Torgny Mogren - Festfixaren

Festfixaren - Skapade glädjekaos på Lugnet.

Hälleforssonen Torgny Mogren var under åren runt 1990 en av världens mest framgångsrika skidåkare med ett OS- och fyra VM-guld.

Men frågan är om inte hans andra raka VM-guld på femmilen "hemma" i Falun 1993 tar priset?

- De två VM-gulden på femmilen är mina största framgångar och svåra att rangordna, tycker Torgny själv.

- Men det är klart att VM-guldet på hemmaplan som kom i elfte timmen är ett av de starkaste minnena under min långa karriär, fortsätter han.

- Hela VM i Falun hade varit tungt för oss svenskar. Inför det sista loppet stod vi helt utan medalj, vilket var ett riktigt fiasko. Då fick jag äntligen till det i den mest prestigefyllda sträckan av alla.

När Torgny körde in på upploppet på Lugnets Skidstadion, gjorde den knappast skäl för sitt namn.
- Stämningen var helt euforisk. Tiotusentals människor skrek rakt ut och hejade på mig fram till jag passerade mållinjen. Den känslan slår allt annat jag upplevt inom skidåkningen, även om mitt första VM-guld på 50 km 1991, då jag äntligen fick slå Gunde Svan i ett mästerskap, självklart också tillhör topparna.

Vad är du mest stolt över?
- Att jag lyckats med min dröm att bli världens bästa skidåkare. Och det i en tid när det fanns så många stora skidstjärnor.

En av dem var ju skidkungen Gunde Svan, en annan klubbkamraten Thomas Wassberg i Åsarna.

- Ja, det var tuff konkurrens i laget på den tiden och självklart sporrades jag av det. Jag kunde dessutom ta efter en del av deras träning som jag kände passade för att jag skulle bli bättre.

Under uppväxten i Hällefors testade Torgny en massa olika idrotter. Så småningom blev det skidåkning för hela slanten. När han fyllt 16 flyttade han till Järpen för att gå på skidgymnasiet. Men han fortsatte att tävla för Hällefors SK.
- Efter ett år blev det klubbyte. Jag hade fått mycket hjälp av Åsarnas ledare vid tävlingar under första året, så bytet till Åsarna blev naturligt.

När SM avgjordes Ånnaboda 1986 tog Torgny tog en imponerande trippel.

-Ja, det var stort att vinna alla tre distanserna och skriva in sig i historieböckerna.

Nio individuella guld och nio i stafett blev ändå Torgnys SM-facit under karriären.

Din styrka?
- Det var tekniken och att jag kunde åka fort i uppförsbackarna. Svagheten var stakningen som jag aldrig blev riktigt vass i. Men när fristilen kom in i bilden så var jag väldigt stark på platta banor, där min förmåga att använda olika växlar för bästa fart var en styrka, även i uppförspartier. Så med den fria stilen blev jag en mer komplett skidåkare.

Efter OS 1998 la Torgny tävlingsskidorna på hyllan. Då hade han en längre tid haft ryggproblem och dragits med köldastma/ansträningsastma.
- Det var ett jobbigt beslut att ta. Viljan för hård träning och att tävla fanns kvar, men kroppen sa ifrån.

Istället blev han en uppskattad expert hos Radiosporten.
- Jag blev Assar Rönnlunds arvtagare 2003. Och jag fortsätter väl tills de ber mig sluta för att jag blivit gammal och gaggig, säger Torgny som fortfarande har kontakt med sina barndomstrakter. Ett fritidshus finns vid Saxhyttan, där han varvar ner och fyller på energidepåerna.

58-årige Mogren genomgick i mars år 2021 en omfattande hjärtoperation.

– Idag mår jag ganska bra, men orkar inte så mycket. Man börjar bli gammal, det kan vara det också, tillägger han.

Håkan Bågenvik
Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 72, år 2022.

FAKTA
Torgny Mogren
Född 26 juli 1963 i Hällefors.
Erhöll Jerringpriset 1993, Svenska Dagbladets guldmedalj 1993 samt Victoriapriset 1993.

Moderklubb:
Hällefors SK.
Övriga klubbar
Åsarna IK.
Aktiva år:
1983–1998.
Meriter:
Ett OS-guld, fyra VM-guld, tre VM-silver, två VM-brons, 13 segrar i Världscupen, nio individuella SM-guld, 9 SM-guld i stafett för Åsarna.