Känslor.

Vi är i slutspurten av säsongen. DM på söndag, helgen efter det åker futsallaget(fotbollslaget) till Gnesta för att spela FC-Cupen för femte gången historiskt sätt innan serien och säsongen(?) avslutas 4/2. En riktigt rolig cup där vi sovit över varje gång där. Första gången övernattade vi i en lägenhet på 45kvm där 11 grabbar sov över. Fråga mig inte hur vi fick plats eller hur mycket sömn det vart.. Sedan dess har vi nyttjat ett ”spelarhotell” som har en konstgräsplan mittemot sig, ishall bredvid sig med bastu och diverse. Betydligt bekvämare och eventuellt ett ställe man skulle kunna ha ett träningsläger för fotbollslaget i framtiden. Placeringar i FC Cupen är: Kvartsfinal, tredjepris, andrapris, förstapris, i den ordningen.

Vi åker endast dit med spelare som är fotbollsregistrerade i föreningen vilket får oss att klassas som ett Div 5 lag. För varje division det skiljer lagen, så startar det sämre rankade laget med en amerikansk straff där man driver bollen från halva plan. Hade vi åkt dit med futsallaget, hade vi klassats som ett Div 3 lag vilket vi ville undvika. Däremot är det spelare från futsallaget i form av samtliga 3 målvakter, Shadi, Abdiboqor och säkert någon mer.. Avfärd till Gnesta fredag 2/2, cupspel hela lördagen 3/2 och seriefinal 4/2 mot Romani. Vi får tänka till på belastningen som inte får bli hög till seriefinalen. På förhand en väldigt rolig helg och det brukar vara väldigt uppskattat att sova över och umgås med laget. Sociala medierna kommer explodera med mer uppdateringar än vanligt.

Hur som helst, närmast framför oss är det DM i Köping, precis som jag nämnde häromdagen. Elastico, Rytterne, IK Oden, Hornafrik ställer upp i herrklassen och 4 damlag i damklassen. Första matchen 10:00 där vi ställs mot Rytterne, vilket även är dagens första match. Skoj, skoj och skoj! Cupspel på hemmaplan sker inte ofta och visst har DM tappat en del prestige, men vi vill gärna vinna för 2:a raka året och få upp självförtroendet ännu mer.



Efter matchen mot Hallstahammar i december som slutade med 2-3 så har nog ett omklädningsrum aldrig vart så tyst som de var, så länge. Vi var helt övertygade om att vi inte skulle ha något att spela om resten av säsongen. Men nu har vi det, vi kan sluta 1:a, 2:a eller 3:a. Men vid vinst så slutar vi 1:a oavsett andra resultat(Åkra-FC Europé). Men det är viktigt att veta, vid eventuell vinst, så vinner vi serien men vi går inte upp. Det kommer va ett kvalspel som väntar, och där har vi på riktigt nu, 0 förhoppningar. Men vi ska inte tänka så långt fram, vi är tacksamma över att få spela en seriefinal på hemmaplan mot ett betydligt mer namnkunnigare lag än oss.

Det är viktigt att få veta en sak om Elastico i seniorlagen(fotboll och futsal), det är något som inte passar alla, eventuella framtida spelare eller publik. Vi har högt i tak, och är inte rädda att visa känslor, positiva som negativa. Vi gillar att diskutera, vi gillar att gestikulera, vi kommer aldrig någonsin så länge jag är aktiv i föreningen att be om ursäkt för att vi känner passion och visar känslor. Matchen mot Eker, det tjafsas, det hetsas och det kramas efteråt, precis som det ska vara. Passar det inte att kolla på? Då rekommenderar jag, och vi, andra lag att kolla på i trakten. När vi vinner, så blir vi lyriska, när vi är i underläge, då syns det på kroppsspråket och attityden. Ibland går det över gränsen, men oftast på en acceptabel nivå. Det kommer vi aldrig be om ursäkt för, oavsett om det är en träningsmatch eller en seriefinal, så länge det är på en acceptabel nivå.

För är det något jag vet, efter 8 år i Elastico, så är det att vi berör.
Tatueringar för mig, är heligt. På min kropp sitter 3, den senaste tatueringen för mig är datumen Elastico grundades. Igår tatuerades klubbmärket på 2 supportrar. Jag är väldigt hedrad över det, men känner ett ansvar, ett ansvar över att föreningen ska fortsätta gå åt rätt håll och riktning. Om det är med mig på plan, som gestikulerar och visar känslor, eller med mig på läktaren när jag gestikulerar och visar känslor spelar ingen roll. För i slutet av dagen så är det högt i tak när vi spelar matcher, och de kommer vi aldrig be om ursäkt för, så länge respekten finns där.

//Risha B