Efter mitt besök i Västra karup drar jag mig inte direkt neråt mot Ängelholm.Jag styr bilen ner mot vattnet neråt mot V.karups reserv-plan. Måste återigen få slå ett slag för våra fina landskap runt om zonen och att jag mer och mer börjar inse värdet i denna resa. Ner i Göinge ner mot fiskar byerna längs vattnet, bondgårdarna runt omkring och alla dessa åkrar. Ibland undrar man vad man ska på charterresa att göra samt att man inte uppskattar det vackra land vi verkligen lever i. Ner mot Grevie går färden denna gång och även här har min farbror en stor del av informationen då han tillsammans med min gode vän Mattias ”hatta”Persson tog grevie från 7an till 4an på lika många år. Därefter tog Hatta och Johan Folkesson över sysslan.En fantastisk resa berättar Folke att det var och erkänner han började som lagledare i laget innan han flyttad upp till tränare. Hur han hamna i Grevie är solklart då Folke och Laila flyttade till Magnarp och Folke tog jobbet som f-16 ledare i Bjärelaget. Även om klubben officiellt inte bildas förrän 1926 så skall vi börja redan i
början på 1920-talet. Redan då brukade grabbarna i Grevie samlas för att
spela fotboll. Det fanns ingen riktig organistation, utan man samlade helt
enkelt ihop pengar till en fotboll och spelade där det gick.
I början höll man ofta till på stationsområdet där man spelade fotboll mellan
bommarna och stationshuset. Man hittade så småningom en lämplig plan
hos "Herarna". Där fick de i och för sig inte vara, men eftersom "Herarna" var
gamla, och fotbollsspelarna unga och oftast många så fick det bli så.
Man deltog inte i någon serie, men man hade fotbollsutbyte med både
Förslöv, Västra-Karup och Båstad. Det var inte bara fotboll som dessa
ungdomar sysslade med, utan på vinterhalvåret höll man till i Petter Nilsons
loge där man i skenet från en fotogenlampa utövade gymnastik i bla.
romerska ringar, trapets och lyft av stenar i skiftande storlek och vikt.
Då grannbyarna Båstad och Förslöv bildade egna gymnastikklubbar tyckte
även de aktiva i Grevie att det var dags att bilda en förening.
Enligt det första protokollet bildades klubben officiellt den 28 oktober 1926.
Till föreningens förste ordförande valdes handlaren K.E. Nilsson. Övriga
styrelseledamöter var Erik Ranzow, Håkan Nilsson, Torsten Pettersson och
Ernst Bengtsson. Som ledare för gymnastikklubben valdes lärare Murbeck.
Noteras kan att årsavgiften var hela 5 kronor.
Man hade till en början tillstånd att gymnastisera i stationsskolans klassrum,
men tyvärr så varade detta bara under ett år. Därför låg gymnastiken nere i
drygt ett år, men togs upp igen våren 1928. Då hade man fått en ny lokal i det
gamla biograf och dansstället Fingalsdal. Som ledare för gymnastiken
fungerade fortfarande kommunens lärare. 1930 hade gymnastiken sitt
glansår då det fanns hela 19 kvinnliga och 41 manliga gymnaster i klubben.
Glanstiden blev dock kort då man 1931 var tvungen att ställa in alla övningar
pga av lokalbrist.
Samma år kom även fotbollen med i föreningens verksamhetsområde.
Fotbollen hade kommit för att stanna och föreningen ändrade därför namnet
till Grevie Gymnastik och Idrottsklubb. Vid ett möte bestämdes att färgen på
fotbollsutrustningen skulle vara: gula tröjor, blå byxor och blå strumpor med
gul krage. Men även fotbollen hade problem med att hitta en lämplig
anläggning. Inte förrän hösten 1934 inköptes området där dagens idrottsplats
ligger för 2.500 kr av lantbrukaren Karl Johansson. Under hela denna
perioden fick klubben kämpa hårt för både sin idrottsliga och framförallt sin
ekonomiska existens. Därför inköptes 1934 dansbanan San Souci för att
1935 döpas om till Idrottsparken. Här anordnade klubben återkommande
danser för att få in pengar till klubben.
