Intervju med Gustav Källén 1/2

Namn: Gustav Patrik Källén
Ålder: 23
Yrke: Studerande
Bor: Ed/Göteborg
Familj: Mamma, pappa och en bror

Din släkt är nästintill legendarisk i Eds FF. Förra året arbetade du som tränare i herrlaget, Sune, din farfar som dessutom tidigare varit ordförande, sitter numera med i sektionen och din pappa Patrik är anställd som föreningsutvecklare. Finns det inte en fara att släkten Källén tar över Eds FF totalt?

Det borde väl kanske vara på sin plats att vi tar över? Nej men skämt åsido så tycker jag väl att inflytandet har varit större tidigare än vad det är nu då. Förvisso är pappa anställd så men farfar brukade ju vara ordförande och då hade vi mer kanske att säga till om och jag är ju uppväxt med det att han är ordförande.
Nu svarar jag väl egentligen inte på frågan här om det finns en risk att vi tar över men det finns ju återväxt iallafall men det hänger väl kanske på mig främst i så fall men ensam är stark!

Ni har ju också Hampus

Nu kastas det ju skit på Källéns här men jag tror det är större risk att familjen Johansson med Niklas i spetsen skulle ta över snarare än att Källéns skulle göra det. De går starkare på frammarsch.

Den enda i familjen Källén som inte gör något i Eds FF är egentligen Lotta då eller?

Nu får jag inte hänga ut morsan här. Hon har ju faktiskt sponsrat matchbollar och matchtröjor och hon har ju även tagit några kioskpass och liknande.

Hur var det egentligen att vara spelande tränare för laget?

Det var ju kul och givande. Jag lärde mig mycket av det både som spelare men framför allt som tränare. Sedan kanske man fick lägga fotbollsspelandet lite mer vid sidan av jämfört med hur man hade det innan och ha ännu större lagfokus. Jag tycker ju det är kul att vara fotbollstränare samtidigt som jag tycker det är kul att vara fotbollsspelare. Jag tror att många som har varit spelande tränare tycker att det tar väldigt mycket tid och kraft. Jag hade ganska bra hjälp hemifrån med mamma och pappa med sådana saker som gjorde att jag kunde lägga mycket tid på fotbollen och sedan hade jag mycket hjälp från framför allt Niklas som hjälpte till väldigt mycket på träningar men även med saker vid sidan av så jag fokuserade egentligen bara på fotbollen.

Var det självklart för dig att tacka ja när frågan kom?

Nej, det var det ju så klart inte. Jag övervägde ett tag om jag ville lägga ner den tiden men jag kände att det var stimulerande. Läget var väl kanske inte optimalt men det var ändå ett bra alternativ och så här i efterhand blev det ju ganska bra.

Förra året var du som sagt spelande tränare och tog upp laget i Div 4, nu ska du bara vara spelare, hur känns det?

Med tanke på att jag delvis bor i Göteborg och inte kan vara närvarande hela tiden så är det absolut bästa alternativet att jag inte är tränare just nu. Det hade inte funkat helt enkelt. Sen tycker jag faktiskt att det är roligare att spela fotboll än att vara tränare så det ska jag helt ärligt säga att det är ganska skönt att bara fokusera på spelandet.

Du kan ju bolla väldigt mycket med Johan, du säger vad du tycker.

Ibland får man ju liksom en känsla när det kommer saker man kanske inte gillar att man vill häva hur sig något och att det blir som en ilning i hela kroppen då man får hålla sig och bita sig i tungan och ta det efteråt. Man får lära sig att hålla käften helt enkelt.

Vad är dina förväntningar på denna säsong?

Det man ska svara nu är ju att “ja, det blir ju så klart en speciell säsong i dessa tider med pandemier och så” liksom. Det är en klyscha och det finns en anledning till att det är en klyscha och det kommer så klart bli lite speciellt när man spelar en enkelserie. Vi är nykomlingar, man har kanske inte jättebra koll på de andra lagen då man inte har sett så mycket av dem eller spelat så många träningsmatcher eller matcher över huvud taget. Ska man dra en klyscha till så kommer varje match vara ännu viktigare i år eftersom det är så få matcher, det blir så otroligt utslagsgivande.

Hur känns det nu i truppen efter den här otroligt långa försäsongen tycker du?

Jag har ju inte behövt ta del av den här enorma försäsongen då jag till en början när vi startade här i våras bara tränade en gång i veckan, jag tränade mycket i Göteborg också ska sägas. Sedan stängde universitet ner och så och jag flyttade hem och då blev det ju att man var med mer. Det har så klart varit segt och jag märker väl med åldern att man mer och mer stimuleras av och spelar för att få spela matcher. Så jag ska helt ärligt säga att det har varit första gången på 15 år som jag delvis har kämpat med motivation när det kommer till fotboll. Det har varit annorlunda och jag tror många har tyckt det har varit jobbigt.

Du har under din karriär spelat på varenda position, även målvakt, vilken föredrar du?

Jag har ju spelat mittback här det senaste och där kanske jag inte är som bäst. Jag har annars främst spelat på kanten och jag skulle väl säga att jag är för dålig för att få ut mitt max när jag spelar som yttermittfältare så jag får väl säga ändå att jag är bäst som ytterback

Berätta gärna om din match som målvakt och hur kom det sig att du fick stå i mål?

Då var det ju så här att det var Countryfestival i Ed på lördagen och bortamatch med C-laget i Fengersfors 13:00 på söndagen. Målvakterna, Johan, Roderick och Jonatan, skulle ut på lördag och, ja göra vad man gör på en Countryfestival, festa till det lite. Jag är inte uttalad nykterist även om jag till viss del kanske lever så, det behövdes en målvakt för de andra målvakterna skulle ut och dricka så jag, som den föreningsmänniska jag är, tog ett arbetspass på kvällen på countryfestivalen men ställde även upp och var målvakt då. 0-3 i röven när det var 35 minuter kvar tror jag. På ett av dessa mål orsakade jag en indirekt frispark då jag tog upp ett tillbakaspel. Sedan vann vi ändå med 8-3.

Om du skulle betygsätta dig själv som målvakt?

Jag är ju katastrof.

Du har under hela din seniorkarriär blivit hånad för ditt huvudspel där du ofta blir pikad för att du undgår duellspelet i luften. Numera har du fått förtroende från Johan att hålla en zon på defensiva hörnor. Är huvudspelet något du arbetat med och haft som mål att förbättra?

Nej, det kan jag inte påstå. Det har alltid varit en brist och de pikarna har varit rättfärdigade, skit ska skit ha. I det här fallet är jag skit då jag är skit i luftspelet. Det är ju så här att vårat lag har inte så mycket längd och då jag är längre än de flesta så förutsätts det att jag är bra på huvudet. Skenet bedrar.

Då hela intervjun blev för lång för att få plats i ett inlägg så delas den upp i två separata nyheter här på laget.se. Del 2 läggs ut samtidigt som den första