Sund Cup

Vi åkte till Sundsvall första helgen i februari för Sund Cup, en 7-7 cup i Nordichallen med matcher 1x25 minuter. Efter en del avhopp av olika anledningar hade vi två lag med 8 respektive 9 spelare i lagen.
Gruppspelet startade för lag 1 på fredagen med 0-0 mot Härnösand. En typisk premiär där vi var relativt osäkra på positioner och spel men som vanligt ett stabilt försvarsspel. De startade lördagen med match mot seriekollegan Timrå där det tyvärr blev förlust med 0-1. Vi gör ändå en stabil insats men det är en spelform där det är små marginaler.
Lag 2 går in i turneringen med match mot Söråker där vi kan vinna med 1-0, skönt att vara igång för det laget också.
Sista gruppspelsmatchen för Lag 1 var mot det Åländska laget Jomala där vi vinner med 1-0 efter lite halvkalabalik vid några tillfällen men slutar 2:a i gruppen vilket innebär 16 delsfinal mot Njurunda.
Lag 2 som har två matcher kvar på lördagen spelar 0-0 i en jämn kamp mot Sundsvalls FF och avslutar med en förlust 0-1 mot Vaksala på kvällen. 3:a i gruppen vilket innebär 16 delsfinal även för Lag 2.

En del sargade kroppar efter 3 matcher och kort om folk men efter Melodifestival och Emil Assergårdkonsert är vi pigga och förväntansfulla när reveljen ljuder 05:45 på lördagsmorgonen för avresa mot hallen och matchstart 07:00 för Lag 2 och 07:30 för lag 1. Tyvärr blir Becca sjuk under natten vilket innebär halv panik under de tidiga morgontimmarna, match utan avbytare är inte optimalt. Idéerna snurrar och vi kommer på den briljanta idén att Alsing har ju samma skostorlek som Christina. En tidig comeback efter hälseneskadan under 2024, dock klara besked att inga maxlöpningar. Nu vet alla att det är svårt att säga till en fotbollsspelare att ta det lugnt så hjärtat i halsgropen omgående.
Slutspel och för lag 2 står motståndet Trönö/Norrala. En jämn match som slutar 0-0 vilket innebär straffsparkstävling. Vi är kliniska och avgör efter två omgångar. Härligt!
Lag 1 möter Njurunda där vi tar ledningen med 1-0, de kan tyvärr kvittera i slutminuterna vilket gör straffsparkstävling även här. Återigen är vi kliniska och avgör i andra omgången.
Tillbaka till hotellet för en efterlängtad frukost.

Nästa omgång är således 8 delsfinal och för Lag 1 står Norrtull för motståndet. Nu börjar det märkas att orken tryter efter 4 matcher och de kan göra 0-1 i slutet på matchen. Vi ger oss dock själva chansen och är sånär på att kvittera på hörna i slutet men tyvärr räcker det inte hela vägen. Ett stolt lag som verkligen gett allt och är ändå nöjda även om det är surt med förluster.
Ny laddning och lag 2 möter arrangerande Sund. En stabil insats som vinns med 1-0. Tunga ben och fötter men klarar oss bra ändå.
Lunch och i med energi. Inköp av bananer, bars och enerig på lokal stormarknad och en deja vu känsla återfinns från MidNordic cup med flickor 06/07.
Kvartsfinal mot Timrå och prat innan om hur vi ska orka men metaforen med att se matcherna som en långspurt innan finalen verkar gett effekt då vi vinner med 1-0.
Trötta ben och skallar men en självförtroendeboost av dess like infinner sig och i med energi och minsta möjliga taktiksnack inför semifinalen mot Umeå Södra.
Denna match blir en kamp mot smärta, ork och tankar.
Återigen 0-0 och straffsparkstävling väntar. Klara blir matchhjälte genom att rädda Umeås tredje straff. Tokglädje i Brunflokabyssen och spelarna fullkomligt exploderar av lycka.

Humlor ska inte kunna flyga och andra käcka klyschor finns att ta av eller så kan vi ta med det här laget under cupen. Vi gick hela vägen mot alla odds och nu väntar en final mot Heffnersklubbans division 1 lag. Vi går in med tankarna att vi har gjort en otrolig helg och tar oss an finalen med gott mod men samtidigt vet vi att det kommer blåsa på bra. Heffners ställer upp med 11 avbytare mot våra 1,5 då Julie åkt på en rejäl lårkaka i kvartsfinalen.
Vi håller ändå stången fram till minut 10 och sen tar diesel, bensin och elen tvärslut och de kan komfortabelt vinna med 6-0. Till slut spelar vi utan avbytare då Klara slår tummen ur led och Julie får hoppa in i målet.
Tror det var länge sedan en finalförlust känts så bra. Ofta sägs det att silvermedaljer är first loser men det finns inte denna gång.

En helt fantastsik helg med 18 spelare som gett allt och verkligen visat pannben.
Några ljuspunkter över det vanliga.
Elina och Millan som spelar full tid. Elina spelar 8 matcher utan byte.
Tuva och Emilia som styr respektive lag från sin centrala mittfältspositon, Tuva i en ovan roll
Stina som nog aldrig sprungit så mycket och avslutningsvis Alsing som istället för att arbeta stannar kvar och driver på samtidigt som hon gör comeback och ytterst nära att kvittera i 8delsfinalen.

Tack alla tjejer för en kanonhelg och summeringen i omklädningsrummet finns kvar på näthinnan.

Roger Pettersson Tränare