmingsson@swipnet.se ******************************************************************
"Mulle" och "Masse" - två småländska pionjärer
Sommaren 1939 var varm och behaglig, men krigsmolnen tornade upp sig över Europa. Hitler kastade lystna blickar på fristaden Danzig och konflikten med Polen syntes alltmera oundviklig. Oron förmärktes som inför ett annalkande oväder. Det var sista sommaren före kriget.
I Sverige rullade fotbollen som vanligt. Elfsborg vann allsvenskan när serien slutade i maj och kvarterslaget Gårda BK från Göteborg med den förhoppningsfulle tonåringen Gunnar Gren, slutade femma. Nere i småländska Emmaboda sprang två bröder ur en syskonskara på fem och rullade fotboll på ett sätt som väckte uppmärksamhet långt utanför köpingens gränser. En gång, när bröderna ännu var små, åkte pappa till Stockholm i något ärende och kom tillbaka med en fotboll i present. Blott den som minns vilken position “grabben om ägde bollen” hade i kamratgänget i fattigsverige, förstår betydelsen av bollköpet. Emmaboda IS höll mestadels till i Sydöstra trean, samman med lag från Växjö, Kalmar och Blekinge. Klubben hade dock tidigt förstått att anlita bra instruktörer, bl a förre landslagsspelaren Calle Wijk med förflutet i IFK Malmö.
Den äldre av de båda, Oscar “Masse” Holmqvist, spelade center och fruktad målskytt, medan brodern Eric “Mulle” serverade smörpassningarna. De båda var mycket olika. Oscar var stark och atletisk. Han var en duktig brottare med en hel del meriter i den grenen, medan Eric var rund och teknisk, en bolltrollare och konstnär som gjorde vad han ville med bollen - och motståndarna. Gamle fotbollsexperten och journalisten R:et Eklöw skrev om “Mulle” både lyriskt och träffande: “Han är mjuk i kroppen som en kattunge, och när man ser honom i arbete, så påminner han närmast om en kattunge som leker med ett garnnystan”.
Husqvarna IF blev blåsta
Den första uppmärksamheten resulterade i debut för de båda i smålandslaget. Att spela i landskapslaget mot Blekinge, Östergötland eller Halland var på den tiden en större ära än vad vi i dag kan föreställa oss. Det var ett sätt att visa upp sig i ett distrikt som skulle få vänta ytterligare sex år på sitt första allsvenska lag.
Inför 1939 års match mot Östergötland i Norrköping ordnades på Stadsparksvallen i Jönköping en testmatch mellan ett A- och ett B-lag av Smålands bästa spelare. I det senare spelade Holmqvistarna och i A-laget stod Torsten “Lindy” Lindberg från IK Tord i mål. Fem bollar fick han hämta ur nötmaskorna, den där fredagskvällen sedan emmabodabröderna bjudit upp till en lustiger dans.
När dessa sedan reste hem hade de en inbjudan från Husqvarna IF att komma upp och provspela på Vapenvallen. Äventyret hade börjat.
Efter det att “Masse” gjort två mål i HIF-tröjan mot schweiziska ligalaget Luzern, fattade Husqvarna att man hittat guldklimpar. Mitt i sommaren gjorde HIF en helgturné i Blekinge och öste därvid in mål. “Mulle” och “Masse” svarade för 14 av de 16 mål som tillverkades! Självklart blev det snabbt arbete för metallarbetaren Eric och tapetsören och stenhuggaren (!) Oscar på Vapenfabriken. “Mulle” hade lärt till metallarbetare på Karlströms Mekaniska Verkstad i Emmaboda, Ungefär 14 dagar varade Husqvarnas lycka. Sedan slog stora stygga vargen till! I efterhand kan berättas att också Tord var med i budgivningen. Torsten Lindberg hade redan året innan, efter en Iandskapsmatch i Blekinge, tipsat sin klubbledning om de båda jättetalangerna men mötts av en anmärksningsvärd likgiltighet. 1939 gjorde man iallafall ett försök. Då var det för sent.
Carl-Elis “Nalle” Halldén (egentligen från Sleipner) var mannen som satt sig före att bygga upp IFK Norrköping. Han gjorde det med metoder som var både okonventionella och omdiskuterade. Våren 1939 hade IFK misslyckats med att ta sig till allsvenskan, det fick inte ske igen. “Nalle” hade en bil som kallades “Svarta Maja” och den dök upp lite varstans i Småland denna sommar. Mamma Holmqvist i Emmaboda som fick besök av den charmerande “Peking”-ledaren, bjöd på kaffe och gav företaget sin välsignelse. Sedan gick turerna till Huskvarna och där lär man visst vid något tillfälle ha kastat sten på bilen. Resultatet av uppvaktningen blev att bröderna bytte den vit-gröna dressen mot Norrköpings vit-blå. “Mulle” blev svetsare på Manus fabriker i Norrköping och Oscar chaufför på Litografen. Våren 1940 vann IFK div II östra före Surahammar medan Tord åkte ur samma serie och HIF klarade sig kvar med viss möda. Vem vet, kanske hade Huskvarna fått Smålands första allsvenska lag om “Nalles” smålandsmanöver misslyckats? Bröderna Holmqvist krossade nästan ensamma Reymersholm i kvalet och “Masse” gjorde 12 mål första allsvenska säsongen. Guldepoken var på väg.
Två mål i Iandslagsdebuten!
20 oktober 1940 var det dags för “Mulles” Iandslagsdebut, den skedde i Idrottsparken i Köpenhamn inför 40.000 patriotiska danskar och det kunde varit lättare för den 23-årige emmabodagrabben. Danskarna ledde länge med 3—1. Mulle spelade högerinner innanför Göteborgs Arne Nyberg med Elfsborgs Sven Jonasson på andra innerplatsen. I matchens slutskede presenterade sig den småländske debutanten och med två smarta mål räddade han oavgjort åt Sverige. Man kan tycka att detta var en drömsuccé, men den tidens förståsigpåare var svårflirtade. Sven Jerring tillkännagav i sitt radioreferat att han inte skulle nämna Eric Holmqvist vid hans smeknamn förrän han gjort sig förtjänt av det. Efter första målet föll han till föga. I Arbetet skrev Harry Lundahl, tidigare landslagstränare: “Smålänningen gjorde två mål (vilket är bra) — men gjorde ingenting i övrigt (vilket är mindre bra)” . Man hade pretentioner minsann!
Året efter debuterade “Masse” som landslagscenter bredvid brorsan. Det skedde på Råsunda mot Tyskland, när Garvis Carlsson gjorde 3 mål och svenskarna vann med 4-2. Året efter gjorde han första (och enda) landskampsmålet i Köpenhamn i förlustmatchen (1-2).
“Mulle” spelade i allt 10 landskamper medan “Masse” gjorde fem framträdanden i den blågula tröjan, de flesta som back. En syssla som han blev omskolad till sedan Gunnar Nordahl (genom herr Halldéns vänliga förmedling) fått anställning vid brandkåren i Norrköping.
Det ringa antalet landskamper kan till en del förklaras av krigstiden, men landslagsmålvakten Torsten Lindberg, som under hela Norrköpings guldperiod spelade tilsammans med bröderna, menar att åtminstone Mulle nog skulle haft fler landskamper om han inte varit så fruktansvärt nervös inför de stora matcherna.
Texten från gammal artikel, författad av Lennart Dahlkqvist, Höllviken,
bl.a trogen skribent för Smålands Idrottshistoriska Sällskap.
