Backas ungdomar får ta smällen när hallbygget ställs in!

Förra veckan fick vår förening Backa HK, mardrömsbeskedet att den hall våra medlemmar sedan flera år blivit lovade ska byggas på Selma Lagerlöfs Torg inte kommer att byggas överhuvudtaget. Detta är ett tungt slag och ett enda stort knivhugg i ryggen på inte bara vår förening utan hela stadsdelen som fortfarande inte har en enda vettig idrottshall.

I Backa finns två stora inomhusföreningar, Backa Handbollsklubb och innebandyföreningen Backadalen som tillsammans fyller befintliga hallar och där innebandyklubben är tvungna att åka till Tuve för att kunna bedriva sin verksamhet. Trots klubbarnas begränsade förutsättningar är det glädjande att se hur båda föreningarnas ungdomsverksamhet växer samt hur det finns gott om engagerade och utbildade ledare som tar hand om stadsdelens ungdomar dag ut och dag in. Tillsammans har föreningarna cirka 1000 aktiva spelare och ledare. Inget av föreningarnas seniorlag får dock spela i sin stadsdel då hallarna inte är godkända av respektive förbund på grund av att de är både för små och saknar läktare. Kopplingen och anknytningen till sina förebilder försvinner därmed. I en utsatt stadsdel som Backa kan man inte nog trycka på vikten av goda förebilder.

Det är inte bara idrottsföreningarna som växer utan även stadsdelen överlag, mer än 3000 nya bostäder är planerade att byggas och istället för en idrottshall har det beslutats att byggas ytterligare ungdomsbostäder. Om föreningarna ha svårt att hitta halltider redan nu, så krävs det inget mattesnille för att räkna ut att detta problem kommer öka lavinartat. Kvar blir barn och ungdomar som inte får praktisera den idrott de älskar och ungas drömmar som går i kras. En annan ekvation som är lätt att lösa genom att bara ha vuxit upp i Backa är den om idrottens betydelse. De jämnåriga som fortsatte länge med sin idrott och fick med sig lagidrottens goda värderingar och inställningen att aldrig ge upp har vuxit upp, fått med sig en gedigen utbildning, fått bra arbete och många har börjat bilda familj. Av de som slutade tidigt och började hänga i fel kretsar har några suttit i fängelse, några lever inte längre.

Hur politiker väljer att inte ge någonting tillbaka till idrotten är bortom all förståelse, i min roll som ungdomsansvarig i en växande förening ute i förorten är det omöjligt att försvara. Beslutet gör det ännu svårare att begripa när forskningen idag visar hur barn rör sig allt mindre och att nästan all rörelse sker i organiserad form, med andra ord i landets idrottsföreningar. Forskning visar också hur en minskad aktivitetsgrad leder till både fysisk och psykisk ohälsa samt sämre inlärningsförmåga.

Ytterligare ett exempel på politikers förmåga att totalt negligera idrottens betydelse har jag fått i min vardag i Redbergslids IK där jag arbetar på klubbens kansli samt tränar deras herrjuniorer. I vintras slängde man ut Sveriges mest meriterade förening med 20 SM-guld ifrån Lisebergshallen till förmån för bygget av Västlänken utan att ha några planer på en ersättningsarena. Trots att beslutet om Västlänken klubbades igenom redan 2014 har Göteborg idag ingen arena för elithandboll och man lär inte få det inom en överskådlig framtid.

Genom mitt arbete i en elitförening har jag fått en inblick i hur dess vardag kan vara stentuff. Presterar du inte på varje träning får du inte vara med, är du dålig kan vem som helst kritisera. Du är aldrig bättre än din senaste match och håller du inte måttet så får du inte vara kvar. I politikens värld verkar det snarare vara tvärtom, man kan lova vad som helst, behöver inte uppfylla några löften och inte stå till svars för någonting. Dessutom kan man strunta i att svara i telefon och mail, skita i att dyka upp på möten och lyfta en riktigt bra lön från skattebetalarna som inte får någonting tillbaka.

Ovanstående kan låta helt orimligt men är tyvärr både handbollens och innebandyns upplevelser när vi försökt påverka politiker och tjänstemän för att få så bra förutsättningar som möjligt. Det startade med att föreningarna fick informationen om att det skulle byggas en hall för 40-50 miljoner i stadsdelen som vi försökte optimera tillsammans med politiker och tjänstemän. Dessa planer ändrades och istället skulle det byggas en idrottshall tillsammans med studentbostäder av byggföretaget Keywe, därefter lade både politiker och tjänstemän locket på. I väntan på den nya idrottshallen byggdes det en så kallad provisorisk hall med en tältduk som föreningarna redan innan bygget uttryckte sin oro för. Men politiker och tjänstemän vägrade lyssna, det viktiga var att hallen var redo till valet 2014. ”Bubblan” eller ”luftslottet” stod klart flera månader efter valet och det första som hände var att en ung tjej var nära att bryta handen i en luftsluss. De farhågor som föreningarna påpekade inför bygget som rörde ljudvolym och temperatur blev till och med sämre än vi hade kunnat föreställa oss, vilket gör att inga ledare och spelare vill vara där. Droppen var nog trots allt när ”taket” rasade in på grund av att det hade snöat, ingen bakom bygget verkade ha räknat med att det skulle kunna snöa på västkusten. Fiaskobygget har uppmärksammats av både GP och SVT.

Uppenbarligen verkar politikers och tjänstemäns snökunskaper vara begränsade, något de däremot verkar vara experter på är is. ”Ha lite is i magen, det kommer att bli jättebra” var det flera politiker som sade när föreningarna uttryckte sin oro för bygget av Keywehallen. Det enda vi föreningar skulle göra var helt enkelt att vänta och hålla tyst. Det har nu resulterat i att det inte blir någon idrottshall överhuvudtaget och de 40-50 miljonerna som ursprungligen var öronmärkta för en idrottshall verkar ha gått upp i rök.

I oktober 2016 blev jag ombedd att skriva en insändare till lokaltidningen om vikten av föreningslivet och hur föreningarna är i behov av politisk stöttning för att växa och överhuvudtaget överleva. Sedan den insändaren har stöttningen för de lokala föreningarna alltså blivit ännu sämre. Därför är det enda vettiga att göra tälthallen permanent. Börja med att riva ner duken och ersätt den med isolerande väggar och tak, och se till att få dit en läktare. Utrymmet finns och om man bortser från de problem som tältduken skapar så är de 17-20 miljoner som investerats i övriga ytor riktigt bra, och vore ren idioti att slösa bort. Oavsett om det byggs en ny hall eller inte kommer en sådan hall alltid att brukas i en hel stad som skriker efter idrottshallar.

Istället för den tilltänkta idrottshallen har vi fått besked om att det planeras en ny hall i samband med bygget av nya Brudbergsskolan som TIDIGAST kan vara klar 2023 men om det kan bli stadsdelens första ändamålsenliga hall med läktare och ytor för föreningslivet verkar ännu osäkert. Antar att politikerna ännu en gång förväntar sig att föreningarna ska vara tysta och hålla tummarna för att något byggs överhuvudtaget?

Absolut, jag ska bara hämta lite mer utav er berömda is…

/ Daniel Westerberg, styrelsemedlem i Backa HK

Daniel Westerberg