Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om Bankeryds SK Seniorlag Herr
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från Bankeryds SK Seniorlag Herr.
Seniorlag Herr
Följ oss för uppdateringar
Junebäckens ip, eller som man sa förr Friadalen, är skådeplats för dagens drabbning med JBK. Den har aldrig varit hemmaplan för mig men min nio år äldre bror spelar för Bollklubben till och med junioråldern.
Mitt revir sträcker sig inte så långt söderut. Min revirgräns är Västra skolan, Sofiaskolan, där jag tillbringar mina första 2,5 skolår innan vi flyttar till Bankeryd i december 1956 och livet börjar på allvar.
Egentligen är jag västerpojk. Vi bodde mitt emot nuvarande Filmstaden.
Nu till realtid.
Matchen börjar, sedd med gulsvarta ögon, mardrömslikt. Redan efter nio minuter ligger vi under med 0 - 2.
Ledningsmålet får en hemmaspelare göra fristående i offsideläge. Jag hänger aldrig ut domarteamen och gör det inte i dag heller.
Det har då spelats sju minuter av matchen.
När visaren på matchklockan, som inte finns liksom inte heller bollpojkarna, gått ytterligare två varv får hemmalaget sin första hörna. Hörnan slås från höger och hamnar hos en helt fristående, omarkerad som vore han ensam i straffområdet. Han har bara att sätta pannan till bollen som seglar i mål till hemmaledning med 2 - 0.
Madre mia, hur ska det här sluta och hur ska dett gå för 16-årige Lukas Leidefors som gör sin andra seniormatch någonsin och som hittills bara fått röra bollen när han plockar ut den ur nätet.
Men allt ska komma att bli Så mycket bättre fast utan reklam.
Vi lämnar sakteliga chockstadiet och flyttar upp spelet efter hand.
Vi blandar högt med lågt, passningsspelet vill inte alltid infinna sig. Men långpassningen som Carl Oksanen levererar med adress Adam Rubin i minut 23 hittar sin mottagare och fri med målvakten gör Adam inget misstag.
Vi tar sakta över matchen utan att skapa några målchanser. Vi hittar inte koden för att låsa upp försvaret så varför inte satsa på ett långskott tänker Noa Almfors i halvlekens sista minut.
Sagt och gjort, Noa laddar och osäkrar och trycker till bollen från drygt 30 meters håll.
Bollen letar sig in i målvaktens högra kryss, ställningen är minst sagt rättvist kvitterad och Noa har gjort sitt första A-lagsmål någonsin.
Mitt första påtagliga minne av en fotbollsmatch härstamar från augusti 1956 ( det är kanske då fotbollsnörden i mig börjar titta ut ur garderoben ). Pappa och jag går upp till Stadsparksvallen för att se min bror, Per-Åke spela JDM-semifinal med sitt JBK mot Traryds IF.
Tänk att få spela boll på Vallen. Stort!
Föga anar jag då att jag fyra år senare ska spela en pojkmatch med BSK mot Hallby på Vallen och klacka in en hörna i målet mot Hallbyläktaren. Vi vinner med 3 - 0 och jag gör två mål.
Men BK förlorar tyvärr med 1 - 0.
Traryd förlorar senare finalen mot Västerviks AIS med 2 - 1.
Andra halvlek börjar med, inte att vi trycker gasen i botten, men att vi tar hand om spelet mot ett tröttkört hemmalag. Redan efter fyra minuter får vi hörna, vär första i matchen. Hörnan är från höger och läggs av Raid Tozy. Resultatet blir en ny hörna, denna gång från vänster. Raid skruvar bollen direkt i mål med en känslig höger insida.
Matchen känns redan hemma men ett mål kan lätt slinka in så det är inte värt att ropa hej.
Med drygt 20 minuter kvar av matchen inträffar en incident som jag inte ser upprinnelsen till då avbytarbåset är i vägen. Kontentan blir att JBK får tre gula kort varav ett omvandlas till ett rött kort och vi får ett gult kort.
Uppe vid JBK:s klubbstuga håller ett gäng huliganer hov. De skränar och beter sig allmänt otrevligt under matchen. Deras uppträdande kulminerar strax efter utvisningen då de kastar ölburkar mot den närmaste linjemannen.
Ett uppträdande att skämmas över.
På andra sidan planen stod ett svensexegäng och höll i gång den sista halvtimman.
Var sympatierna ligger är ingen tvekan om. Det är ett gult gäng som sjunger och skanderar hela tiden, de kör till och med vulkanen.
Ett mycket positivt inslag i matchen. Inga nidvisor bara positiva tillmälen.
De står i slänten upp mot Bäckadalsgymnasiet och är många. Den gula väggen.
Det är ingen tvekan om att de vinner matchen mot huliganerna med minst 100 - 0.
För tredje matchen i rad blir en ledare i motståndarlaget avvisad.
Med 18 minuter kvar av matchen stänger vi den. Carl slår en diagonalpassning ut på vår högersida där loket Marcus Jonsson med sin speed hinner före sin försvarare och slår ett direktpass in till Adam som bara har att stöta bollen i mål.
Men slutresultate är inte skrivet ännu, det blir det i näst sista ordinarie spelminut då Noa får en djup boll att jobba på. Noa driver loss från sin försvarare och har bara målvakten kvar. Men i stället för att satsa på eget mål spelar han bollen snett framåt till Adam som vänder upp och från snäv vinkel fullbordar sitt hattric.
Seger med 5 - 2. Otroligt starkt jobbat med den start vi får. En mycket bra dag på jobbet.
Det är bara att instämma med norskan Anita Hegerland som 1970 sjöng textraden - Mitt sommarlov, vad jätteskönt mitt sommarlov ska bli - i låten Mitt sommarlov som toppade Svensktoppen i sju veckor.
JBK har fostrat många stora Jönköpingsprofiler i hand- och fotboll under åren.
Det största namnet måste vara Ivar Eidefjäll ( född Augustsson )som via J-Södra blir både landslagsman i fotboll samt proffs i Italien.
Men min JBK-ikon heter Pelle och var min storebror. Han finns sedan två år tillbaka inte bland oss längre.
RIP
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera